Kristina

    Hej! Jag frågar åt min 18-åriga dotter som just nu läser naturvetenskapligt basår på Komvux, med målet att senare läsa biologi på universitetet. Utbildningen är svår och hon är orolig att inte klara alla kurserna eller att betygen kommer bli låga och därmed sänka hennes meritvärde när hon senare söker till universitetet. Nu funderar vi på olika alternativ. Borde hon istället satsa på högskoleprovet och söka det naturvetenskapliga basåret igen på ett universitet istället för Komvux, och därmed senare få garanterad plats på biologiutbildningen? Eller kan hon läsa klart basåret på Komvux (med troligen låga betyg) och senare söka den igen på Universitetet? Kan hon alltså läsa om Naturvetenskapligt basår, först på komvux och sedan på universitetet om hon kommer in där? Hon får inget CSN eftersom hon bara är 18 år och måste kombinera studierna med helgarbete, det hela blir för tungt. Hur kan hon gå vidare? Har ni något råd?

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Kristina!
    Att göra högskoleprovet är en mycket bra idé, men högskoleprovet befriar inte från kraven på både grundläggande och särskild behörighet. Grundläggande behörighet gissar jag på att din dotter redan har - genom examensbevis från gymnasiet. Särskild behörighet behöver hon också skaffa sig. Även med låga betyg (men betygen i kurser som krävs för behörighet måste vara godkända, längst E) och med det med lågt meritvärde kan man ändå komma in - t.ex i HP-urvalet (om resultat av högskoleprovet blir tillräckligt högt).
    ***
    Vad gäller studiestöd från CSN, så borde din dotter ha rätt till studiehjälpen (samma summa som hon fick när hon läste på gymnasiet) om hon läser på heltid på komvux. Naturvet.basår på komvux brukar ges på heltid. Hör med komvux. Om basåret är på heltid så borde din dotter kunna ansöka och få studiehjälpen, från CSN. Det är inte så mycket pengar men då kanske hon kan jobba mindre på helgerna och ha mer tid för studierna.
    ***
    Att naturvetenskapliga kurser upplevs som svåra när man läser på gymnasienivå är kanske ett tecken på att något annat område än naturvetenskap/biologi som den studerande bör i första hand satsa på. På högskolenivå kommer kurserna bli ännu mycket svårare än på gymnasiet. Det är bara en tanke jag har. Ni och framförallt din dotter får givetvis bestämma vad hon ska göra - fortsätta på den naturvetenskapliga "vägen" eller välja en annan inriktning på sina studier och sitt framtida yrke.
    ***
    Svar på din fråga om man får läsa naturvet.basår 2 ggr är inte så enkelt att svara på. På högskolenivå (alltså om basåret ges på högskola eller universitet) då är det inte en riktig högskoleutbildning utan en "för-utbildning" och varje lärosäte får självt bestämma om de ställer kravet på att sökande inte sedan innan har läst de kurser som ingår i basåret (eller om de inte ställer ett sådant krav). Det är kan vara olika på olika lärosäten och även kan ändras från en termin till nästa - det får man se på utbildningens egen webbplats eller höra med de som jobbar på just den utbildningen.
    ***
    Vad gäller platsgaranti efter högskole-basåret - så är även det väldigt olika. Vissa lärosäten erbjuder platsgaranti och andra inte. Om platsgaranti erbjuds, så brukar det vara på "någon av utbildningar på samma lärosäte". Man får givetvis önska vilken utbildning man vill gå efter basåret men alla brukar inte komma just på den utbildningen som de önskar läsa, utan vissa erbjuds plats på en annan utbildning, på samma lärosäte. Man får så klart även söka på egna meriter, utanför platsgarantin, bl.a på resultatet från högskoleprovet.
    ***
    Att läsa kurserna 2 ggr kan vara en fördel på så sätt att man när man läser för andra gången redan kan innehåll i kurserna och kan fördjupa sig mer och få ännu bättre kunskaper och högre betyg. OBS! kurser på högskole-basåret behöver inte vara identiska med de gymnasiala kurser som har samma namn. Innehåll är "liknande" men behöver inte vara identisk.
    ***
    Vilka betyg från komvux-basåret som kommer räknas in i meritvärde?
    Det är just exakt de kurser som krävs för särskild behörighet, och inte de underliggande kurser. Exempel: om Biologi 2 krävs för särskild behörighet då är det just betyget i Biologi 2 som räknas in och betyget man fick på komvux-basåret i Biologi 1 kommer inte räknas in. På samma sätt funkar det även i de andra ämnena.
     

    • : Stort tack för snabbt och bra svar! Jag var kanske lite otydlig, självklart räcker det inte med HP, utan hon behöver skaffa sin särskilda behörighet för att med tiden söka den biologiutbildning hon siktar på. Och basåret på Komvux är nog inte för svårt i sig, det är bara en rätt intensiv/krävande utbildning när man samtidigt jobbar (hon har flyttat hemifrån och jobbar för att få ihop till mat och hyra). Därför funderade vi på om hon kunde göra basåret "igen", på universitetet, om hon kommer in där med hjälp av HP, eller om den möjligheten är stängd om hon redan gått basåret på Komvux. Ett alternativ kan vara om hon istället kan läsa basåret på Komvux på halvfart för att hinna ge studierna den tid de behöver. Hon är väldigt motiverad, det är tiden som inte riktigt räcker till:)
    • Julia : Fråga på komvux i den aktuella kommunen om möjlighet finns läsa basåret på halvtid. Det är olika i olika kommuner. Vad gäller möjlighet att komma på högskole-basåret om man redan har läst "liknande kurser" tidigare (på gymnasiet eller komvux) så är det upp till lärosätet att bestämma. Olika lärosäten: univetsiteten och högskolorna gör olika - på vissa spelar ingen roll om man tidigare läst samma kurser. På andra ska man inte ha godkända betyg i kurserna sedan innan. Om man läst kurserna och fick F (icke-godkänt) så tror jag inte det är något hinder för att kunna antas till basåret på högskola/universitet men det är just "tror" för att basåren är för-utbildningar där varje lärosäte bestämmer självt och olika bestämmelser gäller på de olika lärosäten.

    Frågor och svar taggade med 'folkhögskola' (416 st.)

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga