Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31851 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'civilingenjör' (109 st.)
Jag är lite osäker på vad jag ska göra och välja just nu. Min situation ser ut så här:
Jag går tekniskt basår just nu på KTH efter att ha gått ekonomi-jurudik programmet på gymnasiet. Civilingenjörsprogrammet jag...
Milla : :
Hej!Svar på din första fråga är: Matematik- och fysikprovet (precis som också högskoleprovet) befriar inte från kraven på att vara behörig:... Läs hela svaret
Hej!
Jag läste samhälle samhälle under gymnasiet, och totalt läste jag 2600 poäng. Nu, efter gymnasiet, har jag läst några naturvetenskapliga ämnen som ex kemi 1, fysik 2, matematik 3 och 4. Min tanke är att jag ska söka civilingenjörsutbildning nu till höst, och undrar hur dessa...
Milla : :
Hej!reglerna i detta fallet är strikta. Alla kurser från ditt examensbevis (förutom gymnasiearbete) som är vanliga kurser, ej U-kurser räknas in i ditt snitt/jämförelsetal.... Läs hela svaret
Hej!
Jag ska snart söka till universitetet och är lite kluven angående vilken utbildning jag ska välja, då jag inte vet säkert vad jag vill göra i framtiden. Jag vet att jag nog inte bara vill sitta på kontor, utan ha ett mer varierat arbete.
Jag vill nog välja något biologirelaterat. ...
Milla : :
Hej,Att välja mellan att utbilda sig till civilingenjör i bioteknik och kandidatprogrammet i biologi ett viktig beslut som du måste ta. Här är några saker att överväga som kan... Läs hela svaret
Jag har läst lite på nätet om civ.ing i högskolan i Halmstad, finns inte mycket feedback om utbildningen och den information som finns var till mestadels negativ. Jag har jämfört kurserna med exempelvis LTH och de är rätt så lika, skillnaden...
Milla : :
Hej!Skillnaden, i Sverige, mellan universitet och högskola är att universitet besitter generell rätt att utfärda examen på forskarnivå. Högskolor måste specifikt... Läs hela svaret
Hallå! Jag har tidigare gått estetiska programmet - bild och form, samt en folkhögskoleutbildning inom bild. I gymnasiet läste jag till kurserna Ma2b, Ma3b samt Naturkunskap 2b. Nu planerar jag att söka till KTHs tekniska basår, för att kunna plugga vidare till Civilingenjör. Jag undrar om jag...
Milla : :
Hej,Antagningsstatistik för Tekniskt basår, KTH Campus (Kungl. Tekniska högskolan) visar att vid antagning till HT23 låg antagningsgräns i BI (direktgruppen) på 19.11 och i BII... Läs hela svaret
Jag går sista året på ekonomi-juridik och vill studera vidare till höst. Dock är jag osäker på vad jag vill studera och vill välja något brett. Jag gillar att arbeta tillsammans med andra, att arbeta lite mer praktiskt och faktiskt skapa...
Milla : :
Hejsan,du får gärna kontakta studievägledare på de institutioner där utbildningarna ges. Läs allt som står på utbildningarnas webbar; se om du kan... Läs hela svaret
Hej, jag har några frågor angående att höja merit för att bli antagen på ett civilingenjörsprogram. Jag gick Teknikprogrammet på gymnasiet och har ungefär 18,5 i merit. Jag gick matte 4,5 men inte engelska 7. Jag skulle behöva höja...
Milla : :
HEJ!Vad gäller prövningar... Du som inte längre är gymnasieelev får göra prövningar i hela Sverige. På så sätt finns det (teoretiskt sett) jättemånga... Läs hela svaret
Hej!
Jag läser Natur samhälle nu och det här är mitt andra år. Jag vill läsa vidare till civilingenjör men jag saknar behörigheten i Fysik 2 samt Matematik 4. Jag undrar vart är det man har garanterad plats till en civilingenjörs program och vad brukar antagningen ligga på?
Med vänlig hälsning
Milla : :
Hej,du läser ditt andra år på gymnasiet, skriver du, och jag råder dig att inför år3 välja läsa Fysik 2 samt Matematik 4, om det är möjligt. Detta för att du i annat... Läs hela svaret
Hej! Jag går i trean på gymnasiet och ska snart välja vilken utbildning jag vill söka. Jag funderar främst mellan civilingenjör inom datateknik eller maskinteknik eller högskoleingenjör inom samma områden. Jag är inte jätte pluggsugen...
Milla : :
Hej Ingrid,väldigt förenklat kan man (i grova drag) förklara skillnaden mellan Högskoleingenjör och Civilingenjör så här: högskoleingenjör... Läs hela svaret
Hej!
Jag ska skriva högskoleprovet nu i vår och planerar att plugga industriell ekonomi på LTH, Chalmers, LiU eller KTH. Min plan är att om det inte riktigt går vägen på högskoleprovet så tänkte jag läsa första året industriell ekonomi på en annan skola som jag kommer in på, och sedan hoppas...
Peter: :
Hej Isak,du förlorar ingenting på att göra ansökan. Även om du kommer in, blir Antagen, kan du alltid lämna Återbud (säga Nej till erbjuden plats). Antagningsgränser kan... Läs hela svaret
Hej. Jag vill bli civilingenjör, men det finns många inriktningsområden, vilket komplicerar det, haha. De som intresserar mig är industriell ekonomi, design och produktionsutveckling, mjukvaruteknik och datateknik. Jag är en person som gillar att jobba själv,...
Anna: :
Hej Alva;du har rätt i att det finns civilingenjörsutbildningar med många olika inriktningar. Och det kan vara svårt att välja vilken utbildning man vill söka i första hand. Du kan söka... Läs hela svaret
Jag har funderat på om jag ska söka in till Naturvetenskaps programmet eller Ekonomi programmet i gymnasiet.
Jag tycker inte om NO ämnena men har ändå ganska bra betyg i de, samtidigt vill jag ha de flesta kunskaps behörighet för ifall jag ångrar mig efter gymnasiet. Natur har i detta fallet...
Mikael: :
Hej Irfan!Det finns möjlighet att komplettera efter gymnasiet. Det är bra att känna till. Ingen vet vad dina planer blir om 3 år. Du kan komma på andra tankar och vill kanske då satsa... Läs hela svaret
Hej! Jag är osäker på vad jag ska studera på universitet men funderar på att ansöka till en civilingenjörsutbildning jag tycker verkar intressant. Men jag är ändå väldigt osäker på mitt val. Så min fråga är, om jag skulle komma in på civilingenjörsprogrammet och lyckas gå klart det, om jag sedan...
Liselotte: :
Hej Johanna!det finns möjlighet att söka till ett program som utbildar till civilingenjör och till lärare samtidigt, men då är det inte Språklärare man bli utan lärare i andra ämnen som... Läs hela svaret
Hur viktigt är det att få meritpoäng för moderna språk när man tex vill komma in på läkarlinjen eller civilingenjörslinjen?
Kan man komma in utan att läsa språk/få de meritpoängen?
Vad händer om man väljer bort språk efter år 1 i gymnasiet?
hur många poäng kan man max få för moderna...
Anna: :
Hej Carina Anna!Du ställer några frågor i samma fråga. Jag ska försöka svara på alla dina frågor.Du frågar: "Hur viktigt är det att... Läs hela svaret
Hej, jag går sista terminen i gymnasiet och jag funderar på att studera vidare i universitet i england. Jag har kollat runt och insett att england inte har kurser inom civilingenjör såsom industriell ekonomi (den linjen jag vill gå). Hur ska det funka om jag vill...
Julia: :
Hej Tanner!civilingenjörsexamen kan till engelska översättas som "Degree of Master of Science in Engineering". Om England erbjuder på något av sina universitet just den... Läs hela svaret