Anton
    Hej! Kan man lägga till naturkunskap 2 om man går t.ex ekonomi-ekonomi? Typ på individuellt val eller liknande och hur många timmar är naturkunskap 2? Sedan undrar jag vad man mer exakt får av naturkunskap 1 respektive naturkunskap 2.

    2 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV
    Hej Anton, på Ekonomiprogrammet är det 300 poäng kurser inom Programfördjupningen som ingår. Naturkunskap 2 är en kurs á 100 poäng som får läsas som Programfördjupande på Ekonomiprogrammet.

    Individuellt val är det 200 poäng som alla elever på samtliga program som väljer. Det är mycket fritt att välja kurser i Individuellt val. De två begränsningar som finns här är: a) om man inte är behörig till att läsa kurser eller b) om skolan inte har möjlighet att erbjuda den kursen. Annars är det vilka som helst gymnasiekurser som man läsa inom Individuellt val.

    Programfördjupningar är det inte "vilka som helst kurser" utan det finns begränsningar. På Ekonomiprogrammet är listan på möjliga programfördjupande kurser ganska kort (jämfört med andra program).

    Vilka kurser som ingår i Programinriktningen kan du se på ett smidigt sätt - gå in på en skolans presentation på www.gymnasieguiden.se , t.ex. på den här presentationen http://www.gymnasieguiden.se/gymnasium/thoren-business-school-umea och till höger lite längre ner ser du alla program & inriktningar som erbjuds på just den skolan, klicka på VISA BESKRIVNING och du får se vad ingår i just den inriktningen.

    Du frågar också om vad man får av Naturkunskap 1 respektive Naturkunskap 2?
    Här får du en direkt länk http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/nak?tos=gy&subjectCode=nak&lang=sv där du kan se innehåll i olika kurser i ämnet Naturkunskap och vilka krav som ställs på elever för att få godkända betyg.
    Annars så är det så här: Naturkunskap 1b är en kurs som ingår i Ekonomiprogrammets Gymnasiegemensamma ämnen vilket betyder att utan att ha läst den kursen kan man inte ta ut gymnasieexamen från Ekonomiprogrammet. Naturkunskap 2 är inte en obligatorisk kurs på EK men om du behöver den för behörighet till en eftergymnasial utbildning blir den "obligatorisk" för dig. Dock kan du läsa den efter gymnasiet - t.ex. på komvux eller göra prövning i den - och på så sätt bli behörig till just en viss utbildning. Du kan ta ut examen från Ekonomiprogrammet utan att ha läst Naturkunskap 2.

    Jag hoppas att jag svarade på alla de frågor som du ställde. Var god återkom i fall jag missade ngt.
    bästa hälsningar
    Milla SYV


    Studie- och yrkesvägledare
    • : Hej! Jag undrade mer vad man kan likna natukunskap 2 med då jag inte hittade det på länken du skrev. Har hört att den kan liknas med fysik 1a, biologi 1a och kemi 1a men vet som sagt inte riktigt.
    • Mikael : På länken som du fick beskrivs alla olika kurser i naturkunskap, bläddra ner på sidan. I natur kunskap läses delar av kurser i fysik, kemi och biologi. Om man redan har betyg i fysik och kemi kanske behöver man inte läsa naturkunskap. Det finns ersättningsmöjligheter. Är naturkunskap en kurs som du behöver för behörighet till en eftergymnasial utbildning ? Med vänlig hälsning, Mikael syv
    Mikael SYV på FrågaSYV
    Hej Anton,
    Naturkunskap innehåller delar av Fysik, Kemi och Biologi, det är en kort eller komplimerad version av Fysik, Kemi och Biologi - kan man kanske säga. I Fysik, kemi och biologi går man mer på djupet och på bredden - jämfört med Naturkunskap och det är inte så konstigt för att Naturkunskap 1b är 100 poäng och Naturkusnkap 2 är också 100 poäng men Fysik 1a är 150 poäng och Kemi 1 är en kurs á 100 poäng och detsamma gäller biologi.
    Man kan inte under 100 poäng Naturkunskap hinna läsa lika mycket som under 350 poäng /summa Fysik 1a, Kemi 1 och Biologi 1/.
    Jag skall se om kan lyckas klistra in här nere innehåll i kurserna naturkunskap 1b och 2 /kopiera från Skolverkets hemsida/.
    Mvh Mikael SYV
    NATURKUNSKAP 1b
    Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
    Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.
    Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.
    Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället, till exempel i fråga om träning, kost, droger, konsumtion och påverkan på miljön. Hur naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap och normer i medierna.
    Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.
    Evolutionära aspekter och etiska perspektiv på bioteknikens möjligheter och konsekvenser för mänsklighetens utveckling och för biologisk mångfald. Cellen och livets minsta delar som utgångspunkt för diskussioner om till exempel genteknik och andra aktuella forskningsområden.
    Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet.
    Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning.
    Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden.
    Kunskapskrav i tabellform (öppnas i nytt fönster)
    Kunskapskrav

    Betyget E
    Eleven kan översiktligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa enkla frågor samt för att ge enkla förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa.
    Eleven kan översiktligt redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen. I samband med redogörelsen kan eleven översiktligt diskutera konsekvenser av olika livsstilar såväl för individens hälsa som för folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med enkla argument.
    Eleven kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven enkla slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa.
    Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör översiktligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar översiktligt utifrån något exempel på vilket sätt en naturvetenskaplig teori har haft betydelse för samhällets framväxt.
    Betyget D
    Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.
    Betyget C
    Eleven kan utförligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa.
    Eleven kan utförligt redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt diskutera konsekvenser av olika livsstilar såväl för individens hälsa som för folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med välgrundade argument.
    Eleven kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa.
    Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör utförligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt.
    Betyget B
    Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.
    Betyget A
    Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge komplexa förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa.
    Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt och nyanserat diskutera konsekvenser av olika livsstilar såväl för individens hälsa som för folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med välgrundade och nyanserade argument.
    Eleven kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa.
    Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör utförligt och nyanserat för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt och nyanserat utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt.

    NATURKUNSKAP 2
    Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
    Universums utveckling som förklaring till materians uppkomst och jordens sammansättning.
    Materians uppbyggnad, ämnens egenskaper, växelverkan, kretslopp och oförstörbarhet. Samband och skillnader mellan energi och materia.
    Evolutionens mekanismer och organismers utveckling. Hur livets villkor och ekologi kan studeras på olika nivåer.
    Människokroppens organ och organsystem, deras uppbyggnad, funktion, evolutionära utveckling och växelverkan med omgivningen.
    Organiska och oorganiska ämnen i vardag och samhälle. Industriella processer, teknikutveckling och miljöperspektiv som rör framställning av moderna material, livsmedel och andra produkter.
    Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt och estetiska upplevelser kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet.
    Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att pröva naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning.
    Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden.
    Naturvetenskapens betydelse för mänsklighetens kultur och världsbild. Upptäckter och framsteg inom till exempel medicin, energi och materialutveckling ur historiska, nutida och framtida perspektiv.
    Kunskapskrav i tabellform (öppnas i nytt fönster)
    Kunskapskrav

    Betyget E
    Eleven kan översiktligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge enkla förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa.
    Eleven kan översiktligt redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen och miljön. I samband med redogörelsen kan eleven översiktligt diskutera konsekvenser av olika livsstilar och miljöpåverkan såväl för individens hälsa som för folkhälsan samt underbygger diskussionen med enkla argument.
    Eleven kan ge några utförliga exempel, från flera olika områden, på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven enkla slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa.
    Eleven kan översiktligt beskriva, inom flera olika områden, hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning samt redogör översiktligt för den och värderar den med enkla omdömen. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar översiktligt utifrån något exempel på vilket sätt en naturvetenskaplig teori har haft betydelse för samhällets framväxt och för människans världsbild.
    Betyget D
    Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.
    Betyget C
    Eleven kan utförligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa.
    Eleven kan utförligt redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen och miljön. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt diskutera konsekvenser av olika livsstilar och miljöpåverkan såväl för individens hälsa som för folkhälsan samt underbygger diskussionen med välgrundade argument.
    Eleven kan ge några utförliga exempel, från flera olika områden, på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa.
    Eleven kan utförligt beskriva, inom flera olika områden, hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning samt redogör utförligt för den och värderar den med nyanserade omdömen. Dessutom kan eleven ge exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt och för människans världsbild.
    Betyget B
    Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.
    Betyget A
    Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge komplexa förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa.
    Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen och miljön. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt och nyanserat diskutera konsekvenser av olika livsstilar och miljöpåverkan såväl för individens hälsa som för folkhälsan samt underbygger diskussionen med välgrundade och nyanserade argument.
    Eleven kan ge några utförliga exempel, från flera olika områden, på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa.
    Eleven kan utförligt och nyanserat beskriva, inom flera olika områden, hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning samt redogör utförligt och nyanserat för den, värderar den med nyanserade omdömen och ger förslag på hur den kan förbättras. Dessutom kan eleven ge komplexa exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt och nyanserat utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt och för människans världsbild.

    Frågor och svar taggade med 'urvalsgrupp' (178 st.)

    • Teknisten

      Räknas extra merit med i BII?

      Hej! Jag har läst färdigt teknikprogrammet och vill söka till sjuksköterska programmet men jag saknar naturkunskap 2 för att vara behörig. Mitt BI är 18, inkluderat med mina 2,5 extra merit. Spanska 4 är lagd som utökad. Min fråga är om jag behåller mina 2,5 extra meriter, och om jag sänks i...

      Milla : : Hej!Svar på din fråga beror på hur högt betyg du får i Naturkunskap 2 eller i Biologi 1 för att betyget i den kursen kommer räknas in i ditt snitt/jämförelsetal. Meritpoängen... Läs hela svaret
    • Tstar

      Urvalsgrupp I & II?

      Hej! Jag läste ekonomiprogrammet i gymnasiet. Jag gick ut med utökat program (2700). Nu går jag tekniskt basår på KTH. Jag skulle vilja ha så goda chanser att komma in till hösten som möjligt & undrar därav hur det funkar med dessa...

      Milla : : Hej,du kan inte prövas i BI, oavsett om du höjer - genom prövningar eller på andra sätt - ditt meritvärde från gymnasiet. Förklaring: på de betygen som finns i ditt examensbevis från... Läs hela svaret
    • Liss82

      Antagning till universitet?

      Hej! När man söker till universitet och har gjort högskoleprovet, kan man komma in med ett bra högskoleprovresultat men inte så bra merit? Jag har just nu tillräckligt högt resultat på högskoleprov för att komma in på programmet jag...

      Milla : : Hej, jo, man kan komma in på en högskole-universitetsutbildning i HP-urvalsgruppen även om man har lågt meritvärde (för lågt för att vinna i konkurrensen i betygsurvalet). Antagning... Läs hela svaret
    • Wilma1414

      Hur fungerar b1 och b2 vid ansökan till olika universitet?

      Hej! ☺️ Jag har en fråga kring ansökan till universitet gällande b1 och b2 grupperna! Jag vill söka Politices Kandidatprogram i Uppsala hösten 2024. Varav jag nu läser till Matte3b för behörighet. Därav söker jag endast i b2 gruppen, samt ska...

      Milla : : Hej,om du inte behövde komplettera för behörighet, prövas du i BI, direktgruppen (med meritvärde uträknat på betygen i ditt examensbevis från gymnasiet eller... Läs hela svaret
    • Mano

      använda gymnasiebetyg istället för prövningsbetygen?

      Under gymnasiet fick jag C i både Biologi 1 och Biologi 2, men när jag sedan gjorde prövning på Komvux för båda ämnena fick jag ett resultat som var lägre än C. Kan jag använda mina gymnasiebetyg där jag har C istället för...

      Milla : : Hej,om man har flera olika betyg i samma kurs, så gäller det högre betyget. I vilka urvalsgrupper man prövas vid ansökan till svenska högskoleutbildningar är det Antagning.se som bestämmer. 
    • Viktor

      Vilken urvalsgrupp tillhör jag?

      Jag gick aldrig i gymnasiet men läser upp hela gymnasiet via komvux och läser det samhällsvetenskapliga programmet. Jag har börjat kolla på universitet och hur ansökandet fungerar. Min fråga är: Vilken urvalsgrupp tillhör jag då jag har läst alla gymnasiala kurser på komvux? Jag ser...

      Milla : : Hej! Om du inom ditt komvuxexamen kommer ha alla kurser som krävs för behörighet då kommer du vid ansökan till universitet prövas i direktgruppen, BI.
    • Emma-Maria

      Hamnar jag i BII om jag tar ett test för behörighet i Engelska 6?

      Hej! Jag är norska och pluggar nu "realfag" på gymnasiet i Norge (motsvarar naturvetenskap) och siktar på att ansöka till läkarprogrammet i Sverige. I Norge är ämnet som motsvarar engelska 6 på programmet som motsvarar hum. Jag kommer...

      Milla : : Hej!Ställ din fråga till Info Norden: här är snabblänk till deras webbplats: norden.org/sv/info-norden/hogre-utbildning-i-sverige Du kan också... Läs hela svaret
    • Elev

      Första och andra urval?

      Om jag tackar ja till mitt andra urval finns det fortfarande chans att jag kommer in på mitt första som urval eller ska jag avstå från att tacka ja? Alltså om jag tackar ja till mitt andra andrahandsval kommer min reservplats från första valet att...

      Milla : : Hej,jag gissar på att din fråga gäller ansökan till svenska högskole-universitetsutbildningar. Om det stämmer, då råder jag dig läsa information... Läs hela svaret
    • Gh.

      Vilken urvalsgrupp tillhör jag ?

      Hej! Jag fick ett godkänt resultat på det grundläggande behörighetsprovet. Jag har också godkända betyg från komvux på gymnasienivå i: Matematik 1c, 2c och 3c Engelska 5, 6 och 7 Naturkunskap 1b Svenska 1, 2 och 3 Information och kommunikation 1 Programmering 1 och 2 Kemi 1 Fysik...

      Milla : : Hej!om du inte har fullständig gymnasial utbildning och är behörig endast på resultatet av det behörighetsgivande provet, då prövas du endast i HP-urvalet (resultat från... Läs hela svaret
    • Fabian

      Behörighet och urvalsgrupper?

      Hej jag läste samhälle under gymnasiet och valde till att läsa matematik 3b. Tyvärr så fick jag inte godkänt i kursen och behövde läsa upp den på komvux. Jag antar alltså då att jag bara kommer in i BII gruppen när jag söker...

      Anna: : Hej Fabian,om du söker till högskoleutbildning som för särskild behörighet kräver matematik 3, då prövas du endast i BII. Men om du söker till utbildning som kräver lägre... Läs hela svaret
    • Elias

      Vad kan jag göra för att höja meriten under en termin?

      Hej, Jag vill söka ett program men den hade 17.83 i merit förra höstterminen och 1.15 högskoleprov. Min merit ligger på 14, verkar nästan omöjligt att komma in. Jag tänker göra högskoleprovet, men vet inte jag kommer då kunna konkurrera med andra sökande men denna merit, kommer det...

      Anna: : Hejsan,du kan definitivt både göra högskoleprovet och samtidigt försöka höja ditt meritvärde. Med resultat från högskoleprovet kommer du prövas i... Läs hela svaret
    • kozzi

      Urval 1 och 2, reserv?

      Hej, jag undrar vad det är som bestämmer hur många som kommer in på urval 1, det verkar variera från år till år väldigt mycket? Vad händer om man är på en reservplats och någon annan har samma resultat, exempelvis att man...

      Anna: : Hej Kozzi, du får bäst svar på frågorna du ställer nu av Antagning.se som administrerar antagning till svenska högskole- ochUniversitetsutbildningar. FRåGA SYV jobbar inte med antagning till... Läs hela svaret
    • Elev

      Högskoleprovet?

      Hej, är det inte ett krav på att alla universitet ska ta emot hp ansökande. När jag söker upp antagningspoänger i antagning.se finns det många universitet som inte tar emot sökande med högskoleprov. Varför är det så? Jag undrar...

      Liselotte: : Hejsan,på Jönköpings universitets hemsida/webbplats (just där de berättar om den utbildningen som du nämner i din fråga) läser man bland annat följande: "65 procent av platserna... Läs hela svaret
    • Lina

      Har läst till kurser men ångrar mitt program till ett jag är behörig?

      Hej! Om jag bestämmer mig efter gymnasiet att läsa till kurser för att bli behörig till tandläkarprogrammet och redan läst kurserna på komvux men sedan ångrar mig och söker in till något jag redan är behörig till med Gymnasie...

      Anna: : Hej Lina,kurser som du läser efter det att du fick ditt examensbevis från gymnasiet (betyg i de kurserna) kommer räknas in i ditt meritvärde endast om kurser... Läs hela svaret
    • Elev

      Vilket grupp man hamnar?

      I vilket grupp man hamnar ( B1 eller B2) om man har gjort prövning under gymnasiem , inte efter?

      Mikael: : Hej, om prövning gjordes och betyg sattes senast samma datum som examensbevis blev utfärdat då är det inte en komplettering och du bör prövas i BI, direktgruppen.

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga