J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'fysik' (135 st.)

    • Oliver11636216

      Fysik 2 direkt efter fysik 1a på komvux?

      Undrar om det går att fortsätta med fysik 2 direkt efter fysik 1a på komvux. Fysik 1a slutar 19 april och fysik 2 börjar den 22

      Milla : : Hej,du får ställa den frågan till komvux i din kommun. Komvux i olika kommuner agerar i sådana fall på olika sätt. Jag hoppas att du får ett positivt svar och ska kunna... Läs hela svaret
    • Elev

      Hur kan jag bli meteorolog?

      Hej! Jag är samhällsvetare från gymnasiet. Min stora dröm är att arbeta med meteorologi, gärna programleda där jag berättar om vilket väder det blir. Dock har jag ej behörighet för program som kräver naturämnen som Kemi, fysik,...

      Milla : : Hej,det vi vet om yrket Meteorolog berättar vi i presentationen på framtid.se/yrke/meteorolog Inför den utbildning som krävs för att kunna bli en meteorolog (i alla fall så är det i... Läs hela svaret
    • moana

      Vad ska jag välja inför gymnasiet?

      Jag vill bli pilot och jag har hört att man måste gå i natur eller teknik linjen för att sen bli pilot. men problemet är att båda linjerna har väldigt mycket matte som jag inte gillar för att jag inte är bra på det så vad ska jag...

      Milla : : Hej,jag skulle i första hand rekommendera att du på gymnasiet läser ett specialprogram Flygtekniker, se gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/FX - men det programmet finns tyvärr på endast... Läs hela svaret
    • Sebastian888

      Vad gör man om man inte är behörig till sitt önskade program?

      Jag kunde tyvärr inte få betyg i fysik då min fysiklärare slutade mitt i terminen. Jag kunde därför inte söka till naturprogrammet när jag gjorde mitt gymnasieval. Jag hängde för skojs skull med på några av mina vänners fysiklektioner och insåg att jag inprincip hade exakt samma kunskaper som...

      Milla : : Hej,tråkigt att det blev så med er fysiklärare som slutade mitt i terminen... så du menar att hela din grundskoleklass fick F i fysik i sina slutbetyg från... Läs hela svaret
    • Melo

      Fysik tandläkar?

      Hej, Jag drömmer om att bli tandläkare. Det är typ mitt största dröm. Men jag förstår inte fysik frågorna. Det är typ att jag förstår själva principen och hur den ska appliceras. Men jag förstår inte själva...

      Milla : : Hej,tandläkare är i Sverige ett av de mest populära yrken och utbildningar till tandläkare på de svenska universitet lockar till sig många sökande med väldigt höga meriter. Endast alla A-betygen... Läs hela svaret
    • B3lla

      Behörighet för fysikerprogrammet?

      Jag funderar på att gå ett kandidatprogram i fysik (fysikerprogrammet) efter gymnasiet. Jag är rädd för att inte ha behörighet för detta program. Eftersom jag tänker lägga till engelska 7 i trean så kommer jag att få ett extra...

      Milla : : Hej,behörighet till kandidatprogrammen i fysik på de svenska lärosätena brukar beskrivas så här: Grundläggande behörighet + Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4. För att bli... Läs hela svaret
    • Gus

      Går det att ta examen med f i fysik 2, kemi 2 och biologi 2?

      Hej! Jag går naturvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap. Jag är väldigt stressad över min examen. Jag ligger just nu på gränsen till godkänt i kemi 2, fysik 2 och biologi 2. Sammanlagt har jag 2600 gymnasiepoäng då jag läser alla kurser som ingår i naturprogrammet och inriktningen...

      Milla : : Hej!svar på din fråga är: som jag tolkar kraven för examensbevis - Nej, du kommer inte med F i de tre kurserna som du nämner i din fråga uppfylla kraven för... Läs hela svaret
    • Elev

      Kan jag få några bra råd inom naturvetenskap?

      Hej! Jag är 16 år och går första året på natur. Snart ska jag välja natur natur eller natur samhäll. Jag kommer nog välja natur natur eftersom jag vill bli astronom i framtiden. Jag tycker dock att fysik är svårt och matte är inte helt lätt. Vad krävs det för betyg för att bli astronom? Vad ska...

      Anna: : Hej Johannes!Särskild behörighet som universitetsutbildningar i astronomi brukar kräva är godkända betyg i gymnasiala kurser Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4. Kemi2 brukar inte... Läs hela svaret
    • Teknikare

      Borde jag läsa Fysik 2?

      Hej Jag går tvåan på teknikprogrammet med inriktning design och produktutveckling. Snart är det dags att välja individuella val! Jag har just nu inga extra meritpoäng då jag inte valt att läsa språk. Jag är väldigt intresserad av matte och är säker på att jag vill läsa matte 4. Jag vill även...

      Mikael: : Hejsan! Fysik 2 krävs för särskild behörighet till utbildningar som leder till yrken som fysiker, civilingenjör och högskoleingenjör. Den kursen ingår också som behörighet inför... Läs hela svaret
    • SYV

      matte på det naturvetenskapliga programmet?

      Man brukar ju säga minst C i grundskolematte för att hänga med i matten inom NA på gymnasiet? Jag läste dessutom "Många kurser inom NA bygger dessutom på matematik" så det handlar alltså inte bara om matten i sig? Är det samma...

      Anna: : Hej Lovisa,det spelar ingen roll på vilket program man läser t.ex Matematik 4, eller 3c, eller 2c eller 1c - det är ju samma kurs, oavsett om man läser den på NA eller på TE. Att man... Läs hela svaret
    • Julia

      Krångel med fysik, hur blir det med universitet?

      Hej allihopa, jag är inte säker på vad jag ska göra åt min situation och skulle verkligen uppskatta råd. (ber om ursäkt om det blir ett långt inlägg) Nu går jag andra året på naturvetenskapliga programmet med inriktning natur-natur. Och vill söka till apotekarprogrammet. I början av andra...

      Mikael: : Hej Julia!fysik2 ingår i särskild behörighet till apotekarprogrammet och därför kommer betyget i fysik2 räknas in i ditt jämförelsetal om du söker till... Läs hela svaret
    • Anonym

      Kan jag gå vidare till 2:an i natur med 2 F?

      Jag går just nu i 1:an i gymnasiet med inriktning natur. Jag har F i både fysik och kemi. Jag har redan valt att gå natursam men jag vet inte om jag kan gå vidare till 2:an. Kan jag gå vidare även om jag har F i både fysik och kemi. Jag vill helst inte gå om ett hel år. Det här har oroat mig i...

      Anna: : Hej!en gymnasieelev får läsa vidare till årskurserna 2 och 3 även om hen har många F i kurser på gymnasiet. Risken finns i så fall inte uppnå kraven och i slutet av... Läs hela svaret
    • Johanna

      Inte klara fysik?

      Hejsan! Jag tror att jag inte kommer klara fysik 1 under tekniska basåret, som jag förstått det då så behöver jag förlänga basåret och läsa efter sommaren? Stämmer det?

      Julia: : Hej Johanna!Av din fråga framgår tyvärr inte var du läser basåret? Läser du på universitetet eller på komvux, eller kanske på en folkhögskola? Basåren finns i olika... Läs hela svaret
    • Julia

      Bli biolog utan matte?

      Jag vill studera biologi och inrikta mig på djur (tex djurskydd, djurhållning). Jag kopplar alltid naturvetenskapliga ämnen till svår matte men det kanske inte alltid är fallet? Jag ska plugga upp matte 2 så jag kommer förhoppningsvis ha behörighet...

      Anna: : Hej Julia!vill du läsa biologi-program eller fristående kurser? För behörighet till programmen i biologi på de svenska lärosätena gäller att det för särskild behörighet brukar... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga