Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31864 frågor besvarade.
Naturvetenskapligt basår på högskola eller komvux?
3Poäng
Arya
Hej, jag har studerat samhällsvetenskap med inriktning samhälle på gymnasiet. Jag har bestämt mig för att bli tandläkare, men har ej behörighet till det. Har funderat på att läsa kurserna biologi, kemi, fysik 1-2, samt matte 3-4.
Jag vill veta vad exakt skillnaden mellan att läsa ett naturvetenskapligt basår respektive läsa samma kurser på komvux är. Vilka skillnader finns det? Är det så att man får mer hjälp med kurserna på högskolan än komvux? Vad är effektivast om man vill bli färdig under ett år och få så mycket hjälp som möjligt?
Jag undrar också hur detta kommer att påverka mitt meritvärde som är 19,6 för tillfället. Kommer de behörighets kurserna som jag har läst läggas till på mitt meritvärde när jag söker in och andra kurser räknas bort?
Om man under sin gymnasietid inte blev behörig till den utbildning som man vill söka till efter gymnasiet, kan man behörighetskomplettera: genom att läsa kurser på Komvux alternativt göra Prövningar i dem eller genom att läsa på ett Naturvetenskapligt eller Teknisktbasår eller bastermin.
Oavsett om man behörighetskompletterar på Komvux eller på högskola/universitet, prövas man efter behörighetskompletteringen i BII gruppen, den så kallade "kompletteringsgruppen".
Finns det någon skillnad (för- eller nackdelar) i att behörighetskomplettera på Komvux eller på högskola/universitet? Ja, det gör det och här nere har vi "punktat ner" info som vi tycker är bra att känna till för den som behöver komplettera för behörighet inför högskolestudier:
1. Behörighet För att komma in på ett Naturvetenskapligt eller Tekniskt basår på högskolenivå, måste man även ha Grundläggande behörighet till högskolestudier. Det behöver man inte ha om man söker kurser på Komvux eller anmäler sig till prövningar. Man kan på Komvux läsa för grundläggande behörighet och för särskild behörighet samtidigt. Däremot för att bli antagen till ett naturvetenskapligt eller tekniskt basår på högskola, måste man sedan innan ha grundläggande behörighet.
2. Påverkan på Meritvärde Kurser som man läser på Komvux får man "vanliga" gymnasiebetyg för och i fall de kurser krävs för behörighet eller om de ger Meritpoäng, räknas dem också in i ditt jämförelsetal. Däremot kan inte betyg i kurserna lästa på basår eller bastermin på högskolan påverka ditt jämförelsetal.* De påverkar inte heller meritvärde av gymnasiala betyg, eftersom man ej kan få meritpoäng för betyg i de kurserna.**
3. Platsgaranti Kan finnas efter ett Tekniskt basår till vissa tekniska utbildningar på samma högskola/universitet där man läser sitt Tekniska basår. Sådan platsgaranti efter studier på Komvux eller prövningar - finns inte.
4. Studietakt Naturvetenskapligt och Tekniskt basår (alt termin) - är heltidsutbildningar (kurser som är ihopsatta till heltid). På Komvux kan man ganska fritt bestämma om man vill läsa på heltid eller på deltid och kan även välja andra studieformer än dagtid (kvällstid, flex och distans).
En bra idé kan vara att söka till Komvux och till ett Naturvetenskapligt eller Tekniskt basår samtidigt (för att det inte finns någon garanti på att man 100 % kommer in varken sig på Komvux eller till högskola). I fall man får plats på båda utbildningar, kan man i så fall välja vilken plats man tackar Ja och vilken man tackar Nej till.
5. Studieekonomi Om man läser på Komvux och har rätt till Studiemedel, får man i så fall Studiemedel från "gymnasieveckor" och om man läser på högskola/universitet och ansöker om Studiemedel, börjar man, normalt sett, använda sina "studiemedels högskoleveckor" (eller som man ofta säger "tar av högskolepotten") men för studier på ett basår gör CSN ett undantag och Studiemedel tas från "gymnasiepotten", dvs inte från de 240 veckor som man har på högskolenivå. Som max kan man få 12 terminer heltidsstudier Studiemedel på högskolenivå och i fall man planerar söka en lång högskoleutbildning (t.ex. Läkarprogrammet som är på 5,5 år på heltid) skulle inte Studiemedels 240 veckor på högskolenivå räcka för hela den studietiden (om man hade tagit Studiemedel på högskolenivå även för basåret). Kontaktuppgifter till CSN:
tel.nr 0771-276 000 (tel.tid kl.8.00-16.30 på vardagar).
Under tiden man förbereder sig för prövningar, har man inte rätt till någon form av studiestöd från CSN. Man studerar inför prövningar på egen hand (på sin "fritid").
*Kurser på högskola/universitet betygsätts oftast med enbart G (godkänt betyg) eller IG (icke-godkänt). Vissa högskolekurser går upp till VG (väl godkänt). Men oavsett om man får G eller VG på en kurs läst på högskola, kan inte det betyget påverka ditt jämförelsetal (som räknas ut på gymnasiala betyg). Godkända betyg i kurser lästa på basåret på högskola ger behörighet till vissa andra högskoleutbildningar men ej kan påverka ditt jämförelsetal.
** Så här svarade en handläggare på Antagning.se: "Kurser från basår eller bastermin på universitet ger endast behörighet motsvarande till exempel naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet. De påverkar inte betygssnittet och ger inte heller meritpoäng".
Frågor och svar taggade med 'skolverkets avdelning för lärarlegitimationer' (13 st.)
Hej, Jag skulle söka Grundlärarutbildning med interkulturell profil med inriktning mot fritidshem, erfarenhetsbaserad. Det är 150 HP och på distans. Skulle fråga motsvarar den här utbildningen lärarexamen? Jag skulle fortsätta utbilda mig som...
Milla : :
Hej,en utbildning du nämner i din fråga skriver på sin hemsida (bland annat) följande:Examensbenämning:Grundlärarexamen med interkulturell profil med inriktning mot arbete i... Läs hela svaret
Hej! Jag har en lärarexamen för grundskolans tidigare skolår, från 2007. Jag planerar att läsa fristående kurser i svenska och svenska som andraspråk för att utöka min behörighet på egen hand och bli behörig i svenska och SVA...
Milla : :
Hej,du skriver om att du vill "utöka din behörighet på egen hand"... menar du att du vill få Legitimation med behörighet att undervisa i svenska på... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om det stämmer att en lärarlegitimation 3-9 i SO-ämnen, med 60 poäng i vardera historia och religion (och 30 poäng i geografi samt samhällskunskap) går att läsa upp till behörighet att undervisa på gymnasiet genom att...
Milla : :
Hej,utökning av lärarlegitimationen är det skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som bestämmer över. Oavsett vad ngn annan säger till dig så bestämmer det... Läs hela svaret
Hej! Jag funderar på att bli behörig lärare i psykologi på gymnasiet. Jag har lärarexamen, lärarlegitimation (gymnasieinriktning) och jag har läst psykologi 1-30 (A) och psykologi 31-60 (B). Min fråga är om jag måste läsa psykologi...
Milla : :
Hejsan,det vi här på FRåGA SYV vet om yrket Psykologilärare uppger vi i presentationen på Framtid.se/yrke/psykologilarareSkolverkets avdelning för lärarlegitimationer är... Läs hela svaret
Jag läser nuvarande till ämneslärare i svenska och engelska med inriktning åk 7-9. Då jag inte kom in på psykologprogrammet men ändå har en passion för ämnet, så vill jag läsa fristående kurser för att bli...
Milla : :
Hejsan,på Göteborgs universitets webbplats läser man bl.a följande: ... Läs hela svaret
Jag studerar ämneslärarprogrammet för Gymnasieskolan, vilket kräver två ämnen. Utöver det vill jag även bli en programmeringslärare och har läst, samt kommer att läsa programmeringskurser vid sidan av lärarstudierna. Finns det...
Julia: :
Hej Fredrik,det är skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som bestämmer i frågor om lärarleg. Vad jag som Allmän studievägledare kan säga (inte expert... Läs hela svaret
Hej, Vilka möjligheter finns det som legitimerad förskollärare att sadla om till idrottslärare dvs. på vilka olika sätt kan man göra det?
Liselotte: :
Hej Linda,det bästa svaret på den frågan som du ställer här nu, får du från studievägledare på lärarhögskolorna.Som en allmän... Läs hela svaret
Jag har lärarexamen i Grundlärare med inriktning fritidshem och är behörig i idrott och hälsa åk 1-6. Jag är intresserad av att arbeta i förskoleklass. Kan jag komplettera ämnen eller måste jag gå hela...
Anna: :
Hej Josefine,Förutom förskollärare är det även F-3 lärare som är behöriga att arbeta i en förskoleklass.Ta och jämför vad som ingår i... Läs hela svaret
Hej, jag håller på att bli grundskollärare i spanska. Om jag läser efteråt master examen i spanska, har man möjlighet av att undervisa på gymnasiet? eller vuxenutbildning? tack!
Liselotte: :
Hej Maria!masterprogrammen innefattar 120 högskolepoäng.Hur många fler poäng i spanska du behöver läsa efter grundlärarprogrammet/ämneslärare på grundskolan för att kunna... Läs hela svaret
Hej! Jag skulle gärna ta emot tips hur man kan gå tillvägs för att bara bli idrottslärare ? Jag har just nu läst 60 HP, dom första 30 är det man får veta innebörden att vara lärare osv. Dom andra 30 P var idrott och hälsa 1 och ska...
Anna: :
Hej!Jag antar att ditt mål är att få ut Lärarlegitimation som lärare i Idrott och hälsa. I grunden för lärarlegitimation ligger lärarexamen. Du måste alltså under alla... Läs hela svaret
Hej! Jag har kollat lite runt och undrar hur det fungerar med att bli yrkeslärare? som jag har förstått så räcker det med en lärarutbildning och några års erfarenheter, sedan söka till jobbet?
Julia: :
Hej!För att bli behörig yrkeslärare behöver du få ut en Yrkeslärarexamen, på 90 högskolepoäng som motsvarar tre terminers heltidsstudier på högskolenivå men ofta ges... Läs hela svaret
Hej, jag läste på Göteborgs universitets hemsida att om man utbildat sig till ämneslärare inriktning åk 7-9 med idrott och hälsa (90hp) som förstaämne så kan man även undervisa på gymnasiet? Stämmer det alltså att jag...
Anna: :
Hej Tea,jag råder dig ställa den här frågan till studievägledare på lärarhögskolorna, till GIH och till skolverkets avdelning för lärarlegitimationer samt till GU, där... Läs hela svaret
Hej, Jag läser just nu juristprogrammet och tänker att det vore kul att undervisa i juridik på gymnasienivå. Räcker det att jag tar en master i juridik och sedan lägger till pedagogik för att kunna undervisa? Om nej, hur ska jag isåfall lättast...
Anna: :
Hej Josephine!ViII man bIi behörig Iärare i jurdik på gymnasiet bör man skaffa sig Lärarexamen /med behörighet i vilka ämnen som heIst/ och Iäsa 90 högskoIepoäng... Läs hela svaret