Yunis

    Jag är intresserad av att plugga lärare under så kort tid så möjligt för att jag ska hinna göra andra ambitioner. Kompletterande pedagogisk utbildning verkar vara ett alternativ då man kan få lärarlegitimation i ett ämne efter att ha pluggat 90 HP i det ämne man ska undervisa. Kan man bli lärare genom att plugga 90 HP individuella matte kurser på universitet och sen ta Kompletterande pedagogisk utbildning. Jag vill i sådana fall veta om man kan göra så med alla ämnen. Under finner du information om behörighetskrav för Kompletterande pedagogisk utbildning och annan info. https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/program/kompletterande-pedagogisk-utbildning#Beh%C3%B6righetskrav%20vid%20SU

    1 Svar

    Mikael SYV på FrågaSYV

    Hej Yunis,
    att bli lärare med legitimation i ett ämne är ett Undantag och vi kan inte direkt rekommendera det. Och detta av flera anledningar:
    - det är svårt att få heltidstjänst (kanske t o m omöjligt) med endast ett undervisningsämne;
    - det är svårt att komma in på KPU med endast ett undervisningsämne.
    Var KPU kommer erbjudas om 2 år och i vilka ämnen och med hur många platser att tillsätta - är det ingen idag som kan svara på. Utbildningsutbud förändras.
    OBS! för att bli gymnasielärare i matematik (du tar upp det ämnet i din fråga) krävs det 120 högskolepoäng.
    90 hp är det för lärare på grundskolan/högstadiet, år 7-9. Och på högstadiet är de flesta lärare behöriga i 3 ämnen. De lärare som nyanställs ersätter de lärare som går i pension eller på förändraledighet. Exempel: lärare Ulla Karlson, som är behörig och undervisar i matte, samhällskunskap och engelska på en högstadieskola ska gå i pension. Rektor söker en ny lärare att ersätta henne med. Om du söker jobbet med endast behörighet i matte, vem ska då undervisa i samhällskunskap och i engelska? I så fall skulle skola behöva omfördela hela undervisnings-upplägget "kring dig" så att du får alla de mattetimmarna som finns på hela skolan och andra lärare som idag undervisar i matte, gymnastik och svenska, ska fortsättningsvis endast undervisa i gympa och svenska men inte i matte -- det är inte särskilt realistiskt att förvänta sig att hela skolans schemat ska göras kring en enda lärare.
    Det finns givetvis lärare som är behöriga i ett ämne, men då är det ofta gymnasielärare. Som gymnasielärare är man behörig även på högstadiet. En sådan lärare kan i så fall jobba deltid på gymnasiet och deltid på högstadiet men får ofta ändå undervisa även i ämnen där hen inte är behörig för att schemat ska gå ihop och om hen vill ha heltidsjobb.
    Svårighet att komma in på KPU_ KPU prioriterar sökande som ska bli behöriga i fler ämnen. Gymnasielärare är ofta behöriga i 2 ämnen och grundskolelärare - i 3 ämnen. Om det blir konkurrens om KPU-platserna, kommer de som ska bli lärare i flera ämnen komma in först, sedan kanske det inte finns plats kvar.

    Sammanfattning
    Svenska skolsystemet är uppbyggt kring att grundskole- & gymnasielärare är behöriga i flera ämnen och pga det blir hen som endast är behörig i ett ämne "en svårplacerad" lärare. Men är man beredd att jobba deltid eller undervisa i ämnen utan att vara behörig i dem + har tur att bli antagen till KPU med endast ett ämne - då kan man givetvis försöka gå den vägen.

    • : Tack för ett utvecklat svar! Fick svar på min fråga och dessutom på några frågor som jag glömde ställa.
    • Anna : vi på Fråga syv är glada om våra svar blir till hjälp! Lycka till!

    Frågor och svar taggade med 'nationalekonom' (9 st.)

    • Ida597

      Vilken utbildning?

      Hej! Jag vet att jag vill plugga ekonomi, men med tanke på att det finns så många olika utbildningar med många olika inriktningar så vet jag inte vilken som passar mig bäst. Det jag vet är att jag vill plugga det som ger bäst...

      Milla : : Hej!När du väljer en kandidatutbildning som förbereder dig för en karriär inom bank/finans och ekonomi är det viktigt att överväga vilka ämnen och kompetenser som är mest relevanta... Läs hela svaret
    • Lansars

      Filosofi, politik och ekonomi, ämnesinriktning nationalekonomi?

      Hejsan jag ska studera Filosofi, politik och ekonomi ämnesinriktning nationalekonomi med nationalekonomi som huvudområde men min fråga är att vad kan jag bli efter en sån examen Har hittat en liknande fråga men den kursen som en annan person frågade om...

      Milla : : Hej,om du i din utbildning har nationalekonomi som huvudämne så borde du ju kunna bli en Nationalekonom, tänker jag. Läs gärna om det yrket på framtid.se/yrke/nationalekonom
    • Axel

      Nationalekonom via Samsam?

      Hej, jag är intresserad av samhällsfrågor och samhällsekonomiska frågor. Jag har läst om ekonomi programmet och samhällsvetenskapliga programmet och det känns som att samhälls passar mig bäst men jag är nyfiken på att vilja bli...

      Anna: : Hej Axel!Utbilndingar i ekonomi på svenska lärosäten, högskolor och universitet, kräver bland annat godkänt betyg i matematik 3 (3b eller 3c). I SA ingår endast matematik 1b och 2b som... Läs hela svaret
    • Elsa

      Samhäll/Beteende Jobb?

      Hej! Jag har gått samhäll beteende på gymnasiet och vill börja plugga vidare snart på universitet. Jag har A/B i nästan alla ämnen. De flesta jobb som jag tittat på som man kan plugga efter samhälllinjen är exempelvis socionom, kurator...

      Anna: : Hej Elsa, titta gärna på följande yrken:Nationalekonom - om du inte har godkänt betyg i matte3, behöver du komplettera med det betyget;Personalchef; HR-specialist; Rekryterare/Headhunter;... Läs hela svaret
    • Fatima

      Kandidat ekonomi inrikting nationalekonomi?

      Hej! Läser just nu denna ovanstående kurs och undrar vad kan man bli ifall man har läst denna typ av program kan jag jobba som värdepappersmäklare och revisor?

      Julia: : Hej Fatima,För att i Sverige bli auktoriserad revisor krävs att du genomfört en teoretisk och praktisk utbildning om totalt 6 år samt därefter avlagt ett prov.Den teoretiska utbildningen... Läs hela svaret
    • Mary

      Vad är skillnaden på nationalekonom och civilekonom?

      Ja, som rubriken lyder. Vad är skillnaden? Jag skulle gärna vilja bli bankchef (jag vet att man dock behöver arbeta sig upp till det) men vilka kurser behövs för att bli bankchef? Kan man studera på estet för att sedan bli det eller är det bara ekonomi?

      Anna: : Hej Mary, Civilekonom kallas man om man tar examen från civilekonomprogrammet, som är en heltidsutbildning på högskolenivå i 4 år. Läs gärna mer om yrket... Läs hela svaret
    • Niki

      Vad ska jag plugga på högskolan för att bli nationalekonom?

      Jag har försökt hitta program på antagningen.se för att bli nationalekonom, men inte hittat det jag söker. Jag vill söka både till kandidatprogram (3 år) och master (5 år), vad behöver jag plugga och därmed söka på? Tacksam för svar!

      Daniel: : Hej Niki,kika gärna på de 73 "träffar" som jag fick fram på antagning.se/se/search?period=HT_2018  - som på något sätt är relevanta om man vill bli... Läs hela svaret
    • Michael

      (Nationalekonomi och Statsvetenskap) eller (Företagsekonomi)?

      Hej! Jag har blivit antagen till Nationalekonomi och Statsvetenskap (Kandidatprogram) men undrar i fall jag läser det, har jag möjligheten att i framtiden jobba som 1)revisor *antingen inom företag eller på andra ställen*, 2)inom banken (bankman) eller liknande? Därför att enligt de kurserna...

      Liselotte: : Hej, det är rätt svårt, kanske omöjligt, att svara på din fråga. Jag ska förklara varför. Kika på Reglerade yrken>> - det är inom dem som... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga