EnMamma

    Hej! Jag är förälder till ett barn som är 18 år. Han ska börja gymnasiet. Han började grundskolan ett år senare än jämnåriga pga svår neurologisk sjukdom som debuterade i förskoleålder. Han har också en autismdiagnos. Efter komplettering på Individuella Programmet så har han nu kommit in på den gymnasieutbildning han vill gå. Ett praktiskt program. Han har i stort sett aldrig klarat att gå i skolan fulla dagar pga sin svåra sjukdom. Åtgärdsprogram och anpassad studiegång har behövts under hela skolgången i grundskola. Han har i perioder haft särskild undervisning i hemmet samt insatser från sjukhusskolan. Sedan mellanstadieålder har han gått i särskild undervisningsgrupp i skolan. Detta både pga sin autism och sin svåra sjukdom. Nu väntar då gymnasiet. Han kommer inte klara att läsa heltid. Kanske en halvtid. Hur ska man tänka nu? Är det bäst att satsa på att han så att säga får ett vanligt schema men blir sjukskriven på deltid? Eller anpassad studiegång där man tar bort ämnen? Finns det någon skillnad beträffande dessa alternativ när det gäller skolans skyldigheter att tillse att han får sin utbildning? Kan ex vis det ena alternativet vara bättre för att kunna få insatser som särskild undervsing i hemmet? Till rätten att behålla studiemedlet? Har han rätt till ett fjärde gymnasieår? Vilka skyldigheter har skolan när eleven har en väldokumenterad svår kronisk sjukdom? Hur länge får man ens gå på gymnasiet? Om han blir sjukskriven, hur länge får han behålla sin plats? Eller är det bättre att, som vi fått som förslag, att han läser främst de praktiska ämnena och sedan tar igen resten på Komvux eller folkhögskola efter gymnasiet? Vad blir konsekvenserna av ett sådant val när det gäller vad man får för betygsdokument att söka till vidare utbildning på osv?

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej!

    Kring dina frågor tänker jag så här... Om din son vill och tro sig kunna jobba inom det yrke som programmet han kom in på, utbildar till så tycker jag det är bäst han läser i första hand de yrkesämnena/yrkeskurserna, så många av dem som möjligt; detta för att snarast bli anställningsbar.
    Vad gäller studiehjälpen (ekonomiskt stöd) från CSN, så är det kanske bäst om din son blir sjukskriven på heltid under hela sin tid på gymnasiet. Här tänker jag så här: en sjukskriven gymnasieelev har rätt att gå på lektionerna om han orkar och vill. Men det ställs inte några krav på närvaro eller betygen, eftersom eleven är sjukskriven.
    Är eleven sjukskriven på halvtid, bör han ha närvaro till minst 50%, annars är det skolk och risk att bli av med studiebidraget från CSN.
    Jag tänker också på att det finns ett alternativ att bli inskriven på IM:Individuellt alternativ (det tar man mer kuratorer, rektorer och utbildningsförvaltningen i den kommunen där eleven är folkbokförd). På IM:Individuellt alternativ görs individuellt plan för varje elev och den planen uppdateras kontinuerligt. Hur mycket eleven läser och/eller går på praktik bestämmer man "under resans gång". Platserna på IM:Individuellt alternativ är mycket dyra och svårt att bli inskriven men med det underlaget som du beskriver i din fråga så tycker jag att din son borde kunna bli inskriven där. 
    Varför är platserna så dyra på IM:Individuellt alternativ? Jo, för att det stor personaltäthet; IM:Individuellt alternativs liten grupp av elever brukar ha en egen kurator, en egen skolsköterska, en egen rektor och en egen SYV och t o m ofta även en egen Praktikanskaffare och/eller Praktiksamordnare. Det är alltså personalens löner som gör utbildningen dyr att bedriva.
    Vad gäller läsa vidare efter gymnasiet, så är det mycket lättare att komma in på komvux-kurserna i svenska, engelska, matematik, samhällskunskap, historia... alltså på de "allmänna ämnen" än att försöka gå en yrkesutbildning. 
    Hur länge kan din son vara inskriven på gymnasiet? Det är en viktig fråga som jag inte riktigt kan svara på. Det beror alltså på... Kommer han vara inskriven på ett nationellt yrkesprogram är det ett alternativ men kommer han gå IM (individ.alternativ) så är det en annan situation. 
    Som regel kan eleverna få "förlängd undervisning" efter tre år på ett nationellt program (alltså om din son kommer läsa ett yrkesprogram och ej på IM) om det finns särskilda skäl, om eleven själv vill det och om skolans bedömning är att eleven kommer på grund av den åtgärden uppnå kraven för examensbevis. Det är många och tuffa krav som ställs för att kunna få examensbevis, se gymnasieguiden-vad-kraevs-foer-att-uppna-gymnasieexamen?
    Hur länge eleven kan gå IM:Individuellt alternativ är en fråga som jag inte kan svara på. Det beror nog på flera olika faktorer, bland annat på vad eleven själv vill och vad utbildningsförvaltningen i kommunen tycker och vilken bedömning som görs av "experter" som i detta fallet är rektor, kurator, skolsköterska och SYV. Det jag rekommenderar är att så fort du eller din son tycker att ngt ej stämmer, att det inte går bra med studierna, att ni sammankallar en grupp bestående av rektor, kurator, skolsköterska och SYV + att både din son och du deltar och att ni tillsammans försöker komma fram till vad problemet är och vad som kan/bör ändras för att det ska gå bättre för din son i hans studier (vad som kan leda framåt).
    Jag hoppas mitt svar blir till hjälp!

    Studie- och yrkesvägledare

    Frågor och svar

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga