Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31823 frågor besvarade.
Advice columnist?
3 Svar
Hej Sara,
jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."
***
Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.
Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
"Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.
I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.
Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.
Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".
Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:
I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.
Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.
Några ex:
* Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken
* Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna
https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/
* Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona
* Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen
https://www.svd.se/om/vetenskapskollen
Hoppas detta var till någon hjälp!
Hälsningar
Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:
... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.
OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:
Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit.
Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:
1. Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?
2. Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.
3. Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.
Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
och
yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.
Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!
Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!
Vänligen
ANNA
Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning.
Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:
Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!
Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta.
Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv.
Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss.
Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):
https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/
Vänligen
Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:
Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning.
De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.
Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.
Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.
Med vänliga hälsningar
Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:
Hej!
Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik.
Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.
Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).
Sörmlands museum
- Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.
- Registrering av museiföremål i databasen Sofie.
- Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.
- Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.
Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp
Blue Royal Film Society
- Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.
Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Sagolekhuset Junibacken
- En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.
- Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.
- Följa arbetet i Junibackens ensemble.
Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp
Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen
- Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.
- Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.
- Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.
Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp
Centrum för fotografi
- Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.
- Värd i galleriet.
Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp
Modernista
- Lektörsläsning.
- Scanning av böcker inför återutgivningar.
- Arbete med metadata olika i register och system.
- Administrativt arbete.
- Korrekturuppdrag.
Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp
Orakel PR
- Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.
- Delta vid olika möten.
- Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp
Arbetscenter Stockholm
- Administration.
- Hjälpa arbetssökande hitta jobb.
- Kontakt med Arbetsförmedlingen
Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp
Sveriges television
- Hämta/lämna analog film.
- Lära sig filmdigitalisering.
- Lära sig grunderna i det digitala arkivet.
Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp
Studiefrämjandet Stockholms län
- Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.
- Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
RFSU Stockholm
- Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.
Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Scenkonstmuseet
- Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.
- Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.
- Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.
Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp
Tekniska museet
- Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.
Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.
Frågor och svar taggade med 'heltidsstudier' (12 st.)
-
Vad räknas som heltid för att få studiebidrag?
Hej! Min son går första året på samhällsprogrammet inriktning beteendevetenskap, men ville helst gå barn och fritidsprogrammet, dock fanns inte det programmet när man skulle söka, men nu startar det upp efter sommaren så han har fått en...
Hej,på CSN´s webbsida läser man bland annat följande:"Om bidrag för gymnasiestudier Om du studerar heltid på gymnasienivå på till exempel gymnasiet, komvux... Läs hela svaret -
Kan jag få CSN för en 7,5hp kurs?
Hej Jag undrade en sak. Om jag läser en kurs på 7,5hp på 5 veckor, visst motsvarar det då 1,5hp poäng i veckan? Med andra, visst läser jag då på heltid? Och i så fall, kan jag då söka csn för heltidsstudier? Har hört...
Hej Stefan,du kan alltid Ansöka om studiemedel. Sedan svarar CSN om du för just "de här studierna" kan få studiemedel och i så fall om det blir för halvtidsstudier, för studier... Läs hela svaret -
har sökt naturkunskap 2 på komvux men vill inte gå?
hej, jag läser nu tre kurser på komvux i år sammanlagt 350p, (kommunikation, fy1a, gymnsiearbete) men vill söka kursen entreprenörskap till distans period mars-maj. Jag gjorde en anmälan igår om att ha sökt naturkunskap 2 men jag trodde bara jag hade...
Heltidsstudier på komvux = 20 gymnasiala poäng per vecka. Det är inte förbjudet för komvux att ge plats på kurserna så att man läser på mer än heltid... Läs hela svaret -
Hur många kurser måste jag läsa för att få 22 hp?
Hej, Jag saknar minst 22 hp för att kunna få CSN till hösten. Jag har hittat 2 kurser med 50p var och jag undrar hur mycket hp det ger mig och hur många fler kurser jag skulle behöva läsa för att komma upp i 22 hp?
Hej,en gymnasial kurs ger inte hp, högskolepoäng, utan den ger gymnasiala poäng. Om du menar omfattning i volym eller studietid som man lägger ner på kursen, då motsvarar 50 p... Läs hela svaret -
Hp poäng, hur fungerar det?
Hej, Jag känner mig lite smått förvirrad över korrelationen mellan studiefart och Hp poäng. Om en kurs är på 30 Hp med studietakten halvfart, innebär det endast då att det är en kurs på ett år med studietakten halvfart, det vill...
Hej Savannah!det du skriver i din "fråga" stämmer. Du ställer frågorna och själv svarar på dem, och du ger de rätta svaren. :)Ja, man kan läsa på flera olika... Läs hela svaret -
Läsa på komvux trots 19 års ålder?
Hej! Jag är en 18-årig tjej som tar studenten nästa år, 2021. Jag går det samhällsvetenskapliga programmet och kommer gå ut med 2500 poäng. Jag funderar dock numera på att möjligtvis läsa ekonomie kandidatprogram i Lund senare....
Hej Nellie!du kan börja på komvux kort tid efter det att du tar examen från gymnasiet. Söka till komvux kan du under våren och om komvux i din kommun har sommarkurser i matte 3b, kanske du kan... Läs hela svaret -
Problem med CSN?
Hej, Jag läser några kurser med orienteringspoäng fysik 1 (150+20), kemi 1 (100+20), matematik 3 (100+20) och spanska 100p. Allt sammanlagt = 510. Och tänker ta bort kemi 1 som är svårt för mig att klara, så kommer mina poäng att minska till 390...
Hej!kan du fortsätta vara inskriven på Kemi1 men ej lägga så mycket tid och krut på den kursen, kanske? Då "bedriver" du studierna även i kemi1, men så får du troligtvis F på... Läs hela svaret -
Vad kan hända om jag hoppar av en kurs?
Är arbetssökande o tänker ta en studiepaus och läsa mer än heltid på högskola till hösten. Antingen 37,5 eller 45 poäng. OM det blir för mycket, så jag inte klarar av 45 poäng på en termin och vill hoppa av en kurs på...
Hej Petra,det händer att man hoppar av studier - av olika anledningar. Att ta på sig läsa på mer än heltid - kanske inte är det absolut bästa att göra... kanske bra att... Läs hela svaret -
kan man bli antagen till 2 program samidigt?
Hej! Jag undrar om man kan bli antagen till 2 programm samtidigt och isåfall hur går det till? Programmen jag vill bli antagen till är apotekarprogrammet på heltid och kemiteknik( högskoleingenjör, 180 hp) på deltid och jag vill studera i Göteborg. Jag vet att man kan läsa max 45 hp per termin...
Hej Sule,reglerna kan ändras. Ansökningsperiod till högskolestart hösten 2019 börja i mitten på mars 2019; så får man se då - vad Antagning.se skriver på sin... Läs hela svaret -
Vilka alternativ finns för heltidsstudier studier fram tills vid jul?
Hej! Jag har precis gått ut gymnasiet med en yrkesexamen i Stockholm (Designgymnasiet) och saknar kompetens i SV3 och Religionskunskap1. Min tanke var att gå Religionskunskap nu till hösten men jag vill gärna studera tillräckligt mycket nu under hösten så att CSN ska kunna godkänna det då jag...
Hej Michaela, på komvux är det i den kommunen där man är folkbokförd, som man ansöker om att läsa. Olika kommuner har olika utbud av kurser. Det... Läs hela svaret -
Prövning eller distans?
Hej Jag ska söka inför universitetet nu på sommaren och jag är intresserad av några program som kräver fysik 2 och matematik 4. Sista kompleteringsdag är i i juni. Så jag undrar om det är bättre att göra prövning eller studera på heltid kurserna. Jag vet inte hur lång tid det tar att läsa...
Hej Azur, jag tror tyvärr att det kan bli mycket svårt och kan ske till och med omöjligt att hinna läsa eller göra prövningar. Fysik 2 och Matematik 4 är två kurser á 100 gymnasiala... Läs hela svaret -
Läsa om kurser efter omval?
Hej, Det är så här att jag ska i januari göra ett omval. Jag kommer att gå klart detta läsår på den linjen jag går på just nu, och sedan gå om ettan en gång till nästa höst i den nya linjen jag byter till. Jag har hört att om man går om ettan en gång och har minst godkänt betyg i de...
Hej Lucas, betyg gäller "framöver", oavsett vilken skola man fick dem på. Läser man om samma kurs och får högre betyg, då gäller de högre betyget. Läser man om samma kurs och... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga