Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31651 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'särskild behörighet' (1002 st.)
Hej! Jag går andra året på gymnasiet och har inte särskilt bra betyg, mina betyg ligger mellan E och C. Jag har inte någon gång fått F i en kurs, men mina betyg räcker inte för att gå på tandläkare programmet vilket är...
Milla : :
Ja, du kan komma in på tandläkarprogrammet på ett svenskt lärosäte i HP-urvalet (där du kommer konkurrera med resultatet från högskoleprovet); Högskoleprovet befriar inte från... Läs hela svaret
Hur många gymnasiepoäng behöver man för att komma in på högskola, universitet eller yrkesprogram? Jag vet att det är olika men vad är det vanligast? Snittet typ? Samt hur lång tid tar det att läsa upp 1250 gymnasiepoäng på en...
Milla : :
Hej!jag är inte säker på exakt vad du vill få svar på men jag ska försöka svara (är det ngt annat du vill veta, återkom med en ny... Läs hela svaret
Jag är utbildad som personbilsmekaniker och har endast 10 poäng. Mitt intresse ligger dock i att vidareutbilda mig inom området bilar, särskilt som bilingenjör. Jag är osäker på vilket program jag bör söka till för att uppnå detta...
Milla : :
Hej!det är många olika utbildningar och även flera olika yrken som kan rymmas i begreppet "bilingenjör". Bra om du på www.framtid.se kan hitta just det yrke som du tänker på när du... Läs hela svaret
Hej Kan jag läsa juristprogrammet om jag har gått gymnasiet i ett annat land och hur svårt blir det om isf går det att läsa
Milla : :
Hej!juristprogrammet är i Sverige utbildning på universitetsnivå och kräver att sökande har Grundläggande behörighet till högskolestudier + också godkända betyg i gymnasiala kurser... Läs hela svaret
Hej! Jag pratade med en SYV på ett universitet jag vill börja på, jag har just nu läst endast ca 1200 poäng mot ett studiebevis på komvux och har halva kvar innan jag kan få någon typ av "examen". Utbildningen jag vill gå har fler...
Milla : :
Hej!jag tror SYV-en du pratade med berättade för dig om möjlighet att få Grundläggande behörighet genom "reell kompetens",... Läs hela svaret
Hej, jag har betyg E i Samhällskunskap 2a från Gymnasiet 2018 men F i Samhällskunskap 1b, är det möjligt att komma in på sjuksköterska med detta eller behöver jag även godkänt i Samhällskunskap 1b?
Milla : :
Hej,min bedömning är att du är behörig till alla utbildningar som kräver Samhällskunkskap 1b eftersom du har godkänt betyg i en högre/överliggande kurs. Så här... Läs hela svaret
Jag har läst på Folkhögskolan och fått godkänd bedömning matte 1 Matte 2 Matte 3, Matte 4. samtidigt som jag har läst resten av mina kurser på komvux kan jag ansöka till läkarprogram med behörighet från olika skolform. eller...
Milla : :
Hej,du måste kunna bekräfta att du har grundläggande behörighet. Och för att kunna göra det måste du antingen få ut Omdöme om grundläggande behörighet från en... Läs hela svaret
Hej, har av olika anledningar ej avklarad gymnasieutbildning. Jag har läst att man kan få reel kompetens om man arbetat minst 3 år, vilket jag har gjort. Vet dock att det blir omöjligt att ”konkurrera” med andra om jag endast söker till någon...
Milla : :
Hej,"reell kompetens" handlar om att påvisa att man har Grundläggande behörighet (utan att ha tagit ut slutbetyg eller examen från gymnasiet eller från komvux); du måste ha... Läs hela svaret
Vilken linje i gymnasiet är bäst om man ska utbilda sig till arkeolog och runt hur mycket merit behövs då. Och vilka ämnen ska man satsa på för att det ska gå bra i den linjen
Milla : :
Hej,behörig till kandidatexamen med huvudämne Arkeologi kan man, i princip, bli på alla nationella svenska gymnasieprogram och på IB-programmet (det internationella programmet); detta för att den... Läs hela svaret
Hej jag ansökt om en utbildning. Såg sedan att det står för grundläggande behörighet så krävs det samhällskunskap 1a2 eller Samhällskunskap 1b. Jag har inte läst någon utav dessa kurser. Finns det möjlighet att bli antagen...
Milla : :
Hej,Grundläggande behörighet kan man uppnå på olika sätt. Det är inte alltid som man måste ha godkända betyg i kurserna i just samhällskunskap; många ggr kan man ha... Läs hela svaret
Hej läser andra året på samhällsprogrammet. Kommer läsa utökat i trean (en kurs som krävs för att komma in på utbildning som jag ska in på) När jag nu då läser 2600 poäng under gymnasietiden men kursen som jag...
Milla : :
Hejsan,om du blir behörig samtidigt som du går ut gymnasiet (ej behöver komplettera för behörighet efter datumet för din gymnasieexamen) då prövas du i Direktgruppen (BI). Detta, oavsett om... Läs hela svaret
Hej, jag läser ett utökat program på Musikskolan Lilla Akademien. Min baslinje är Estet. Till HT 2024 söker jag Teknisk Matematik på KTH och därför har jag läst en stor mängd utökade kurser -Kemi 1/2, Biologi 1/2, Matematik 1/2/3/4 och...
Milla : :
Hej!du har rätt i att utav U-kurserna så räknas de betygen in som krävs för särskild behörighet. Dock med en liten "knorr". Du skriver så här:... Läs hela svaret
Hej! Jag går mitt sista år på ekonomilinjen och är sugen på att läsa innovativ programmering efter studenten. När jag kikar in kraven på LIU så står det att matte 3c krävs, men jag har endast gått 3b. Måste jag då...
Milla : :
Hej,jag rekommenderar att du lägger till matte 4 och försöker få godkänt betyg i den kursen innan studenten. På så sätt, om du får godkänt betyg i matte 4... Läs hela svaret
En elev har betyget E i Fysik 1 och betyget A i Fysik 2 och ska söka in till en högskole-ingenjörsutbildning. Både fysik 1 och fysik 2 är för eleven utökade kurser. Går i detta fall bara betyget i Fysik 2 in i elevens jämförelsetal eller...
Milla : :
Hej!i det fallet du beskriver räknas betyget i fysik 2 in i elevens jämförelsetal. Betyget i fysik1a räknas inte in, för att kursen är i elevens examensbevis U-kurs... Läs hela svaret
Jag undrar om jag läser naturvetenskapligt basår på Folkhögskolan och får godkänd bedömning. samtidigt som jag har läst resten av mina kurser på komvux kan jag ansöka till ett högskola program. eller är det så att man...
Milla : :
Hej,du behöver inte ha alla dina betyg från en och samma skolform. I vilken eller vilka urvalsgrupper man prövas vid antagning till svensk högskole-uiversitetsutbildning beror... Läs hela svaret