Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 30372 frågor besvarade.
Friskola eller kommunal skola?
6Poäng
Janine
Hej, jag undrar ifall ni tror att en mindre skola med 200 elever är bättre än en större kommunal skola som är betydligt många fler elever? För jag har ångest mellan att välja en mindre skola än en större. Jag har besökt den lilla skolan och fördelarna/nackdelarna var:
Fördelar:
1. Bra sammanhållning
2. Bra elever
3. Bra lärare som kan hjälpa en mycket
4. God mat
5. Fräscha lokaler och ganska tyst
6. Låg väldigt bra till in i centrum
Nackdelar:
1. Det var väldigt litet och trångt
2. Många grabbar eftersom det är teknikprogrammet och det kan kännas lite ensamt då man är ända tjej.
3. De hade inga roliga aktiviteter i skolan så som biljardbord, pingisbord, mm.
4. Kändes lite små tråkigt efter ett tag då man inte gjorde så mycket
Jag har inte haft möjlighet att titta på den större skolan och tror inte heller att jag kommer kunna ha möjlighet och titta på den eftersom vi har nationella prov nu framöver tills valet ska bli klart vilket är om 1,5 vecka. Så därför undrar jag ifall ni snälla kunde hjälpa mig och tro vad som kommer bli bäst? Jag vet att det inte är någon kan säga till än men vad ni själv skulle passa mig? Då jag är en tjej som ska flytta hemifrån och sådant.
Det kan vara svårt att välja vilken utbildning man sätter som sitt första alternativ i gymnasievalet.
Det finns, precis som du skriver både för- & nackdelar på olika skolor. På Teknikprogrammet är det oftast fler killar än tjejer på alla skolor.
Synd om du inte hinner se på en av skolorna. Men du kan kanske försöka boka en halvdag eller ett par timmars besök i alla fall. Om du t.ex. har det nationella provet - så är inte provet på en hel skoldag, du kan kanske efter provet göra ett kort besök till skolan. Jag råder dig kontakta SYV på skolan och boka ett sådant studiebesök.
En faktor som du inte nämner - avstånd från bostaden, som jag tycker är viktigt att tänka på: du skall ju ta dig till/från skolan i 3 år och alla "extra minuterna" samlas in i långa timmar på tre år ... jag tycker det är ett stort PLUS om man kan gå eller cykla till skolan från bostaden - då får man motion dagligen och så är man inte beroende av buss/tåg som kan bli försenade.
Jag undrar också vad dina föräldrar (vårdnadshavare) tycker? Det är viktigt både formellt sett (du är inte myndig) och på ett annat sätt också: dina föräldrar känner dig väl och vill ditt bästa - de kan ge dig mycket bra råd.
Även kurator och SYV på din skola kan vara till stor hjälp: gå prata med kurator och SYV och ta upp för- och nackdelar för de två skolorna.
Jag antar att du har flera alternativ i ditt gymnasieval: de två skolorna som du nämner i din fråga här nu men att du även lägger till "som back-up" någon skola till... det är ju svårt att veta hur dina konkurrenter klarar vårterminens betyg och det finns inga garantier att du (eller någon annan elev - för del delen) kommer in på sitt första alternativ.
Jag hoppas att några tankar eller förslag i mitt svar till dig nu - blir till hjälp!
Bästa hälsningar & stort lycka till!
Milla
Du skriver att du söker i första hand till en skola långt hemifrån. Frågan är då om ansökan till den skolan (som ligger långt hemifrån) administreras av en annan antagningskansli än dina övriga alternativ - i gymnasievalet.
Se i det preliminära antagningsbeskedet. Står det på något av dina alternativ: "Prövas av en annan kansli" eller ngt liknande?
I fall det är olika kanslier, kan du bli antagen på två olika skolor samtidigt - för att olika kanslier samkör inte med varandra. För dig är det bra i så fall: då har du två platser att välja mellan.
I fall du blir antagen bara på en skola, så är det där du har plats.
Om du inte vill eller kan utnyttja den platsen - står du utan gymnasieplats. Om vad som händer i fall du inte kommer att ha någon utbildningsplats, kan du läsa här: http://www.fragasyv.se/info/vad-hander-om-man-inte-far-plats-pa-gymnasiet
De brukar lösa sig i allra de flesta fallen - då kommunen där du är skriven försöker alltid lösa situationen för en elev som står utan gymnasieplats och speciellt om du har högt Mtv (meritvärde) och att du inte kan utnyttja din plats på en skola långt borta pga du inte hittade bostad där. Jag kan inte ge dig ngt. garanti men jag säger bara att erfarenhet visar på att det brukar lösa sig nästan i alla fall.
Det där med att hitta en lägenhet kan vara svårt på vissa orter.
Tips till dig: be personal på skolan om hjälp i bostadssökande; sök även rum (och inte bara lägenhet); se om det finns billig vandrarhem - som kanske kan bli en nödlösning under de första veckorna och så försöker du hitta mer permanent bostad senare.
Önskar dig stort lycka till & kommer att hålla tummarna för dig!
ANNA
Hej! Om man läser alla kurser som står här, kan man ta ut en examen I företagsekonomi? Och vad kan man arbeta med om man läst dessa? Kräver de ma3b?...
Milla : :
Hej!På sidan som du länkar till (längst ner) finns tel.nummer och epostadress till studievägledaren som jobbar på den institutionen där kurserna erbjuds och där man ska ta ut sin... Läs hela svaret
Hej! Är utbildad förskollärare, men drömmer om arbetet i ekonomi exempel redovisning, revisor, lön. Jag har dock inte läst ma3b så vad jag förstår är det svårt att ta ut en examen på universitetet. Jag gillar distans och...
Milla : :
Hej,att läsa kurser för en kandidatexamen på heltid tar tre läsår. Läser man på deltid, tar det längre tid, t.ex om man läser på halvtid tar det 6 läsår... så... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om det stämmer att en lärarlegitimation 3-9 i SO-ämnen, med 60 poäng i vardera historia och religion (och 30 poäng i geografi samt samhällskunskap) går att läsa upp till behörighet att undervisa på gymnasiet genom att...
Milla : :
Hej,utökning av lärarlegitimationen är det skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som bestämmer över. Oavsett vad ngn annan säger till dig så bestämmer det... Läs hela svaret
Hej, Jag tänkte läsa till undersköterska på vuxenutbildningen i min hemkommun och ser att det är några av kurserna som ingår i programmet som jag redan läst i gymnasiet och har betyg i,behöver jag ändå läsa om dom nu eller kan...
Milla : :
Hej, om du har godkända betyg i kurserna behöver du inte läsa de kurserna igen. Satta betyg gäller tillsvidare och samma betyg får användas många ggr om i olika typer av... Läs hela svaret
Jag började mitt första år på teknik programmet men efter första terminen bestämde jag mig för att byta program, och därför gjorde aldrig klart kemi 1. Men nu vill jag tillbaka till teknik programmet. Jag tänkte att jag kunde avsluta kemi 1...
Milla : :
Hej,kursen kemi1 och även kemi2 brukar ingå i utbud på komvux. Man kan, alltså, läsa kursen kemi1 på komvux.Vad gäller teknikprogrammet på... Läs hela svaret
Hej Har man fått gymnasiebehörigheten när man har avslutad SAS 1 och 2 eller har man bara fått betyg i Svenska? Är SAS ett program eller enbart en kurs i svenska?
Milla : :
Hej!SAS är förkortningen för "svenska som andraspråk". SAS 1 en gymnasiekurs på 100 poäng. SAS 2 är nästa kurs som också är på 100poäng. Varje av de kurserna kan... Läs hela svaret
Hallå! Jag har tidigare gått estetiska programmet - bild och form, samt en folkhögskoleutbildning inom bild. I gymnasiet läste jag till kurserna Ma2b, Ma3b samt Naturkunskap 2b. Nu planerar jag att söka till KTHs tekniska basår, för att kunna plugga vidare till Civilingenjör. Jag undrar om jag...
Milla : :
Hej,Antagningsstatistik för Tekniskt basår, KTH Campus (Kungl. Tekniska högskolan) visar att vid antagning till HT23 låg antagningsgräns i BI (direktgruppen) på 19.11 och i BII... Läs hela svaret
Hej! Jag vill ta en kandidatexamen i pol kand men kommer förhoppningsvis göra det med hjälp av fristående kurser. Behöver jag läsa alla kurserna från samma universitet eller kan man läsa 30 hp eller 60 hp på ett universitet och resten på...
Milla : :
Hej,min uppfattning är att utbytestermin (eller utbytesår) kan man ha en chans till endast om man är program-studerande (alltså läser ett program på högskola eller universitet som har... Läs hela svaret
Vi säger att jag läser en kurs där examinationen sker genom en tentamen och en inlämningsuppgift. Om jag då klarar tentan, men inte uppgiften, och det slutar med att jag får underkänt på kursen, måste jag då göra om både...
Milla : :
Hej,kan tyvärr inte svara på din fråga; detta på grund av att jag inte är lärare och sätter inte betyg, har inte kompetens i betygssättningen heller. Du... Läs hela svaret
Hej ! Jag har avslutat gymnasium från Bangladesh. Jag skickade in mina handlingar UHR och de godkände mina handlingar. Nu läser jag svenska och engelska. Men mitt gymnasieresultat var 4.00 av 5.00 och jag vill veta min meritvärde. Bangladeshs 4.00 hur mycket...
Milla : :
Hej,jag vill börja svara med att uppmana dig göra högskoleprovet. Med resultat från högskoleprovet kommer du prövas i HP-urvalsgruppen och har med det en ny chans (en extrachans)... Läs hela svaret
Jag är intresserad av att göra en MSc Psychology Conversion, alltså en 1-2 årig master som ger behörigheten av en BA i psykologi när man pluggat något annat innan. Verkar inte vara så ovanlig i Storbritannien och Irland men finns en motsvarighet i...
Milla : :
Hej,masterprogram är i Sverige 2-åriga; magisterprogram - 1-åriga. Utbildningsutbud är inte konstant, utan förändras. Du får se utbud av svenska... Läs hela svaret
Hej! På antagning.se står det om att man kan höja sitt meritvärde från gymnasiet genom att få ett högre betyg i en kurs som jag redan hade i avgångsbetyget. Innebär detta att jag kan läsa till exempel tyska 3 och 4 på komvux och...
Milla : :
Hej,om du läser kurserna på komvux, eller gör prövningar i kurserna som du redan har i ditt examensbevis från gymnasiet och får högre betyg, då kommer... Läs hela svaret