Om att byta gymnasieprogram
Det finns gymnasieelever som önskar eller tvingas till att byta gymnasieprogram.
Om man t.ex. upptäcker att man valde fel program, om elevens hälsa inte tillåter fortsätta på en viss utbildning eller om familjen flyttar till en mindre ort där det aktuella gymnasieprogrammet inte erbjuds. I samband med byte av program finns det några frågor som elever och föräldrar behöver få svar på.
Här nere förklaras det vad som gäller i några olika situationer, som alla har med byte av gymnasieprogram att göra.
Om hela familjen flyttar till en annan ort
Ta i god tid reda på om samma gymnasieprogram finns på den nya orten. Om det finns på flera olika skolor, välj en skola som eleven i första hand vill gå på och ta kontakt med rektor. Ställ frågan om det finns ledig plats. Om plats finns kommer eleven få hjälp med alla praktiska detaljer kring byte av skola.
Om det, däremot, inte finns plats på det aktuella gymnasieprogrammet på någon av skolorna på orten, tar man kontakt med utbildningsförvaltningen i kommunen. Eleven kan i ett sådant fall få en "extraplats" i fall programmet erbjuds på en kommunal skola. I annat fall kanske måste eleven byta till ett annat gymnasieprogram. Tänk även på att eleven kan gå kvar på den skolan där hen har påbörjat sin utbildning (bo hos släkt eller vänner eller hyra rum på sin gamla bostadsort).
Om eleven vill byta gymnasieprogram
Ta kontakt med rektor på den utbildningen dit eleven vill byta (skola och program). Fråga om det finns en ledig plats. I fall plats inte finns, kan man inte byta. I fall plats finns, kan rektor i alla fall svara Nej på förfrågan om byte. Detta kan bero på att rektors bedömning är att skillnaden mellan elevens "gamla" gymnasieprogram och det aktuella programmet är för stor och det blir väldigt svårt att läsa ikapp.
Om eleven byter program (d v s inte börjar om från åk1, utan fortsätter läsa på ett nytt program) kan det bli aktuellt att ta upp frågan om Individuellt anpassat gymnasieprogram. Det är rektor som kan fatta beslut om det efter att eleven har tillsammans med en Studie- och yrkesvägledare har gjort planeringen av ett Individuellt anpassat gymnasieprogram.
Eleven har rätt att söka om till åk1 flera gånger.
Det är först från 1 juli det kalenderår som eleven fyller 20 år, som hen "tillhör" komvux. Fram tills dess, "tillhör" eleven ungdomsgymnasiet, vilket i praktiken innebär att det är till höstterminen det kalenderår som eleven fyller 19 år som hen kan påbörja läsa ett gymnasieprogram "från början". Rent praktiskt behöver eleven, som vill söka till åk1 på gymnasiet, göra följande:
1. tillfråga vårdnadshavare & be om samtycke - i fall eleven är icke-myndig, d v s under 18 år gammal
2. ta kontakt med Studie- och yrkesvägledare och be SYV att lägga in elevens val i antagningssystemet
alternativt
ta kontakt med antagningskansliet direkt för att be dem antingen utfärda inloggning så att eleven själv skall kunna administrera sina gymnasieval eller be personal på antagningskansliet lägga in elevens val i antagningssystemet direkt. Vilket antagningskansli eleven bör vända sig till, kan man lätt få reda på med hjälp av info på webbplatsen antagningskanslier.skr.se
Måste eleven läsa om kurser i vilka hen redan har godkända betyg?
Nej, det finns inga krav på att kurser måste läsas om, utan de tidigare satta betygen gäller och får tas in i gymnasieexamen men många väljer att läsa alla kurser, även de som redan är betygsatta.
Varför läser de flesta elever "onödiga kurser"?
Det finns flera anledningar:
1. elever vill oftast ha rätt till studiebidraget från CSN som de förlorar vid deltidsstudier (i fall man hoppar över någon kurs, är det inte längre på heltid man läser), ibland kan skola erbjuda läsa andra kurser på de "håltimmarna" som uppstår, men oftast är det svårt att helt lösa studiesituationen på det sättet
2. elever vill ofta delta i alla lektioner för att lättare "komma in i klassen" och vara med i gemenskapen & inte känna sig exkluderade
3. en positiv "bieffekt" som uppstår när man läser om kurser, i vilka man sedan innan redan har godkända betyg i, i form av djupare kunskaper och som följd - högre betyg i "gamla" kurser. Om man har fler än ett betyg i samma kurs, är det det högre betyget som gäller.
*** *** ***
Om eleven fortfarande läser på ungdomsgymnasiet efter den 1 juli det kalenderår hen fyller 20 år, har hen rätt att söka Studiemedel hos CSN.
Reglerna kring Studiebidraget som är en del av Studiehjälpen, och Studiemedel - skiljer sig åt på flera punkter. Alla frågor kring beviljande av studiestöd ställer man till CSN - se kontaktuppgifter på csn.se/kontakt