Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31816 frågor besvarade.
Hur många betyg behöver jag höja för att höja mitt meritvärde med 1,0?
2Poäng
Elev
Hej! Jag går just nu på samhällsvetenskapsprogrammet och ska ta studenten nu i år. Jag vill däremot bli tandläkare, därav har jag sökt in till naturvetenskapligt basår och tänker alltså därmed skaffa mig behörighet. Jag kommer lämna gymnasiet med 19,33 i meritvärde då jag gjorde misstaget att läsa moderna språk 1 och 2. Men jag tänker göra prövningar på moderna språk 3 och 4 för att skaffa mig resterande 1,5 av meritpoängen (jag har redan ett då jag läste engelska 7) så jag tänker att jag landar mot slutet på 20,83 men det är fortfarande inte tillräckligt. För att jag ska garantera att jag kommer in behöver jag minst 21,5. Så hur ska jag göra? Tyvärr så har jag ett E, två D och 3 C, och mina resterande betyg är A. Hade allmänt svårt för engelska och matte och med 3 engelska kurser och 2 matte kurser fick jag dessa betyg, plus idrott och hälsa. Jag skriver tydligare under så ni ser vilka kurser jag fick dessa betygen på. Engelska 5: C Engelska 6: C Engelska 7: D Idrott och hälsa 1: D Matte 1b: C Matte 2b: E Det är dessa ämnen jag har alltså som inte var A. Hur mycket behöver jag höja dessa för att uppnå mitt mål? Jag tänker att Engelska 7 är absolut ingen ide då det är en av dem svåraste kurserna. Jag behöver verkligen råd, vad behöver jag göra?
Hej Rabab! Om du höjer betyget i en 100-poängskurs med "ett steg" t.ex från C till B eller från D till C, då höjer du ditt jämförelsetal/snittbetyget med + 0.1, så för att höja med 1.0 behöver du 10st. "höjda steg", alltså kan du uppnå det med att göra alla dessa höjningar samtidigt: höj Eng5 från C till A ( höjning + 0.2) höj Eng6 från C till A ( höjning + 0.2) höj Idrott och hälsa 1 från D till A (höjning + 0.3) i matte kan du göra prövningar i matematik 1a och 2a (behöver inte vara b-spåret; lite lättare att få högre betyg i a-spåret); boka alltså prövningar i matematik 1a och 2a, är mitt råd och sikta på så höga betyg som möjligt. Om du får B i matte 1a och C i matte 2a, då blir höjning i ämnet matematik + 0.3. Sammanlagt blir det i så fall en höjning på cirka + 1.0.
*** Men jag vill ge dig ett råd att först och främst satsa på att klara naturvetenskapligt basår med godkända betyg. I naturvetenskapligt basår ingår matematik upp till matte 4. Om du har svårt för matte, vilket du skriver om i din fråga, finns risk att inte klara mattekurserna och även fysik baserar sig i mångt och mycket på matematik, så finns även här risk att inte klara av få godkänt på grund av svårigheter i matte! Det kommer tyvärr inte spela någon roll hur högt meritvärde du har om du inte får särskild behörighet uppfylld.
Högskoleprovet Som behörig kan man komma in även med lägre betyg om man har högt resultat på högskoleprovet. Så, jag vill råda dig satsa på naturvetenskapligt basår + göra högskoleprovet så många ggr du kan.
Prövningar Om du klarar av naturvetenskapligt basår, då kan du som nästa steg på vägen försöka höja ditt meritvärde. Tänk på att försöka få så höga betyg som möjligt även i kurserna moderna språk 3 och 4 (för att de betygen kommer också räknas in i ditt jämförelsetal/snittbetyget).
Allmänt gäller: om man har svårt för matematiken, brukar man också ha svårt för andra naturvetenskapliga ämnen, bland annat för fysik. Kursen fysik2 är rätt tuff och många klagar på att den är "för tuff" och svår att få godkänt betyg i. Även de som har lätt för matte och naturvetenskapliga ämnen kan riskera att inte få godkända betyg i kurser på naturvetenskapligt basår på högskolenivå (bland annat för att det är ett ganska stort "hopp" från gymnasiet till universitetet: man får ta mycket mer eget ansvar för sina studier, t.ex kanske ingen kollar närvaro men sedan ska man klara tuffa tentor; man kan bli överraskad i hur pass snabbt det går, hur mycket man måste hinna läsa in och räkna igenom varje vecka för att hänga med).
Studiemedel Om du kan undvika ta studiemedel (från CSN) för studier på ett naturvetenskapligt basår, så kanske det är en bra idé att göra det. Eller i alla fall tänk på att i fall du tar studiemedel men inte klarar av att få godkända betyg, så får du avslag nästa gång du söker studiemedel (bra att veta det så att det inte kommer som en överraskning sen).
Stor skillnad på att läsa på gymnasiet och på universitetet... Jag vill inte skrämmas, jag vill bara förbereda dig på att kan bli mycket tufft att läsa på basåret och även om du lägger ner all din fritid på studierna, kan inte godkända betyg garanteras (detta skriver jag med utgångspunkt i det att du själv uppger att du har svårt för ämnet Matematik). Vidare gäller det att inte bara komma in på tandläkarprogrammet men även klara av tuffa studier i så pass lång tid - 5 år. Det är tyvärr inte alla som kommer in på utbildningar som också klarar dem och tar examen. Och det är räcker inte alltid att lägga ner all sin fritid på studierna för att tiden är ju hur som helst begränsad (ingen har fler timmar än 24 om dygnet). Det finns också risk att överanstränga sig om man satsar för hårt och behöver lägga ner all sin kraft och kapacitet (plus även lite till...) på studierna. Och det är ju ingen som vinner på att en studerande blir "utbränd", så vi rekommenderar att försöka vara realistisk och se över sin situation och satsa på realistiska mål.
Se innehåll i kurserna innan du påbörjar ett naturvetenskapligt basår Du kan räkna igenom matematik 3 och 4 med hjälp av www.matteboken.se redan innan naturvetenskapligt basår börjar (för det första, så är det bra att kunna mer matte, oavsett vilken utbildning man ska gå; för det andra, så kommer du att känna till innehåll i de kurserna som du behöver klara av under basåret - i alla fall i ämnet matematik och det är inte fel att även försöka bekanta sig med innehåll i andra naturvetenskapliga ämnen: fysik, kemi och biologi... se om du kan låna läroböckerna på biblioteket och gå igenom dem innan basåret börjar, i alla fall översiktligt).
Jag läser fristående kurser och planerar att kunna ta ut en kandidat inom byggteknik. Vilka lärosäten har examinationsrätt i det ämnet? Försökt leta men hittar ingen bra info angående det…
Milla : :
Hej!att ett lärosäte i grunden har examinationsrätt inom ett visst kunskapsområde betyder inte att det lärosäte också alltid använder sig av den rätten. Hos UKÄ bör du... Läs hela svaret
Hej!
Jag funderar på att läsa 90 hp i svenska och 90 hp i engelska och därmed få ut en kandidatexamen i båda ämnen, och undrar om det går? Om jag väljer att läsa svenska under utbildningens första 90 hp, kan jag ta en kandidatexamen i ämnet då eller måste jag vänta tills jag har läst 90 hp i...
Anna: :
Hej,inom kandidatexamen måste även en kandidatkurs ingå. Totalt måste man ha 180 högskolepoäng (av dem 90 hp inom sitt huvudämne) för att kunna ta ut kandidatexamen men... Läs hela svaret
Hej. Jag undrar om det finns någon skillnad mellan kandidatprogrammet i företagsekonomi som ges i Stockholm och det som ges via Uppsala? Det står nämligen på Stockholms universitet att utbildningen leder till Ekonomie kandidatexamen med företagsekonomi som...
Julia: :
Hej Frida,
om en utbildning heter Kandidatprogrammet, då ger den utbildningen kandidatexamen. Annars så behöver inte en 3-årg utbildning (ett program) på högskolenivå... Läs hela svaret
Hej, Jag bifogar med här en kursplan som jag undrar över vad "Nivå" och "Successiv fördjupning" innebär? Är det någon skillnad mellan dem? Klicka in på "kursplan" i länken:...
Julia: :
Hej!råder dig vända dig till de ansvariga för utbildningen på det lärosäte där utbildningen ges. Känner inte till några "generella" svar på din... Läs hela svaret
Hej!
Jag undrar vad som gäller för studenter med utländsk gymnasieutbildning som vill komplettera i Sverige för att bli behörig för universitetsstudier här i Sverige?
Jag har studerat 40 veckor svenska på grundnivå och sedan svenska som andraspråk 1-3.
Men nu när jag ska komplettera min...
Anna: :
Hej!Det är en fråga du måste ta med CSN. och CSN agerar utifrån de fastställda regler. Be om att CSN gör ett undantag, förklara som du gör här och nu.En... Läs hela svaret
Hej! Om man läser enstaka kurser på högskolan kan det underlätta eller öka chansen till att bli antagen till ett specifikt program på högskolan?
Mikael: :
Om du menar till utbildningar på grundnivå, som t.ex juristprogrammet, läkarprogrammet, lärarprogrammet, socionom mm så är svar Nej.Master- och magisterprogram, som är högskoleprogram... Läs hela svaret
Hejsan! Jag har jätte svårt att hitta en högskoleutbildning för mig. Jag är väldigt intresserad av ekonomi och finans; och skulle vilja gå någon utbildning inom finans men den utbildning vill att jag ska ha gått någon annan utbildning...
Anna: :
hejsan, länk du skickade till är till Masterprogram, alltså utbildning på avancerad nivå = år 4 och 5 på högskolenivå.Innan man kan komma in på år4 ska man ha läst... Läs hela svaret
Låt oss säga att jag hittar ett program på 1 år som ger 60 hp, sedan ett annat på 1 år o sen kanske en kurs. Min fråga är hur lönsamt eller smart är det att lägga ihop utbildningarna på detta vis? Är det bättre att...
Liselotte: :
Hej Emina, På grundnivå finns nog inga program som är på 1 år. Det vanligaste är att program på grundnivå är på 3 år (2åriga program på... Läs hela svaret
Hej!
Jag har tänkt söka till receptarieprogrammet på hemsidan antagning.se men jag undrar ifall man behöver välja grundnivå?
Eller jag undrar ifall man behöver välja avancerad nivå?
Eller ingen utav dem? d.v.s varken välja avancerad eller grundnivå,så kanske det är?.
Tänkte ni på...
Milla : :
Om du är 18 år, så tror jag inte du redan har kandidatexamen från högskola/universitet och Avancerad nivå är magister och masterprogram som kräver att man sedan innan... Läs hela svaret
Hej
jag ska söka till universitetet snart men jag undrar en sak jag märkte på hemsidan när man söker.
jag undrar ska jag välja avancerad eller grundnivå eller (ingenting) utav dem?
Jag som person tror att man inte ska välja avancerad nivå eller grundnivå.Utan man söker bara till programmet...
Julia: :
Hej A,
avancerad nivå på högskolor/universitet i Sverige är magister eller masterprogram som för behörighet kräver att man har kandidatexamen, som motsvarar minst 3 års studier på... Läs hela svaret
