Freja
    Hej!
    Jag bor nuvarande i Stockholm och ska börja gymnasiet nästa år.
    Jag vill verkligen gå gymnasium i en annan stad och bo själv (tror/vet att det skulle vara det bästa för mig) men hur fungerar det rent praktiskt?
    Alla städer har ju olika tider för när man ska söka skola, och hur ska jag göra med boende? Och får man någon form av bidrag?

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej Freja!
    Fram till den dagen du fyller 18 år är det dina vårdnadshavare som bestämmer var du bor.
    Om dina vårdnadshavare tycker det är OK att du flyttar och bor själv när du går på gymnasiet i en annan stad, då åter de sig också skyldighet att hitta bostad åt dig och betala för den.
    Söka till gymnasiet får du till vilken skola som helst. Det finns ca 900 gymnasieskolor (av dem några är Svenska skolor Utomlands).
    Lättare att komma in i en annan stad, utanför upptagningsområde av ditt antagningskansli, om det är på en Fristående skola (friskola, som inte är kommunal eller landstingsdriven); detta pga kommunala och landstingsdrivna prioriterar egna elever, som är folkbokförda nära där skolan är; men fristående gymnasieskolor tittar bara på betyg, oavsett vilken kommun eleven är folkbokförd i.
    Med det sagt, så kan du komma in på en skola i en annan kommun men var du sedan ska bo eller hur det ska betalas, är i första hand ansvar som dina vårdnadshavare har, men de måste inte alls bara ta och ordna bostad mm. åt dig i en annan stad, utan de har rätt att säga att du ska bo hemma - hos en av dina vårdnadshavare eller på en annan adress, som dina vårdnadshavare "anvisar dig till". Sådana är reglerna.
    När du fyller 18 år, kan du själv bestämma var du bor. Och så ska du också själv ansvara för att ordna så att du har ekonomin till den; och har man inte möjlighet att betala, då gör man det som man har råd till att göra (alltså bor de allra flesta gymnasieelever hemma hos sina föräldrar under hela sina 3 år på gymnasiet).
    Om olika gymnasie-skoltyper - var god läs på gymnasieguiden.se/informeras/skoltyper

    Ang. bidrag
    det fiinns inga bidrag som skulle täcka för hela kostnaden när gymnasieeleven bor utanför föräldrahemmet; elevens familjen brukar betala en hel del. Svårt att säga exakt hur mycket men att komma under 2.ooo kr/månad är nog inte möjligt, även om man är väldigt sparsam.

    Det är inte alla elever som läser på gymnasiet på annan ort som har rätt till bidrag för boende "Inackorderings-"-bidrag eller tillägg. Om det är en fristående gymnasieskola, söker man Inackorderingsbidrag hos CSN (men CSN kan bevilja det endast om samma program och nationell inriktning ej finns närmare elevens föräldrahem).
    Om man läser på en kommunal gymnasieskola, är det hos elevens folkbokföringskommun som man ansöker om inackorderingstillägg. Kommunerna brukar betala endast om samma utbildning ej finns på eleven "egen ort".
    I andra fall har inte eleven eller elevens familj rätt till någon ekonomisk kompensation för elevens boende i en annan stad.

    Studie- och yrkesvägledare

    Om dina vårdnadshavare tycker det är OK att du skulle flytta och bo i en annan stad, och har råd att ordna boende för dig i den andra staden - sök i så fall bland annat till Fristående gymnasieskolorna i den staden där du ska bo (du kan söka till kommunala och landstingsdrivna också, men det är riskabelt att ENDAST söka till kommunala skolor i andra städer, då de prioriterar egna sökande och du kan bli utan plats).
    Sök till många olika gymnasieskolor.
    Allt som oftast söker du via ditt eget gymnasieantagningskansli - alltså om du nu är folkbokförd i Stockholm - är det www.gyantagningen.se som är din hemsida för gymnasieval.

    Kontakta dem på antagningskansliet kan du via tel. 08-580 080 00 (Telefontid Måndag-Torsdag kl.9-11) eller E-post [email protected]

    Riksrekryterande utbildningar
    De finns på ca 90 gymnasieskolor; alltså på ca 10% av gymnasieskolorna;
    till de riksrekryterande utb., söker alla på samma villkor, oavsett om en sådan utb. finns på en friskola eller på en kommunal skola.
    Det finns olika Typer av Riksrekryterande utb. - hela Program (Speciella program med egna examensmål) som är Riksrekryterande; och Spetsutbildningar och Särskilda varianter.

     NIU och RIG
    Idrottsbegåvade elever kan komma in på NIU eller RIG. De utbildningar finns endast på några få gymnasieskolor. Antagning sker i samarbete med specialidrottsförbund. Kommer man in på RIG eller NIU långt hemifrån, brukar "alla" hjälpas åt och ordna så att eleven kan bo på skolorten under skolveckorna.

    Det är inte alls ovanligt att elever som går på skolan i en annan stad åker hem till föräldrarna varje helg. Internat och elevboende brukar ha öppet endast under "skolveckorna".

    Frågor och svar taggade med 'grundläggande behörigheter' (6 st.)

    • Noor

      Gymnasiearbetet?

      Hej Jag har fått F på gymnasiearbetet och jag undrar om man kan söka till högskola utomlands och i det landet där jag vill söka i har inte krav på gymnasiearbetet. Kan då komma in även om man har f i det?

      Anna: : Hej Noor,olika länder kan ha olika krav på behörighet. Fråga den skolan där du vill läsa.I Sverige får du inte ut examensbevis från gymnasiet eller från komvux om du inte (bland annat) får godkänt betyg på gymnasiearbetet.
    • Mia

      Multipliceras med 1,15? Var finner jag den information?

      Har gymnasiebetyg från 1995. Ämnena hade då följande exempel: Hotell & Restaurang Företagsekonomi A - 30 poäng Näringslära A - 30 poäng Varmkök - Grundkurs - 90 poäng Osv... Har nu fått till mig att följande...

      Mikael: : Hej Mia,om din fråga gäller ansökan till högskolestudier med avgångsbetyg från gymnasiet året 1995, så finns information om vad som gäller på... Läs hela svaret
    • Faduma

      Utländska yrkesexamen?

      Hej. Jag har en väninna som har utländska yrkesexamen och hon vill bli behörig till högskolan. Hon har kompletterat svenska 3 och engelska 6. Hon vill söka till socionom utbildningen. Vad ska hon göra?

      Julia: : Hej,jag råder ansöka om bedömning av hennes utbildning hos UHR - universitets-och högskolerådet.Hon kan också boka tid med SYV på komvux i den kommunen där hon är folkbokförd.... Läs hela svaret
    • sara

      Går el och energiprogrammet och vill läsa vidare?

      Hej jag går på praktiska gymnasiet inom el och energi, alltså jag går på lärlingsprogram och jag vill läsa vidare. Jag går i andra året nu min skola har ingen inriktningar och jag vill specialisera och bredda mig ytterligare inom programmet jag vill fördjupa och jag vill välja automation som...

      Anna: : Hej Sara,om du inte är beredd att försöka byta till en annan skola, måste du acceptera att du kanske inte kan läsa alla de kurser som du önskar... Ingen skola kan erbjuda alla... Läs hela svaret
    • Laura

      Grundläggande behörighet för högskola?

      Hej! Jag hade Matematik 1b i gymnasiet men fick ett F i den kursen. För grundläggande behörighet på högskola står det att jag behöver Matematik A. Går det då med Matematik 1a? (Jag gör då en prövning på Komvux.) Eller behöver jag göra en prövning i Matematik 1b för att jag hade det i mitt...

      Julia: : Hej Laura, för Grundläggande behörighet behöver du få ut EXAMENSBEVIS. I examensbeviset är godkänt betyg i matematik 1 ett av kraven. "Matematik A" som du nämner i din... Läs hela svaret
    • Martin

      Frågor angående nya regler för kompletterande 2020?

      Hej, jag har tre frågor ang. vad som gäller efter 2020. (Jag har fullständigt betyg från gymnasiet som jag gick ut 2012 ((har de äldre betygssystemet om det spelar roll)) och pluggar just nu en kurs på högskola.) * Om jag vill söka en ny...

      Anna: : Hej Martin, jag svarar på din sista fråga först: du kan läsa två olika halvtidsutbildningar på högskolenivå och t o m mer... Antagning.se kan anta... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga