Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31855 frågor besvarade.
Hur ska jag göra för att byta linje?
2Poäng
Oliver
HEJ! Jag går just nu på elprgorammet och har kommit fram till att det här är inte riktigt min grej. Jag hade jätte gärna bytt till Natur/Teknik men min skola är väldigt skeptisk till att låta mig byta så här långt in på året, så jag sitter här och undrar hur jag skulle kunna byta linje utan att behöva gå om ett helt år, jag har tänkt på några alternativ.
1*Kolla med någon annan skola om dom kan ta in mig på nv/teknik efter jul.
2*Gå klart det här året på el och sen göra dom ämnen jag missat på någon slags sommarskola om det finns? för att sen börja med nv/tek i 2an.
3* hitta något gymnasium som låter mig göra klart en hel linje på 2 år, hört att det finns vissa skolor som tillåter det här.
Jag är redo att göra allt för att byta program och göra klart gymnasiet, mina föräldrar är redo att stötta mig och jag är en riktig pluggnörd kan tilläggas.
Vad tycker syon om mina tankar och vad föreslår ni att jag ska göra för att inte behöva börja om en klass?
Hej Oliver,
jag förutsätter att du är behörig till Naturvetenskapsprogrammet & Teknik, dvs har minst E från grundskolan även i fysik, kemi och biologi samt 6 andra valfria ämnen, förutom sv, eng och matte.
För att kunna byta, så måste det, för det första, finnas ledig plats /i alla fall en plats/ och för andra, så har Rektor rätt att fatta beslut om att det är möjligt (eller ej) att byta så här sent in på terminen. Anledning till varför Rektorer ofta säger nej till sena byten är att det innebär väldigt mycket extra arbete - inte bara för dig, men även för skolans personal - för administratörer, för lärarna, för rektor själv också. Den extra tiden som behövs, kanske inte finns. Rektor måste då beordra lärare att jobba övertid & det är dyrt att betala för lärarnas övertid /gratis vill inte lärarna arbeta och skall inte heller behöva göra det/. Om det inte finns de pengarna i budgeten, kan inte rektor ta in dig, även om hen vill.
För att du skall kunna läsa ikapp skillnaden på de kurserna som t.ex. i matte: du läste nu i två tredje delar av terminen Matematik 1a. På Teknik & Naturvetenskapsprogrammet läses den Matematik 1c /det avancerade spåret/. Det är ganska stor skillnad mellan kurser på El/Energi och Natur/Teknik. Om du kan helt på egen hand läsa in och tenta av de kurserna på Prövningsenheten i din kommun /kan kosta ca 500 kr/per kurs att göra Särskild prövning/, då är det inga problem att byta sen (i fall plats finns, så klart).
Att anpassa undervisning för dig - så att du har möjlighet att läsa ikapp tar lärarnas arbetstid, som de måste ha UTANFÖR LEKTIONERNA för att på lektionerna i klassen går undervisningen vidare... Jag försöker bara förklara varför det blir svårt att få ett positivt svar från någon skola.
Du får givetvis kontakta rektorer på alla de utbildningar dit du kan tänka dig att byta.
Någon sommarskola på det sättet som du efterfrågar, känner vi inte till.
Efter El/Energiprogrammet behöver du inte jobba som Elektriker, utan kan söka till Yrkeshögskola eller till Högskola. Varje elev på ett yrkesprogram har rätt att läsa in högskolebehörighet. Du kan säkert läsa in även kurser för Särskild behörighet. - det är ett alternativ för dig: att stanna på ditt program, men försöka anpassa det till dina intressen och behov genom att välja extra kurser. Från å k 2 kan man läsa utökade kurser, som blir utöver heltid. För det måste man ansöka och skolan kan säga nej, men ofta säger skolorna ja till att läsa ett par utökade kurser.
Ett annat alternativ, som du känner till är att söka till nästa års antagning. Ja, du blir ett år äldre än dina klasskompisar men det finns fördelar med det: mognast i klassen, har provat på ett annat program och vet nu vad du vill - du kommer även att läsa om några kurser och har goda chanser att få de allra högsta betygen.
Ett alternativ, som du inte nämnde i din fråga, är att - i fall det inte är möjligt att byta nu och du vill absolut inte stanna på EE, att byta till Individuellt alternativ, där du kan läsa några kurser och gå på praktik resten av tiden. Genom att praktisera på några olika arbetsplatser kan du på bästa sättet komma fram och vara säker på vad du vill läsa sen. Och så söker till till NA och/eller Teknik till nästa år.
Det är de alternativ som finns:
1. fråga rektorer på alla skolor dit du kan tänka dig att byta - och i så fall SNARAST;
2. stanna på EE och individanpassa genom tillvalskurserna;
3. söka NA eller TE till nästa år.
Att läsa på gymnasiet i fyra år är inte så ovanligt än man kan tro. På vissa Sport-utbildningar läser de i 4 år. På Teknikprogrammet finns det fjärde tekniskt läsår: http://www.gymnasieguiden.se/program/TE/tekniskt-fjaerde-ar.
Du skulle ha ditt fjärde läsår detta året och sedan 3 år på NA eller Teknik.
Som sagt, finns det fördelar i att vara äldst i klassen, men det inte alls är säkert att du blir äldst - det finns elever som söker om och byter program och till och med gör det både två och tre ggr. Det är inget att sträva efter, jag håller med dig - att gå på gymnasiet i fem år t.ex. men fyra år är inte alls konstigt att man går på gymnasiet.
Det är det bästa svaret jag kan ge dig just nu. Skall samråda med kollegorna och vi återkommer i fall vi kommer fram till att jag har missat någon möjlighet i din situation.
Bästa hälsningar & stort LYCKA TILL!
MIKAEL SYV
Hej, kolla på din komuns hemsida - försök hitta Prövningsenheten. Hittar du inte, ring till växel och fråga. I fall de inte vet, fråga på komvux. Där måste de ge dig info- om hur Prövningar går till i just din kommun just nu.
Exempel: i Göteborg betalar man 500 kr. för att göra prövning i en kurs.
i Lund är det gratis. I Göteborg ingår det Handledarhjälp i avgiften /finns behöriga lärare som hjälper till att förbereda sig/. I Lund läser man på egen hand och bara kommer till provet.
Det är två exempel på hur prövningen kan vara organiserad. Man måste i vilket fall anmäla sig några veckor i förväg. Om avgift förekommer eller ej, beror på i vilken kommun man bor. Det kan t o m vara så att i fall man har F betyg i en kurs, så är det gratis att göra prövning EN GÅNG men misslyckas man, då betalar man andra gången man vill göra prövning i samma kurs. I fall man inte har något betyg i kursen, betalar man avgift från första gången... det är vad eleverna berättade att de har fått för svar - i alla fall i några kommuner.
Sammanfattning: hur prövningen går till måste du fråga din kommun om, den kommunen är du är folkbokförd.
Bästa hälsningar
Anna SYV
Frågor och svar taggade med 'lärarutbildning' (82 st.)
Hej, Jag har en fråga om man skulle läsa KPU f-3 och få behörighet till svenska, engelska och so utifrån sina tidigare studier. Hur skiljer det sig mot Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3,...
Milla : :
Hej!svar ang.lärarutbildningar och lärarbehörigheter får du bäst av de som är experter på just det område och det är skolverkets avdelning för lärarlegitimationer och... Läs hela svaret
Jag jobbar idag i förskoleklass sedan 5 år tillbaka, har i grunden utbildning till förskollärare, 240hp. Jag önskar nu att jobba som behörig lärare i åk 1-3, vilken väg ska jag ta? Kan jag tillgodoräkna något från min 3,5...
Milla : :
Hej,jag vill hänvisa dig till studievägledare på lärarhögskolorna. Detta för att du ska få rätt svar på dina frågor. Som allmän studievägledare (ej... Läs hela svaret
Hej jag går i 3an på gymnasiet.
Jag vill jobba som lärare på en 4-9 skola i Spanska och SO.
Hur kan jag få behörighet snabbt, jag tänker att jag vill jobba som obehörig lärare och läsa kurser i samhällskunskap/historia och spanska medan jag arbetar som obehörig lärare eller vikarie.
Om...
Milla : :
Hej,du frågar vad är det enklaste sättet att få någon form av lärarbehörighet men samtidigt vill du börja jobba som lärare så fort som... Läs hela svaret
Jag har tidigare läst på högskolan för att bli lärare men fick hoppa av pga av hälsan, så jag har poäng från det samt arbetat som HKK lärare i 7 år. Det är svårt att hitta rätt ställe att söka, jag vore...
Milla : :
Hejsan,kika gärna på svaret i tråden på https://www.fragasyv.se/fragor/hur-blir-jag-hemkunskaps-laerareJag håller med dig om att det är svårt att snabbt och lätt... Läs hela svaret
Jag är utbildad grundlärare inriktad mot fritidshem. Jag vill läsa till hemkunskap och undrar hur man går tillväga, jag vill kunna undervisa åk 1-9 . Vilka kurser behöver jag ? Och går det att göra det på distans ?
Milla : :
Hej,det vi vet om yrket Hem- och konsumentkunskapslärare inkl.vilken utbildning som krävs för att bli behörig lärare, berättar vi om i presentationen... Läs hela svaret
Hej hur får man en sådan bred lärarutbildning som möjligt, så snabbt som möjligt. Med mina betyg just nu så borde jag ta gymnasieexamen men vet inte riktigt vilken behörighet jag har eftersom jag har F i Matematik 3c och Fysik 1a, går linjen...
Milla : :
Hej,svar på frågan om examensbevis för dig: om du endast får F i matte 3c och fysik1a, kurserna som sammanlagt går ut på 250 poäng, och du får godkända betyg i alla... Läs hela svaret
Hej! Jag tog examen från gymnasiet, nu tänker jag ta modersmål steg 3&4. De kurserna har jag inte läst i gymnasiet. Frågan är om jag tar de räknas jag sen som BII när jag söker till UNI ? Eller är det bara de som höjer kurser som...
Milla : :
Hej,kurserna i ämnet modersmål krävs (som regel) inte till någon svensk högskole-universitetsutbildning och de kurserna ger inte heller några meritpoäng, därför kommer inte de betygen... Läs hela svaret
Hej hur går man från förskole lärare till gymnasie lärare ?
Milla : :
Hej,du får gärna ställa den frågan till studievägledare på lärarhögskolorna, som är experter på lärarutbildningar. Min uppfattning är den... Läs hela svaret
Hej, jag söker efter en lärarutbildning (inte fritids eller förskola) som inte kräver matte 2. Finns det något även om det skulle vara på distans?
Milla : :
Hej,du får gärna ställa din fråga till studievägledningen på de lärarhögskolorna där du vill studera. Jag har svårt att tro att du kan tänka dig bli... Läs hela svaret
Hej!
Jag har en kandidatexamen i svenska och är behörig att söka KPU med inriktning mot högstadiet. Jag läser just nu in en magisterexamen i svenska och när den här vårterminen är slut är jag även behörig att söka vissa KPU med inriktning mot gymnasiet. Jag vill helst arbeta som...
Anna: :
Hej Wilma,om du redan har kandidatexamen i svenska och läser nu masterprogrammet, så borde du kanske kunna uppvisa att du läst en termin på heltid (30 hp) svenska... Läs hela svaret
Hej!
Jag har börjat plugga till lågstadielärare för ett tag sedan! Men har nu börjat fundera på om jag även vill ha möjlighet att jobba på mellanstadiet. Går det att bara läsa till kurser eller måste man då gå om hela utbildningen för att få jobba på mellanstadiet?
Anna: :
Hej Julia,fråga studievägledare på din institution om du inom din utbildning eller utanför din utbildning kan läsa kurser som skulle ge dig möjlighet att utöka din... Läs hela svaret
Hej Jag hade fråga angående lärarutbildningen årskurs 7-9. Är det så att man läser första ämne och andra ämne som man själv då väljer. Men läser man även andra ämnen som Engelska, svenska eller matte? Pluggar...
Julia: :
Hej Leah!lärare på högstadiet, åren 7-9 i grundskolan, brukar vara behöriga i 3 ämnen (ibland i 2, men oftast i 3 ämnen). Du ser i namnet på ämneslärarprogrammet vilka ämnen som... Läs hela svaret
Om man har till exempel merit (alltså det man konkurrerar om till universitet/högskola) siffror på 11.53 och 12.03 har man ens en chans att komma in på någon utbildning —> beteendevetare/grundlärare f-3 och förskollärare.?Kan tilläggas...
Julia: :
Hej Selma,var antagningsgräns "hamnar" i framtiden är det ingen som vet: det beror på hur många utbildningsplatser som "öppnas" och vilka meriter... Läs hela svaret
Hej!
Jag studerar för tillfället HR-programmet vid Linköpings Universitet, men jag känner innerst inne att jag vill arbeta som gymnasielärare. Historia, psykologi och religion är ämnen jag alltid älskat och det hade varit ett nöje att undervisa inom de ämnena. I och med att jag flyttade...
Anna: :
Hej Ivana!330 högskolepoäng motsvarar studier på heltid i 5,5 år - då läser man mot att bli gymnasielärare i 2 ämnen. Om ingångsämnet är... Läs hela svaret
Hej! Jag har funderat på att utbilda mig till NO-lärare för åk 7-9 men hittar inga utbildningar. I skolan är NO ett ämne men inom lärarprogrammen verkar de vara uppdelade i sina tre delar. Finns det några utbildningar där man blir NO lärare...
Anna: :
Hej Jacob!utbildningsutbud kan förändras och till nästa termin kanske man hittar de utbildningar som inte hittas nu, till hösten...... de utbildningar som startar hösten 2021 på de svenska... Läs hela svaret