Ayat
    Hej,

    Läser nu Engelska 1 på högskola. Vet att för att bli gymnasielärare på engelska så ska jag läsa engelska 1, 2 och tre, och en till engelska kurs på 30 högskolepoäng (då sammanlagt 120 hp). Sedan kan jag läsa KPU för att bli gymnasielärare på engelska.

    Min första fråga: om jag vill bli gymnasielärare med inriktning engelska på 120 hp, kan jag då läsa svenska som andra språk 1 och 2, och sedan läsa KPU?

    Min andra fråga: kan jag läsa engelska 1, sedan andra engelska och svenska kurser på högskola, och sedan läsa KPU för att bli grundskolelärare årskurs 4-6? Alltså undrar jag och det går att läsa vissa kurser på högskola och sedan KPU för att bli grundlärare årskurs 4-6? (utan att behöva läsa engelska 2 och 3?)

    Mycket tacksam för svar/
    Ayat


    1 Svar

    SYV-besökare SYV

    Hej Ayat,
    grundskole-lärarutbildningar är "under översyn", vilket betyder att utredningar pågår och ändringar kan införas; vilka ändringar och när de ska införas - vet man idag ännu inte.

    KPU - vilka inriktningar och var i landet de erbjuds, varierar från en termin till en annan. Konkurrens om KPU platserna kan också finnas; det är alltså inte alls säkert att även om man är behörig, att man garanterat kommer på KPU.
    Som det är idag, prioriterar KPU-programmen sökande som ska bli behöriga i flera ämnen, men även för dem kanske platserna inte räcker. Begränsning i KPU-platserna kan uppstå ex. pga brist på högskolelärare som kan undervisa och/eller brist på lämpliga praktikplatser (praktikplats måste ha behörig handledare).

    Den säkraste vägen till lärarlegitimation ligger via Ämneslärarprogrammet. Se om du kan hitta några ämneslärarprogram som du kan tänka dig att söka. Inom programmet har man garanti på varje nästa kurs och klarar man hela programmet, får man lärarexamen och då finns det nog inga hinder att även få lärarlegidimation.

    Läser man på andra sätt än genom lärarprogrammen, finns det många osäkerhetsfaktorer: bl.a är det inte säkert att komma in på "nästa kurs", ex. om du läser SAS A eller SAS I (första kurs i Svenska som andraspråk), att du skulle garanterat komma in på SAS B eller SAS II... och så vidare. Då kan det bli "stopp" på vägen, tyvärr.

    Vad jag vet om engelska-lärare (deras behörigheter) så krävs det alltid minst 90 hp inom engelska för att kunna bli lärare på gymnasiet eller på högstadiet (årskurs 7-9). På gymnasiet behöver man som behörig lärare ha 120 hp i sitt "första ämne" men i andra ämne räcker det med 90 hp (så om du har ngt. annat ämne som ditt första undervisningsämne, räcker det med 90 hp i så fall), men även för grundskolelärare i engelska är 90 hp ett krav.

    Vad gäller för att bli behörig lärare på låg- och mellanstadiet - den så kallad "tidigare lärare" kan vara rätt så krångligt. Lite olika kurser kan läsas inom olika lärarprogram på olika orter.

    Om du kommer in på ngt. lärarprogram, är det inte omöjligt att dina 30 hp inom engelska kan bli "tillgodoräknade" och din utbildning inom lärarprogrammet kan bli, därmed, kortare.

    Sammanfattning
    Det är rätt så krångligt. Reglerna förändras också. Undantag kan beviljas (ex. kan Skolverket ge eller utöka Lärarlegitimationen även om man ej uppfyller alla de kraven som finns). Det är Skolverket som bestämmer i frågan om Lärarlegitimationer (lärarhögskolorna bestämmer ang. lärarexamina). Har man lärarexamen, kan man ansöka om legitimation.

    Tips: försök komma in på ett program som leder till lärarexamen; eller vänd dig till studievägledare på Lärarhögskolorna (dock kan du få lite olika svar från olika lärarhögskolorna). 

    Frågor och svar taggade med 'gymnasieekonom' (4 st.)

    • Abdullah

      Vad gör jag för att få gymnasieexamen?

      Jag har läst IB programmet när jag gick i gymnasiet. Jag fick inte diplomen och försökte läsa upp ett år. Det har jag inte klarat men har nu börjat med att läsa svenskt program genom att läsa enstaka kurser på komvux genom distans. Det jag...

      Anna: : Hej!om du vill bli en Civilekonom, behöver du läsa civilekonomprogrammet på ett av svenska lärosäten. För att  bli behörig behöver du få grundläggande... Läs hela svaret
    • Elev

      Vad skiljer ekonom och civilekonom?

      Hej! Jag funderar på att studera ekonom, men behöver läsa in matte3 och har inte meritbetyget som krävs. Kommer det vara svårt att komma in? Vad skiljer en ekonom och civilekonom? Är studierna svåra om man kommer direkt från gymnasiet?

      Anna: : Hej Linda, kika gärna på yrkespresentationerna Ekonom<< och Civilekonom<<. Civilekonom har längre utbildning. Ekonom kan man även bli på gymnasienivå -... Läs hela svaret
    • Oscar

      Kriterier för certifikerad GymEkonom?

      Tja, det står i kriterierna att man måste läst minst steg 2 i moderna språk för att bli utbildad gymnasieekonom. Jag läste Steg 1&2 på högstadiet och läste sedan steg 3 i spanska på gymnasiet och året efter pluggadejag steg 4 med fick ej godkänt i steg4. Min fråga lyder följande, räknas inte min...

      Anna: : Hej! Om du menar info här>> så står det att En av Kriterier är att man har Iäst minst t o m steg 2 i moderna språk på gymnasiet... just "Iäst"... det står... Läs hela svaret
    • Wanda

      Stor skillnad att bli diplomerad gymnasieekonom?

      Hej! Jag undrar om det gör stor skillnad att bli diplomerad gymnasieekonom? Jag undrar också vad det är man läser till som extra för att bli det? För jag håller just nu på att vela mellan olika skolor, och en av dem ger elever möjlighet att bli diplomerade gymnasieekonomer, men är det värt det...

      Lena: : Hejsan, någon väldig skillnad från att gå "vanligt" Ekonomiprogram är det nog inte. Det som är bra är att de diplomerade gymnasieekonomiutbildningarna ofta erbjuder praktik - och det tycker jag är bra. Till... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga