Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31864 frågor besvarade.
gymnasium i annan stad?
1Poäng
Freja
Hej!
Jag bor nuvarande i Stockholm och ska börja gymnasiet nästa år.
Jag vill verkligen gå gymnasium i en annan stad och bo själv (tror/vet att det skulle vara det bästa för mig) men hur fungerar det rent praktiskt?
Alla städer har ju olika tider för när man ska söka skola, och hur ska jag göra med boende? Och får man någon form av bidrag?
Hej Freja! Fram till den dagen du fyller 18 år är det dina vårdnadshavare som bestämmer var du bor. Om dina vårdnadshavare tycker det är OK att du flyttar och bor själv när du går på gymnasiet i en annan stad, då åter de sig också skyldighet att hitta bostad åt dig och betala för den. Söka till gymnasiet får du till vilken skola som helst. Det finns ca 900 gymnasieskolor (av dem några är Svenska skolor Utomlands). Lättare att komma in i en annan stad, utanför upptagningsområde av ditt antagningskansli, om det är på en Fristående skola (friskola, som inte är kommunal eller landstingsdriven); detta pga kommunala och landstingsdrivna prioriterar egna elever, som är folkbokförda nära där skolan är; men fristående gymnasieskolor tittar bara på betyg, oavsett vilken kommun eleven är folkbokförd i. Med det sagt, så kan du komma in på en skola i en annan kommun men var du sedan ska bo eller hur det ska betalas, är i första hand ansvar som dina vårdnadshavare har, men de måste inte alls bara ta och ordna bostad mm. åt dig i en annan stad, utan de har rätt att säga att du ska bo hemma - hos en av dina vårdnadshavare eller på en annan adress, som dina vårdnadshavare "anvisar dig till". Sådana är reglerna. När du fyller 18 år, kan du själv bestämma var du bor. Och så ska du också själv ansvara för att ordna så att du har ekonomin till den; och har man inte möjlighet att betala, då gör man det som man har råd till att göra (alltså bor de allra flesta gymnasieelever hemma hos sina föräldrar under hela sina 3 år på gymnasiet). Om olika gymnasie-skoltyper - var god läs på gymnasieguiden.se/informeras/skoltyper
Ang. bidrag det fiinns inga bidrag som skulle täcka för hela kostnaden när gymnasieeleven bor utanför föräldrahemmet; elevens familjen brukar betala en hel del. Svårt att säga exakt hur mycket men att komma under 2.ooo kr/månad är nog inte möjligt, även om man är väldigt sparsam.
Det är inte alla elever som läser på gymnasiet på annan ort som har rätt till bidrag för boende "Inackorderings-"-bidrag eller tillägg. Om det är en fristående gymnasieskola, söker man Inackorderingsbidrag hos CSN (men CSN kan bevilja det endast om samma program och nationell inriktning ej finns närmare elevens föräldrahem). Om man läser på en kommunal gymnasieskola, är det hos elevens folkbokföringskommun som man ansöker om inackorderingstillägg. Kommunerna brukar betala endast om samma utbildning ej finns på eleven "egen ort". I andra fall har inte eleven eller elevens familj rätt till någon ekonomisk kompensation för elevens boende i en annan stad.
Studie- och yrkesvägledare
Utökat svar
Om dina vårdnadshavare tycker det är OK att du skulle flytta och bo i en annan stad, och har råd att ordna boende för dig i den andra staden - sök i så fall bland annat till Fristående gymnasieskolorna i den staden där du ska bo (du kan söka till kommunala och landstingsdrivna också, men det är riskabelt att ENDAST söka till kommunala skolor i andra städer, då de prioriterar egna sökande och du kan bli utan plats). Sök till många olika gymnasieskolor. Allt som oftast söker du via ditt eget gymnasieantagningskansli - alltså om du nu är folkbokförd i Stockholm - är det www.gyantagningen.se som är din hemsida för gymnasieval.
Kontakta dem på antagningskansliet kan du via tel. 08-580 080 00 (Telefontid Måndag-Torsdag kl.9-11) eller E-post [email protected]
Utökat svar
Riksrekryterande utbildningar De finns på ca 90 gymnasieskolor; alltså på ca 10% av gymnasieskolorna; till de riksrekryterande utb., söker alla på samma villkor, oavsett om en sådan utb. finns på en friskola eller på en kommunal skola. Det finns olika Typer av Riksrekryterande utb. - hela Program (Speciella program med egna examensmål) som är Riksrekryterande; och Spetsutbildningar och Särskilda varianter.
NIU och RIG Idrottsbegåvade elever kan komma in på NIU eller RIG. De utbildningar finns endast på några få gymnasieskolor. Antagning sker i samarbete med specialidrottsförbund. Kommer man in på RIG eller NIU långt hemifrån, brukar "alla" hjälpas åt och ordna så att eleven kan bo på skolorten under skolveckorna.
Det är inte alls ovanligt att elever som går på skolan i en annan stad åker hem till föräldrarna varje helg. Internat och elevboende brukar ha öppet endast under "skolveckorna".
Hej, Jag är intresserad av att söka ett program till hösten 2021. Jag kommer då att söka med gymnasiebetyg utan komplettering (BI). För hösten år 2020 ligger BI på 17,36. Jag har 17.34. Tidigare år har antagningspoängen varit lite...
Mikael: :
Antagningsgränser kan gå upp eller ner, av olika anledningar. Om du kan göra Högskoleprovet gör det! Om du kan höja ditt meritvärde och prövas även i BII, är det också en fördel för dig! I varje urvalsgrupp har du en ny chans.
Jag läste första år teknikprogrammet på en gymnasieskola, sen hoppade av och vill nu fortsätta på komvux men inte samma linje. Jag fick A-D på alla mina ämnen dvs alla godkända och nu bestämde mig att byta till Naturprogrammet, jag har...
Mikael: :
Hej Ronnie,behörighet man får genom examen på komvux eller på gymnasieskola kan bli densamma.Du frågar om vilken grupp du kommer prövas i. Svar: beror på hur många kurser... Läs hela svaret
Jag ska gå 4e året på gymnasiet för att läsa upp mina betyg. Men hur kommer detta påverka mina chanser att komma in på den universitetsutbildning jag vill? Vilken grupp hamnar jag i när jag ansöker?
Julia: :
Hej Rickard,
om du i slutet av fjärde året på gymnasiet får ut ditt Examensbevis, då borde du prövas i BI,direktgruppen. Att gå fjärde... Läs hela svaret
Hej!
Jag har nyligen börjat titta runt på utbildningar och har blivit intresserad av civilekonom och ekonomprogrammet som finns att studera på högskolan. Sedan tidigare har jag en gymnasieexamen från ekonomiprogrammet.
Problemet för mig är att jag saknar matematik 3b, som behövs för alla...
Liselotte: :
Hej Simon,BI och BIIochUrval1 Urval2 - är Olika "saker". ***BI konkurrerar om de platserna som är avsedda för sökande i direktgruppen;BII är sökande som konkurrerar om platser i... Läs hela svaret
Hej!
Jag funderar på att gå teknisk basår men kräver en del fundering då det kommer att påverka min urvalsgrupp om jag skulle besluta att söka en annan linje. Vill därför endast dubbelkolla att om jag söker tekniskt basår nu och blir antagen men sedan bestämmer mig för att tacka nej. Isåfall...
Anna: :
Om du efter basåret söker utb som du var behörig till redan innan basåret, kommer du prövas i BI, direktgruppen. Är det Det som var frågan? ;)
Hejsan! Ska börja på natur/natur. Vilka andra nationella prov kommer förutom matematik, svenska och engelska?
Jag undrar också om nationella proven kommer påverka jätte mycket mina betyg.
Om jag inte går på komvux efter gymnasiet,...
Anna: :
Hej Erick, det är läraren i varje kurs som kan bättre svara på frågan om vilka prov, inklusive de NP, Nationella prov, som kommer att genomföras. Detta pga det är varje skola som... Läs hela svaret
Fråga::
Hej! Jag hade fyra F efter gymnasiet i matte 4, kemi 2, historia 1b och biologi 2, inget av dessa ämnen behövdes för att komma in på högskoleingenjörslinjen men nackdelen var att jag ej hade gymnasie behörighet. Jag gick komvux i två ämnen för att slutligen kunna få min gymnasie...
Liselotte: :
Hej Rafid!
Jag kan tyvärr inte svara exakt... på din fråga alltså. Detta pga du måste göra Planering av examensbevis med studie- och yrkesvägledare på... Läs hela svaret
Stämmer det att det finns mindre chanser att komma in på läkarprogrammet ifall man hamnar i kompletteringsgrupp
,istället för direktgrupp?.
Mvh
Milla : :
Hej Kimia!
Det brukar vara lite högre antagningsgräns för kompletteringsgruppen. Det är ingen regel och det behöver inte bli så i framtiden. Det är ingen som vet riktigt hur det blir.
Som det har varit förr, så var det oftast så... Läs hela svaret