Vivianne 51 år
    Om man inte trivs på gymnasiet?

    2 Svar

    Anna SYV SYV på FrågaSYV
    Hej Vivianne!
    Reglerna är sådana att i fall en elev uppnår behörighet till gymnasiets yrkesprogram (dvs får godkända betyg från vårterminen i åk9 i följande ämnen:
    svenska eller sv som andraspråk
    engelska
    matematik
    + fem andra valfria ämnen, dvs SAMMANLAGT 8 ämnen -
    då är eleven "färdig" med grundskola och får ej gå om utan måste vidare - till gymnasiet eller söka jobb.

    I fall man INTE uppnår behörighet till gymnasiets yrkesprogram, har man valmöjlighet:
    att gå om ett år på grundskola
    eller söka till IM, Introduktionsprogrammen: preparand, yrkesintroduktion, programinriktad individuellt val eller individuellt alternativ. På Individuellt alternativ får man oftast kombinera studier med praktik och kan även gå på "helpraktik" dvs under en period bara vara på praktik (men man är inskriven i gymnasiet och har handledare från skolan som besöker på praktiken).
    Angående vilken av de två alternativ som är att föredra - är individuellt och det är utbildningsförvaltningen "på kommunen" som fattar beslut. Eleven och föräldrarna kan önska en viss lösning men beslutet fattas av kommunen.
    Alldeles nyss tog vi del av en diskussion i en stor grupp av vägledare där en av vägledare kom med ett liknande exempel från förra året: en elev gick upp till gymnasiet (till IM, introduktionsprogrammen) och ångrade sig sen, vill tillbaka till grundskola men fick ett Nej.
    Rektor på grundskolan har svarat att om man en gång påbörjat gymnasiet, får man inte komma tillbaka.

    Vi på Fråga SYV tog upp den frågan med Skolverket och fick följande svar:
    om en elev gick vidare till gymnasiets Introduktionsprogram (IM) har inte eleven automatiskt rätt att gå tillbaka till grundskola. Utbildningsförvaltningen kan dock vara tillmötesgående och bevilja gå tillbaka till grundskola men de kan också säga Nej.
    Eleven har MÖJLIGHET (inte rättighet) att gå om årskurser på grundskola i 2 år, t.ex. åk8 en gång och åk9 en gång - eller åk9 två gånger. Tredje gången får man inte gå om på grundskola, utan måste gå vidare - till IM eller söka jobb.
    Även om eleven och/eller föräldrarna vill att eleven stannar på grundskola och går om, kan utbildningsförvaltningen besluta om att eleven måste gå vidare. Utbildningsförvaltningen får delegera beslutsrätt i den frågan till rektor på grundskolan och då blir det just rektor på grundskolan som fattar det beslutet. Rektor brukar samråda med lärarna, kurator, specialpedagog/speciallärare och skolsköterska.

    Jag hoppas att mitt svar blir till hjälp.
    Bästa hälsningar och lycka till!
    ANNA
    • Mikael Jag svarar på din kommentar nu.
    Mikael SYV SYV på FrågaSYV
    Hej Vivianne!
    Vi ringde till Skolverket idag för att kontrollera vad som gäller. Vi ställde en allmän fråga utan att uppge några namn eller personliga detaljer.
    Svar från Skolverket är att "huvudmannen" beslutar om en elev som inte uppnådde behörighet till gymnasiets nationella program - får gå om på grundskola - ännu ett eller två år. Längre än 2 år får man inte gå om på grundskola.
    "Huvudman" är kommunen (om det är en kommunal grundskola) eller ägaren/stiftelsen/intresseorganisation - om det är en fristående grundskola.

    Tanken är att det ska gagna eleven - att skolpersonal (och rektor är ytterst ansvarig) gör bedömning efter att ha tagit del av alla omständigheter: vad eleven vill, vad föräldrarna vill, tittar på läkarutlåtande eller intyg från psykolog, samråder med kurator och speciallärare - tar in alla fakta och bedömer vad som blir bäst för just den enskilde eleven. Ofta "går man på" det som eleven och familjen önskar men inte alltid.

    Eleven och familjen bör givetvis argumentera för sin sak - i fall beslut fattas som går emot era önskemål.

    Det som ni absolut har rätt till och det som jag råder er att göra - att försöka hitta en passande gymnasieskola som erbjuder "rätt utbildning" - t.ex. IM, individuellt alternativ för elever med ADHD.
    Att din son söker till en sådan skola försämrar inte hans chanser att gå om ett år på grundskola. Alla har alltid rätt att tacka Nej till en erbjuden gymnasieplats.

    Bra därför att ha en sådan plats "reserverad" till din son. Då vet ni sedan att han har en bra (passande för honom) utbildningsplats på gymnasiet, i fall han inte får gå kvar på grundskola.

    I fall din son uppnår 8 godkända betyg på vårterminen (bl a svenska, engelska och matematik) - då får inte rektor besluta att han får gå om (även om alla är överens att det blir bästa för eleven). Är man behörig till ett nationellt program, måste man lämna grundskola.

    Varför vi tidigare svarade att eleven får välja att gå kvar på grundskola - för att I PRAKTIKEN blir det nästan alltid så att rektor på grundskolan är tillmötesgående och beviljar det som eleven och föräldrarna vill (för en elev som inte blir behörig till gymnasiet).

    Tolkning av Skollagen är inte det lättaste uppgift att genomföra. Skollagen är skriven i "allmänna ordalag" och beskriver inte alla situationer som kan uppstå. Tolkningar måste göras.
    Du får själv kontakta Skolverkets upplyssningstjänst - de har tel.nr 08-527 332 00 och tel.tid 9.30 - 11.00 och 13.30 till 15.00 måndag till torsdag.

    Hälsningar
    Mikael SYV
    • Vivianne Tack Mikael. Skolan han går i är en av Göteborgs populäraste, med oerhört många sökande. Det är en stiftelse. Nervöst allt detta. Om bara sonen visste vad han ville... För vad gör man med en trött kille med koncentrationssvårigheter, som behöver mogna lite, och inte har en susning om vad han vill?
    • Anna Har ni träffat SYV på er skola? Kanske tillsammans med kurator och specialpedagog? Prata med rektor också. Träffa dem separat och i ett gemensamt möte.
    • Anna Ett alternativ är: att på IM; individuellt alternativ läsa på halvtid och gå på praktik på halvtid och testa olika arbetsplatser, ett par veckor på varje arbetsplats - för att se om din sons fastnar för något. Kock, industriarbetare, undersköterska och lastbilschaufför (för kortare transporter inom landet) - är framtidsyrken för det är stor blixt på dem redan som blir ännu större om några år. Bra om din son kan intressera sig i något av de yrkena!
    • Vivianne Kan man också få läsa IM om man lyckads få gymnasiebehörighet? Man kanske fortfarande är osäker på vilken linje man vill läsa, och kanske läsa på halvfart?
    • Anna Det är ett undantag om man läser IM i fall man är behörig till gymnasiet nationella program. I formell mening är man OBEHÖRIG till IM om man är behörig till nationella gymnasieprogram (och tvärtom - om man inte är behörig till nationella program, är man i så fall behörig till IM). För att få igenom ett undantag, går man via kurator och rektorer - på grundskolan och på den gymnasieskola där man vill gå på IM. Det förekommer att behöriga elever läser på IM (främst på Individuellt alternativ i så fall). Ang. läsa på halvfart: viktigt att veta att Studiehjälp från CSN betalas ut enbart för HELTIDSSTUDIER på gymnasiet. Det är skillnad, givetvis, om man är sjukskriven (med läkarintyg) på halvtid, då läser man på halvtid men ändå har rätt till Studiehjälp. Om man inte är sjukskriven, måste man läsa på heltid för att ha rätt till Studiebidrag från CSN.
    • Vivianne 1000 tack för svar! Ni är helt fantastiska!
    • Milla Tack Vivianne! Vi på Fråga SYV är alltid mycket glada om våra svar blir till hjälp! En förtydligande: att "läsa" på heltid på gymnasiet kan innebära ha lektioner på deltid och gå på praktik resten av tiden. Och t o m "helpraktik" förekommer - då eleven är placerad på praktik på heltid under en period men ändå "läser" på gymnasiet på heltid, och i så fall behåller rätten till Studiehjälp. På de nationella yrkesprogrammen (som t.ex. Vård/omsorg, Fordon/transport m.fl - ingår praktik med minst 15 veckor - och under praktikveckorna "läser" man ändå på heltid. Det är alltså i "vid mening" som man kan "läsa" på gymnasiet. Om elevens individuella studieplan säger att eleven går på praktik en del av tiden eller 100% av tiden, då är det "heltidsstudier" som rapporteras till CSN och eleven behåller rätten till Studiebidraget.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga