1 Svar

    Anna SYV SYV på FrågaSYV

    Hej Hanna,
    det är inte alltid som sommarskola finns för gymnasieungdomar. Om sommarskola finns brukar rektor eller lärare anmäla elever som fick F i en obligatorisk kurs (oftast finns bara svenska, engelska och matematik att läsa på en sommarskola). Historia och samhällskunskap brukar inte erbjudas på sommarskolorna. Men första fråga är - om sommarskola kommer erbjudas där du bor eller går i skolan. Det är inte obligatoriskt att öppna sommarskola.

    ***

    "Slutprov' skriver du i din fråga - är det NP, nationella provet du menar, eller Särskild prövning?
    Elevens rättighet är att få göra prövning i en gymnasiekurs som hen fick F i, men tidpunkt för prövningen är det skola som bestämmer, inte eleven. Prövningstid bör erbjudas innan eleven går ut årskurs 3.
    ***
    Påvisar kunskaper som man har gör eleven genom att delta i alla kursmoment, göra alla de prov som finns under kursens gång och sedan sätter läraren betyget på kursen. Betyg på kursen behöver inte vara detsamma som betyget på NP.
     Om man gör Prövning, då blir betyg i kursen = det betyget eleven fick på prövningen.

    • Hanna Okej tack så mycket för svar! Sommarskola finns där jag bor, kan jag då läsa matte, svenska, samhällskunskap och historia? Ja precis! Jag menade prövning, jag får ta och kolla med min rektorn gällande prövning. Han har inte nämnt något om detta... Men då vet jag!
    • Hanna Måste bara tillägga att jag går på en privatskola, vad är det för skillnad på en privatskola och en kommunalskola? När rektorn i början av terminen sa till mig att jag kunde gå om och byta till ekonomi, kan han hålla detta då eftersom att jag går på en privatskola? Har privatskolor sina egna regler?
    • Anna

      Vad eleven har för rättigheter är desamma på kommunala och privata/fristående gymnasieskolor. Att komma in på en gymnasieskola har eleven rätt genom konkurrens via gymnasieantagningen (eleven ska vara behörig och konkurrera med sina grundskolebetyg). Att komma in på andra sätt (då rektor direkt tar in, och gymnasieantagningen är inte "inblandad") blir enligt rektorns beslut, alltså vad rektor tycker - gäller (och det är på både kommunala och fristående gymnasieskolor). Reglerna säger att så länge det står elever i reservkön (eleven som sökte via gymnasiantagningen) så måste skola ta från reservkön in. Sedan får skola (rektorn) fatta beslut om att t.ex från 15 september sluta ta in nya elever. Men om det finns ledig plats (alla behöriga som sökte i tid kom in) men så kan skola ta in någon mer, då får rektorn ta in vem hen vill (så länge eleven är behörig).

      Varför kan eleven uppleva att hen blev "lovad" ngt som sedan inte blir av?
      Det kan t.ex vara så att rektorn trodde skolan skulle öppna många fler platser på t.ex Ekonomi/juridik till nästa år, men så blev det kanske inte (t.ex pga lärarbrist) och så ser rektorn att det är många som sökte och alla platser kommer bli upptagna och sedan lång reservkö, då gör hen bedömning att det inte rimligt att lova dig att du ska få börja, för att det kanske inte blir så. Säkrast för dig är att söka via gymnasieantagningen och konkurrera om plats. kommer du in - är platsen din och du slipper bero på massa olika "om och men". Sök därför via gymnasieantagningen, är mitt råd!

    • Hanna Förstår! Tack så jätte mycket för svar!
    • Mikael vi på fråga SYV är glada om våra svar blir till hjälp!
    • Hanna Ja svaren är verkligen till hjälp! Tack så jätte mycket!
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga