Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31823 frågor besvarade.
Hur ska jag göra för att byta linje?
2Poäng
Oliver
HEJ! Jag går just nu på elprgorammet och har kommit fram till att det här är inte riktigt min grej. Jag hade jätte gärna bytt till Natur/Teknik men min skola är väldigt skeptisk till att låta mig byta så här långt in på året, så jag sitter här och undrar hur jag skulle kunna byta linje utan att behöva gå om ett helt år, jag har tänkt på några alternativ.
1*Kolla med någon annan skola om dom kan ta in mig på nv/teknik efter jul.
2*Gå klart det här året på el och sen göra dom ämnen jag missat på någon slags sommarskola om det finns? för att sen börja med nv/tek i 2an.
3* hitta något gymnasium som låter mig göra klart en hel linje på 2 år, hört att det finns vissa skolor som tillåter det här.
Jag är redo att göra allt för att byta program och göra klart gymnasiet, mina föräldrar är redo att stötta mig och jag är en riktig pluggnörd kan tilläggas.
Vad tycker syon om mina tankar och vad föreslår ni att jag ska göra för att inte behöva börja om en klass?
Hej Oliver,
jag förutsätter att du är behörig till Naturvetenskapsprogrammet & Teknik, dvs har minst E från grundskolan även i fysik, kemi och biologi samt 6 andra valfria ämnen, förutom sv, eng och matte.
För att kunna byta, så måste det, för det första, finnas ledig plats /i alla fall en plats/ och för andra, så har Rektor rätt att fatta beslut om att det är möjligt (eller ej) att byta så här sent in på terminen. Anledning till varför Rektorer ofta säger nej till sena byten är att det innebär väldigt mycket extra arbete - inte bara för dig, men även för skolans personal - för administratörer, för lärarna, för rektor själv också. Den extra tiden som behövs, kanske inte finns. Rektor måste då beordra lärare att jobba övertid & det är dyrt att betala för lärarnas övertid /gratis vill inte lärarna arbeta och skall inte heller behöva göra det/. Om det inte finns de pengarna i budgeten, kan inte rektor ta in dig, även om hen vill.
För att du skall kunna läsa ikapp skillnaden på de kurserna som t.ex. i matte: du läste nu i två tredje delar av terminen Matematik 1a. På Teknik & Naturvetenskapsprogrammet läses den Matematik 1c /det avancerade spåret/. Det är ganska stor skillnad mellan kurser på El/Energi och Natur/Teknik. Om du kan helt på egen hand läsa in och tenta av de kurserna på Prövningsenheten i din kommun /kan kosta ca 500 kr/per kurs att göra Särskild prövning/, då är det inga problem att byta sen (i fall plats finns, så klart).
Att anpassa undervisning för dig - så att du har möjlighet att läsa ikapp tar lärarnas arbetstid, som de måste ha UTANFÖR LEKTIONERNA för att på lektionerna i klassen går undervisningen vidare... Jag försöker bara förklara varför det blir svårt att få ett positivt svar från någon skola.
Du får givetvis kontakta rektorer på alla de utbildningar dit du kan tänka dig att byta.
Någon sommarskola på det sättet som du efterfrågar, känner vi inte till.
Efter El/Energiprogrammet behöver du inte jobba som Elektriker, utan kan söka till Yrkeshögskola eller till Högskola. Varje elev på ett yrkesprogram har rätt att läsa in högskolebehörighet. Du kan säkert läsa in även kurser för Särskild behörighet. - det är ett alternativ för dig: att stanna på ditt program, men försöka anpassa det till dina intressen och behov genom att välja extra kurser. Från å k 2 kan man läsa utökade kurser, som blir utöver heltid. För det måste man ansöka och skolan kan säga nej, men ofta säger skolorna ja till att läsa ett par utökade kurser.
Ett annat alternativ, som du känner till är att söka till nästa års antagning. Ja, du blir ett år äldre än dina klasskompisar men det finns fördelar med det: mognast i klassen, har provat på ett annat program och vet nu vad du vill - du kommer även att läsa om några kurser och har goda chanser att få de allra högsta betygen.
Ett alternativ, som du inte nämnde i din fråga, är att - i fall det inte är möjligt att byta nu och du vill absolut inte stanna på EE, att byta till Individuellt alternativ, där du kan läsa några kurser och gå på praktik resten av tiden. Genom att praktisera på några olika arbetsplatser kan du på bästa sättet komma fram och vara säker på vad du vill läsa sen. Och så söker till till NA och/eller Teknik till nästa år.
Det är de alternativ som finns:
1. fråga rektorer på alla skolor dit du kan tänka dig att byta - och i så fall SNARAST;
2. stanna på EE och individanpassa genom tillvalskurserna;
3. söka NA eller TE till nästa år.
Att läsa på gymnasiet i fyra år är inte så ovanligt än man kan tro. På vissa Sport-utbildningar läser de i 4 år. På Teknikprogrammet finns det fjärde tekniskt läsår: http://www.gymnasieguiden.se/program/TE/tekniskt-fjaerde-ar.
Du skulle ha ditt fjärde läsår detta året och sedan 3 år på NA eller Teknik.
Som sagt, finns det fördelar i att vara äldst i klassen, men det inte alls är säkert att du blir äldst - det finns elever som söker om och byter program och till och med gör det både två och tre ggr. Det är inget att sträva efter, jag håller med dig - att gå på gymnasiet i fem år t.ex. men fyra år är inte alls konstigt att man går på gymnasiet.
Det är det bästa svaret jag kan ge dig just nu. Skall samråda med kollegorna och vi återkommer i fall vi kommer fram till att jag har missat någon möjlighet i din situation.
Bästa hälsningar & stort LYCKA TILL!
MIKAEL SYV
Hej, kolla på din komuns hemsida - försök hitta Prövningsenheten. Hittar du inte, ring till växel och fråga. I fall de inte vet, fråga på komvux. Där måste de ge dig info- om hur Prövningar går till i just din kommun just nu.
Exempel: i Göteborg betalar man 500 kr. för att göra prövning i en kurs.
i Lund är det gratis. I Göteborg ingår det Handledarhjälp i avgiften /finns behöriga lärare som hjälper till att förbereda sig/. I Lund läser man på egen hand och bara kommer till provet.
Det är två exempel på hur prövningen kan vara organiserad. Man måste i vilket fall anmäla sig några veckor i förväg. Om avgift förekommer eller ej, beror på i vilken kommun man bor. Det kan t o m vara så att i fall man har F betyg i en kurs, så är det gratis att göra prövning EN GÅNG men misslyckas man, då betalar man andra gången man vill göra prövning i samma kurs. I fall man inte har något betyg i kursen, betalar man avgift från första gången... det är vad eleverna berättade att de har fått för svar - i alla fall i några kommuner.
Sammanfattning: hur prövningen går till måste du fråga din kommun om, den kommunen är du är folkbokförd.
Bästa hälsningar
Anna SYV
Frågor och svar taggade med 'journalistik' (13 st.)
Hej! Jag går just nu i årskurs 3 och läser samhällsvetenskapligaprogrammet med inriktning beteendevetskap. Snart är det dags för ansökan till universitet/högskola och jag är intresserad att bli sportjournalist och därav tänkte jag...
Milla : :
Hej,en intressant fråga du ställer men som också är ganska svår att besvara. Saken är den att utbildningsutbud förändras och utbildningar till... Läs hela svaret
Hej! Jag studerar just nu socionomprogrammet men har även ett intresse för journalistik/kommunikation, är det möjligt för mig att ta en master i tex journalistik med en socionomkandidat? På vissa universitet står det under behörigheten är minst 180 godkända hp inom samhällsvetenskapligt,...
Milla : :
Hej,i det sammanhanget som du skriver om i din fråga så brukar socionomprogrammet som leder till socionomexamen och yrket Socionom "klassas som", i alla fall i första hand,... Läs hela svaret
Jag har en ofullständig gymnasieexamen, har gått början på 2 året av gymnasiet. Har stora matematiksvårigheter och minns inte matematik öht. Jag har konstaterad dyskalkyli och undrar om man kan komma undan matten på nåt vis? Jag har rätt...
Peter: :
Hej Linn,titta på folkhogskola.nu/sok-skolor/Stockholms-lan/Kista-folkhogskola/Kurser/2022ht/grundkurs-i-praktisk-lokaljournalistik - det står att man ej behöver ha några förkunskaper och att de... Läs hela svaret
Hej! Jag vill jobba som journalist. Har tidigare jobbat två år som skribent/journalist (oskyddad titel) samt läst en ettårig journalistutbildning (folkhögskola) och ett år fristående kurser i journalistik på en journalisthögskola....
Julia: :
Hej Josefin!Eftersom det inte finns någon legitimation att söka som journalist i Sverige, så kan alla som vill söka jobb som journalist/skribent och kalla sig för en "journalist", om de... Läs hela svaret
Jag undrar vad man skulle kunna gå för eftergymnasial utbildning om man vill jobba med grävande journalistik, som exempelvis uppdrag granskning gör. Jag vill inte gå den vanliga allmänna journalistutbildningen för reportrar, utan mer specifikt för...
Milla : :
Hej Ida, läs (nedan) svar från Programansvarig på journalistprogrammet vid... Läs hela svaret
Hej! Jag går i folkhögskola. Jag undrar om vilka ämnen behöver jag att kunna läsa journalist Med vänlig hälsning
Mikael: :
Hej Riham,behörighet till journalistprogrammen kan variera något, men oftast krävs det, förutom, grundläggande behörighet till högskolestudier,... Läs hela svaret
Hej!
Funderar på att utbilda mig till journalist. Undrar därmed om det finns någon skillnad och isåfall vilken, när det kommer till att läsa journalistik på universitet (kandidatexamen 1,5 år) respektive en journalistutbildning på en folkhögskola.
Med vänlig hälsning Michelle.
Milla : :
Hej Michelle,
kandidatexamen läser man på 3 år på heltid på högskolenivå.Folkhögskoleutbildningar kan variera i längd och innehåll...
Yrket... Läs hela svaret
Hej!
Jag skulle vilja ha hjälp med att hitta om det finns någon distanskurs inom journalistik?
Anna: :
Hej Martina, du ställer en svår fråga... bland annat för att journalistik finns i väldigt många olika former, ex. kan man betrakta även teknikinformatör som en sort journalist och... Läs hela svaret
Hej!
Jag har från gymnasiet ett samlat betygsdokument, med F i några ämnen samt F i gymnasiearbetet. Jag har egentligen aldrig haft några problem med skolarbete i sig, mitt stora problem har varit motivation. Nu, några år senare, så har jag börjat plugga upp de ämnen jag fick F i på komvux. Det...
Mikael: :
Hej Bea;
Grundläggande behörighet till högskolestudier kan man få på olika sätt. Ett sätt är att ha godkända betyg i några få kurser + 3... Läs hela svaret
Jag funderar på att söka in till en journalist utbildning. Såhär står det:
”För att vara behörig till journalistprogrammet krävs också historia A och samhällskunskap A eller historia 1B alternativt historia 1A1 plus 1A2 och samhällskunskap 1B alternativt 1A1 plus 1A2.”
Jag har betyg i...
Anna: :
hej Veronica, du behöver komplettera med godkända betyg i kurser samhällskunskap 1a2 och i historia 1a2. Det är två st. 50-poängskurser som sammanlagt kan läsas på heltid på fem veckor.Vänligen
ANNA
Hej! Vad finns det för utbildningar inom journalistik och/eller kommunikation/PR på distans? Alltså inte fristående kurser utan kandidatprogram, finns det?
Mvh Stina
Anna: :
Hej Stina, utbildningsutbud - vad som kommer att starta på högskolenivå i Sverige till hösten 2018, kommer att fastställas till 15 mars; den dagen börjar... Läs hela svaret
Alla program har ju olika inriktningar och tex EK finns inriktningen Juridik, men finns det någon linje där man kan ha både juridik och journalistik?
Julia: :
Hej Kristina!
Du är intresserad att läsa en gymnasial utbildning med både juridik och journalistik.
Det finns följande gymnasiala "juridiska" kurser: Affärsjuridik,... Läs hela svaret
Hejsan!
Jag tänkte söka till högskolan till hösten och funderar på att söka programmet "Digitala kulturer" på Lunds universitet.
I framtiden har jag velat bli copywriter, art director, bildproducent eller jobba på reklambyrå. Hade det funkat med det programmet?
Lena: :
Hejsan, när jag läser om programmet så tycker jag det kan vara en grundplattform till alla de yrken du nämner - men det beror ju lite på vad arbetsgivaren söker när du väl är klar. Kanske kan du söka upp på olika Platsbanker... Läs hela svaret