Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31863 frågor besvarade.
gå om om man inte trivs?
2 Svar
Reglerna är sådana att i fall en elev uppnår behörighet till gymnasiets yrkesprogram (dvs får godkända betyg från vårterminen i åk9 i följande ämnen:
svenska eller sv som andraspråk
engelska
matematik
+ fem andra valfria ämnen, dvs SAMMANLAGT 8 ämnen -
då är eleven "färdig" med grundskola och får ej gå om utan måste vidare - till gymnasiet eller söka jobb.
I fall man INTE uppnår behörighet till gymnasiets yrkesprogram, har man valmöjlighet:
att gå om ett år på grundskola
eller söka till IM, Introduktionsprogrammen: preparand, yrkesintroduktion, programinriktad individuellt val eller individuellt alternativ. På Individuellt alternativ får man oftast kombinera studier med praktik och kan även gå på "helpraktik" dvs under en period bara vara på praktik (men man är inskriven i gymnasiet och har handledare från skolan som besöker på praktiken).
Angående vilken av de två alternativ som är att föredra - är individuellt och det är utbildningsförvaltningen "på kommunen" som fattar beslut. Eleven och föräldrarna kan önska en viss lösning men beslutet fattas av kommunen.
Alldeles nyss tog vi del av en diskussion i en stor grupp av vägledare där en av vägledare kom med ett liknande exempel från förra året: en elev gick upp till gymnasiet (till IM, introduktionsprogrammen) och ångrade sig sen, vill tillbaka till grundskola men fick ett Nej.
Rektor på grundskolan har svarat att om man en gång påbörjat gymnasiet, får man inte komma tillbaka.
Vi på Fråga SYV tog upp den frågan med Skolverket och fick följande svar:
om en elev gick vidare till gymnasiets Introduktionsprogram (IM) har inte eleven automatiskt rätt att gå tillbaka till grundskola. Utbildningsförvaltningen kan dock vara tillmötesgående och bevilja gå tillbaka till grundskola men de kan också säga Nej.
Eleven har MÖJLIGHET (inte rättighet) att gå om årskurser på grundskola i 2 år, t.ex. åk8 en gång och åk9 en gång - eller åk9 två gånger. Tredje gången får man inte gå om på grundskola, utan måste gå vidare - till IM eller söka jobb.
Även om eleven och/eller föräldrarna vill att eleven stannar på grundskola och går om, kan utbildningsförvaltningen besluta om att eleven måste gå vidare. Utbildningsförvaltningen får delegera beslutsrätt i den frågan till rektor på grundskolan och då blir det just rektor på grundskolan som fattar det beslutet. Rektor brukar samråda med lärarna, kurator, specialpedagog/speciallärare och skolsköterska.
Jag hoppas att mitt svar blir till hjälp.
Bästa hälsningar och lycka till!
ANNA
Vi ringde till Skolverket idag för att kontrollera vad som gäller. Vi ställde en allmän fråga utan att uppge några namn eller personliga detaljer.
Svar från Skolverket är att "huvudmannen" beslutar om en elev som inte uppnådde behörighet till gymnasiets nationella program - får gå om på grundskola - ännu ett eller två år. Längre än 2 år får man inte gå om på grundskola.
"Huvudman" är kommunen (om det är en kommunal grundskola) eller ägaren/stiftelsen/intresseorganisation - om det är en fristående grundskola.
Tanken är att det ska gagna eleven - att skolpersonal (och rektor är ytterst ansvarig) gör bedömning efter att ha tagit del av alla omständigheter: vad eleven vill, vad föräldrarna vill, tittar på läkarutlåtande eller intyg från psykolog, samråder med kurator och speciallärare - tar in alla fakta och bedömer vad som blir bäst för just den enskilde eleven. Ofta "går man på" det som eleven och familjen önskar men inte alltid.
Eleven och familjen bör givetvis argumentera för sin sak - i fall beslut fattas som går emot era önskemål.
Det som ni absolut har rätt till och det som jag råder er att göra - att försöka hitta en passande gymnasieskola som erbjuder "rätt utbildning" - t.ex. IM, individuellt alternativ för elever med ADHD.
Att din son söker till en sådan skola försämrar inte hans chanser att gå om ett år på grundskola. Alla har alltid rätt att tacka Nej till en erbjuden gymnasieplats.
Bra därför att ha en sådan plats "reserverad" till din son. Då vet ni sedan att han har en bra (passande för honom) utbildningsplats på gymnasiet, i fall han inte får gå kvar på grundskola.
I fall din son uppnår 8 godkända betyg på vårterminen (bl a svenska, engelska och matematik) - då får inte rektor besluta att han får gå om (även om alla är överens att det blir bästa för eleven). Är man behörig till ett nationellt program, måste man lämna grundskola.
Varför vi tidigare svarade att eleven får välja att gå kvar på grundskola - för att I PRAKTIKEN blir det nästan alltid så att rektor på grundskolan är tillmötesgående och beviljar det som eleven och föräldrarna vill (för en elev som inte blir behörig till gymnasiet).
Tolkning av Skollagen är inte det lättaste uppgift att genomföra. Skollagen är skriven i "allmänna ordalag" och beskriver inte alla situationer som kan uppstå. Tolkningar måste göras.
Du får själv kontakta Skolverkets upplyssningstjänst - de har tel.nr 08-527 332 00 och tel.tid 9.30 - 11.00 och 13.30 till 15.00 måndag till torsdag.
Hälsningar
Mikael SYV
Frågor och svar taggade med 'antal högskolepoäng' (10 st.)
-
Vad rankas som bäst, antal högskolepoäng eller betyg?
Hej! Jag studerar till högskoleingenjör i byggnadsteknik (180hp). Innan jag började studera så jobbade jag som snickare i 5 år. Mitt mål efter dessa tre år är att fortsätta utbilda mig genom att läsa en master på KTH eller Chalmers...
Hej,vid antagning till utbildningar på avancerad nivå: magister- och masterprogram brukar urval göras på antal godkända högskolepoäng som sökande har "med... Läs hela svaret -
Högskolepoäng per termin på deltid?
Hej! Vet att maxantalet poäng per termin är 45 hp för heltidsstudier. Hur blir det med deltidsstudier? Räknas det som mindre poäng eftersom det är fördelat på fler terminer? Är det till exempel möjligt att bli antagen och läsa två 30 hp kurser om dessa är på deltid? Kan man då andra...
Hej Linnéa!Heltidsstudier på högskolenivå på de svenska lärosätena = 30 hp per termin.Om man läser 45hp läser man i så fall på 150% av studietakt och bör... Läs hela svaret -
Masterprogram efter 3årigt program?
Hej! Jag har en generell fråga om hur antagningen på masterprogram fungerar. Jag har förstått att olika masters ställer olika krav och att man konkurrerar om plats mrd sina högskolebetyg. Det jag undrar är vad som händer om jag t.ex. läser ett...
Hej,urval till program på avancerad nivå brukar ske på "totalt antal högskolepoäng", alltså hur många högskolepoäng, totalt, man avklarade. Minimikravet är 180 hp,... Läs hela svaret -
Läsa (mer än) 50hp?
Hej, Jag har läst att det inte är tillåtet att läsa mer än 50hp, dvs 150%.
Men - vad händer om man läser exempelvis 50hp en termin? Jag har en något komplicerad situation. På min skola är termin 5 valbar, dvs vi kan välja helt...
Hej!det jag vet är att Antagning.se kan anta till max 45 hp per termin men om man i sin ansökan lägger de nya kurser (som inte ingår i programmet man redan läser) högre upp, och sedan de kurser som... Läs hela svaret -
Gräns för antal på högskolepoäng?
Hej, finns det en ny bestämmelse angående antal högskolepoäng man får läsa sammanlagt under en livstid? Får man läsa mer än en utbildning? Bortsett från CSN.
Hej Emma,jag känner inte till någon sådan gräns, i alla fall inte i Sverige. Vet att det finns personer som har läst flera (t.ex tre st.) långa högskoleutbilndingar. För de... Läs hela svaret -
Hur svår är matten på civilekonomprogrammet?
Jag har haft C i matte under hela min skoltid med undantag för matte 3b då jag fick ett E. Är nu orolig att jag inte kommer klara av matten på universitetet och att de skulle kunna påverkar mina betyg i den utsträckningen att jag inte kommer komma in på...
Hej Gabriella,det finns en mycket bra sida, som är gratis att använda sig av - www.matteboken.seKursen matte 3 finns på Matteboken.se/lektioner/matte-3 och du kan repetera den i din egen takt, om... Läs hela svaret -
Sätta ihop ens egen kandidatexamen - poängfördelning?
Hej! Jag funderar på att bygga ihop min egen kandidatexamen men är lite osäker på det här med poängfördelningen. Om jag har fattat det rätt omfattar en kandidatexamen 180HP varav minst 90 av dem är inom det område man tar examen i och att...
Hejsan,frågor om att ta ut kandidatexamen efter att ha läst fristående kurser måste du ställa till studievägledningen på just det lärosäte där du vill... Läs hela svaret -
hur många hp motsvarar vilka titlar?
Hej! Har efter ett sabbatsår efter gymnasiet tänkt påbörja högskolestudier till hösten. Jag är intresserad av att jobba som professor/högskolelärare och räknar med att studera stor del av livet, då jag trivs med det. Men jag förstår inte riktigt hur man "når upp" till olika akademiska titlar?...
Hej Linnea, man kan inte säga att "ett antal högskolepoäng motsvarar en viss titel". Man börjar läsa på Grundnivå - till kandidatexamen som tar 3 år på heltid (180... Läs hela svaret -
receptarieprogramet?
Jag läser nu kandidatprogram i kemi första termin vid Stockholm universitet, har ansökt till Uppsala universitet för vårterminen och blev antagen till receptarieprogrammet. Jag är osäker om jag skulle byta till Uppsala universitet receptarieprogrammet. Det finns flera positiva saker om jag...
Hej Noor,kika gärna på info på framtid.se/yrke/receptarie där det också ges exempel var receptarie kan jobba, förutom Apoteket. Var just du kan få jobb efter utbildningen, kan vi givetvis inte svara... Läs hela svaret -
Hur många högskolepoäng får man läsa?
Hej! Jag bor utomlands och skulle vilja läsa några kurser på distans. Jag undrar om man bara får läsa ett visst antal högskolepoäng och om detta då kan gå ut över om jag vill läsa ett helt program senare? Tacksam för svar!
Det som finns begränsningar på är 1. antal veckor som man kan få Studiemedel för och 2. antal högskolepoäng som man kan läsa under EN OCH SAMMA TERMIN. Annars så... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga