Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31872 frågor besvarade.
gymnasium i annan stad?
1Poäng
Freja
Hej!
Jag bor nuvarande i Stockholm och ska börja gymnasiet nästa år.
Jag vill verkligen gå gymnasium i en annan stad och bo själv (tror/vet att det skulle vara det bästa för mig) men hur fungerar det rent praktiskt?
Alla städer har ju olika tider för när man ska söka skola, och hur ska jag göra med boende? Och får man någon form av bidrag?
Hej Freja! Fram till den dagen du fyller 18 år är det dina vårdnadshavare som bestämmer var du bor. Om dina vårdnadshavare tycker det är OK att du flyttar och bor själv när du går på gymnasiet i en annan stad, då åter de sig också skyldighet att hitta bostad åt dig och betala för den. Söka till gymnasiet får du till vilken skola som helst. Det finns ca 900 gymnasieskolor (av dem några är Svenska skolor Utomlands). Lättare att komma in i en annan stad, utanför upptagningsområde av ditt antagningskansli, om det är på en Fristående skola (friskola, som inte är kommunal eller landstingsdriven); detta pga kommunala och landstingsdrivna prioriterar egna elever, som är folkbokförda nära där skolan är; men fristående gymnasieskolor tittar bara på betyg, oavsett vilken kommun eleven är folkbokförd i. Med det sagt, så kan du komma in på en skola i en annan kommun men var du sedan ska bo eller hur det ska betalas, är i första hand ansvar som dina vårdnadshavare har, men de måste inte alls bara ta och ordna bostad mm. åt dig i en annan stad, utan de har rätt att säga att du ska bo hemma - hos en av dina vårdnadshavare eller på en annan adress, som dina vårdnadshavare "anvisar dig till". Sådana är reglerna. När du fyller 18 år, kan du själv bestämma var du bor. Och så ska du också själv ansvara för att ordna så att du har ekonomin till den; och har man inte möjlighet att betala, då gör man det som man har råd till att göra (alltså bor de allra flesta gymnasieelever hemma hos sina föräldrar under hela sina 3 år på gymnasiet). Om olika gymnasie-skoltyper - var god läs på gymnasieguiden.se/informeras/skoltyper
Ang. bidrag det fiinns inga bidrag som skulle täcka för hela kostnaden när gymnasieeleven bor utanför föräldrahemmet; elevens familjen brukar betala en hel del. Svårt att säga exakt hur mycket men att komma under 2.ooo kr/månad är nog inte möjligt, även om man är väldigt sparsam.
Det är inte alla elever som läser på gymnasiet på annan ort som har rätt till bidrag för boende "Inackorderings-"-bidrag eller tillägg. Om det är en fristående gymnasieskola, söker man Inackorderingsbidrag hos CSN (men CSN kan bevilja det endast om samma program och nationell inriktning ej finns närmare elevens föräldrahem). Om man läser på en kommunal gymnasieskola, är det hos elevens folkbokföringskommun som man ansöker om inackorderingstillägg. Kommunerna brukar betala endast om samma utbildning ej finns på eleven "egen ort". I andra fall har inte eleven eller elevens familj rätt till någon ekonomisk kompensation för elevens boende i en annan stad.
Studie- och yrkesvägledare
Utökat svar
Om dina vårdnadshavare tycker det är OK att du skulle flytta och bo i en annan stad, och har råd att ordna boende för dig i den andra staden - sök i så fall bland annat till Fristående gymnasieskolorna i den staden där du ska bo (du kan söka till kommunala och landstingsdrivna också, men det är riskabelt att ENDAST söka till kommunala skolor i andra städer, då de prioriterar egna sökande och du kan bli utan plats). Sök till många olika gymnasieskolor. Allt som oftast söker du via ditt eget gymnasieantagningskansli - alltså om du nu är folkbokförd i Stockholm - är det www.gyantagningen.se som är din hemsida för gymnasieval.
Kontakta dem på antagningskansliet kan du via tel. 08-580 080 00 (Telefontid Måndag-Torsdag kl.9-11) eller E-post [email protected]
Utökat svar
Riksrekryterande utbildningar De finns på ca 90 gymnasieskolor; alltså på ca 10% av gymnasieskolorna; till de riksrekryterande utb., söker alla på samma villkor, oavsett om en sådan utb. finns på en friskola eller på en kommunal skola. Det finns olika Typer av Riksrekryterande utb. - hela Program (Speciella program med egna examensmål) som är Riksrekryterande; och Spetsutbildningar och Särskilda varianter.
NIU och RIG Idrottsbegåvade elever kan komma in på NIU eller RIG. De utbildningar finns endast på några få gymnasieskolor. Antagning sker i samarbete med specialidrottsförbund. Kommer man in på RIG eller NIU långt hemifrån, brukar "alla" hjälpas åt och ordna så att eleven kan bo på skolorten under skolveckorna.
Det är inte alls ovanligt att elever som går på skolan i en annan stad åker hem till föräldrarna varje helg. Internat och elevboende brukar ha öppet endast under "skolveckorna".
Hej, Jag undrar vad för möjliga linjer jag kan studera efter att gå "fordon och transportprogrammet" Nu är det snart sommarlov och jag kommer börja 2:an och jag valde eng och svenska 2 så jag har möjligheten att kunna söka in i Högskola/Universitet men vad finns det för linjer i såfall?. Jag...
Anna: :
Hej Hetem,godkända betyg i svenska 2 och 3 samt i engelska 6 krävs för Grundläggande behörighet till högskolestudier. Många högskoleutbildningar kräver även Särskild... Läs hela svaret
Hej Jag är jätte förvirrad av meriten man får av engelska 7 o min fråga är om det är bättre att få E/D på engelska 7 än att få A i tex Lederskap kursen som jag kan välja mellan?
Peter: :
Hej,ja, det ger mer höjning i meritvärde att få E i engelska 7 än A i Ledarskap-och-organisationskursen.Exempel: vi säger att en elev har alla C-betyg i alla kurser från gymnasiet, vilket ger... Läs hela svaret
Hej,
Jag vill göra provining på Moderna språk (Arabiska) 1,2, 6 och 7?
Var kan jag hitta de, vilka kommuner?
Notera: Om de finns inte hur kan jag studera de i annan kommun? hur kan få mitt rätt att studera dem som andra elever (Alla elever måste får samma chance att studera ämne)?
Jag vet...
Anna: :
Hej!studier på högre nivå än grundskola är i Sverige inte obligatoriska och kan inte heller garanteras. Det är tyvärr inte alla elever som kan läsa de språken... Läs hela svaret
Hej,
Jag vill bli gymnasielärare och har en juristexamen. Jag har förstått att det går att läsa ämneslärarprogrammet och bli behörig lärare för att sedan ansöka om utökad behörighet för att bli behörig juridiklärare.
Jag undrar däremot om det är möjligt att på något sätt tillgodoräkna...
Anna: :
Hej Sofia,du måste ställa din fråga till studievägledare på de institutioner där programmen ges som du vill läsa, för att du ber i så fall om... Läs hela svaret
Hej!
Jag studerar till ämneslärare med examen mot gymnasieskolan och har påbörjat min andra termin. När jag är klar med mina studier vill jag allra helst jobba i gymnasiesärskolan eller lärvux. Min fråga är därför vilka vägar jag kan ta för att komma dit.
Om jag har förstått det hela...
Milla : :
Hej Robin,det vi kom fram gäller för att bli behörig att undervisa på en särskola är följande info:för att SkoIverket ska kunna utfärda... Läs hela svaret
Just nu går jag åk 1 natur natur linjen på Viktor Rydbergs Gymnasium i Djursholm, men har länge funderat på att byta till Rudbeck i Sollentuna. Detta är pga att det blir betydligt kortare resa till och från skolan, samt att jag inte riktigt trivs på VRG medan på Rudbeck har jag många gamla...
Milla : :
Fråga på den skolan dit du vill byta, det är inte för sent att försöka byta ! Hoppas det finns ledig plats och att rektor tar in dig. Lycka till! Vi håller tummarna!
Hej!
Jag tänker börja plugga i höst och undrar hur många platser man kan stå i reserv på samtidigt.
Jag undrar också ifall man får välja vilken linje man vill stå i reserv på eller kommer man automatiskt i reserv på den högst rankade.
Anna: :
Hej Karl!
Jag antar att du menar ansökan till högskola/universitet.
Till högskola/universitet kan du söka upp till 20 alternativ. Du ställs i reserv på de alternativen som du... Läs hela svaret
Jag har nyligen börjat gymnasiet och jag förstår inte poängsystemet alls! Det står att jag kan få hundra poäng per ämne. Men beror inte det på vilket betyg jag får? Vad får jag för poäng om jag får; A, F och får jag över huvud taget några poäng för F? Snälla någon förklara detta för mig för jag...
Anna: :
Hej Wilma!
100 poäng per kurs mäter kursens STORLEK. En 100 poängskurs på gymnasiet = ca 100 undervisningstimmar + ca 100 timmar för läxor, grupparbete, självstudier.
Man läser, normalt sett, 2500 poäng under 3 år på... Läs hela svaret
