Sara
    Hej,
    Jag har blivit antagen till personalvetareprogrammet, men är inte säker på om jag ska tacka nej. Det beror dels på att jag läste att det är stor konkurrens för nyexaminerade, och att det även finns andra utbildningar som leder till samma yrken. Exempelvis att ekonomer vill ha ”personalvetareyrken.” Stämmer detta? Jag vill inte såklart inte bli arbetslös, utan vill ha jobb direkt efter universitetet. Det känns lite rörigt just nu, då jag inte riktigt vet om utbildningen är bred. Jag vill kunna utvecklas mycket inom mitt yrke.

    Jag undrar även om jag exempelvis istället skulle läsa socionomprogrammet går det att bli hr-konsult och liknande? Behöver man lägga till någon utbildning, och vilken i sådana fall?

    Mvh,
    Sara

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Sara!
    Det vi vet om yrket Personalvetare uppger vi på Framtid.se/personalvetare
    Det finns annars rätt många olika "personalvetaryrken". Att det kan bli svårt att direkt efter sin högskoleutbildning få jobb som HR-specialist eller som personalansvarig, är sant.
    Hur det blir om några år när du är färdigutbildad är dock mycket svårt att sia om.

    Jag har stor förståelse för att du inte vill bli arbetslös men kan inte ge någon garanti på att du får arbete. Men utifrån den information som finns i din fråga, skulle jag råda dig att tacka Ja och påbörja personalvetarprogrammet. Fundera på att inför nästa termin söka fristående kurser i ekonomi (det är inte ovanligt att man läser vid sidan av sitt heltidsprogram; ofta läser man på deltid/halvtid vid sidan av programmet).
    Om du upptäcker att utbildningen som du påbörjade inte passar dig, kan du hoppa av. Ingen kan tvinga dig gå på en utbildning.
    Jag tänker så här: om du just nu inte har något annan realistiskt alternativ för vad du ska göra när läsåret börjar, varför inte påbörja den utbildning där du nu har plats. Däremot om du kan börja jobba eller gå någon annan utbildning och påbörja inom kort,  blir det "en annan femma".
    Att gå "någon utbildning" är bättre än att inte göra någonting alls. Kan du undvika ta studiemedel under de första veckorna på ditt program, är det en stor fördel; i annat fall kan du behöva läsa en hel termin och få godkända betyg i kurserna (detta för att uppvisa tillräckliga studieresultat för CSN, för att i annat fall får du inte studiemedel nästa gång du söker).
    Du kan mycket väl upptäcka att du trivs på utbildningen och om du bedriver självstudier och/eller läser fristående kurser i ekonomi, arbetsrätt (juridik), konflikthantering och gruppdynamik vid sidan av programmet, kan du öka dina chanser att få jobb direkt efter utbildningen.

    Hoppas någonting i mitt svar blir till hjälp!
    Lycka till!

    • :

      Okej, tack för svaret. Jag skulle även kunna läsa till socionom, och det är därför jag frågade detta: ”Jag undrar även om jag exempelvis istället skulle läsa socionomprogrammet går det att bli hr-konsult och liknande? Behöver man lägga till någon utbildning, och vilken i sådana fall?”

      Mvh,

      Sara

    • Anna : Socionomprogrammet leder till Yrkesexamen där socialtjänstlagen spelar stor roll under utbildningen + obligatorisk lång praktik (ofta en hel termin) på de ställen där socionomer brukar vara verksamma, t.ex på Soc.tjänsten. Socionomprogrammet är 3,5 år lång. Utb.till personalvetare brukar vara i 3 år, alltså är en termin kortare. Jag känner till att en person med socionomutbildningen fick jobbet som personalchef, men det fick hem efter det att hen har jobbat som kurator i ca 20 år, alltså med lång arbetslivserfarenhet och hen fick jobb som personalchef på sin egen arbbetsplats där hen jobbade i många år som kurator. Jag anser det vara ett undantag, ej regel - men kan hända ändå. Går alltså att hitta alla möjliga exempel, men att det ska hända just dig kan vi inte garantera. Som regel jobbar inte man med socionomutbildningen i bagaget som hr-konsult, är i alla fall min erfarenhet.
    • :

      Hej, då vet jag det. Tack för svar. Julia skrev att om jag läser till personalvetare kan jag lägga till kurser som ekonomi. Jag har dock inte läst matte 3b, då jag gått samhällsprogrammet. Går det ändå att lägga till? Är detta något man gör när man väl har börjat på universitetet, eller ska jag ansöka om det redan nu? Mvh, Sara

    • Julia :

      Du ansöker under ansökningsperiod - se datumen på Antagning.se/sv/Hur-du-anmaler-dig-och-haller-koll/Viktiga-datum inför vårterminen 2021. Om särskild behörighet är matte 3, behöver du ha godkänt betyg i matte 3 senast sista dag för komplettering; enligt info på Antagning.se blir sista dag för komplettering av ansökan inför VT-21 den 1 december 2020. Du kan på komvux ansöka om att få läsa matte 3 (på halvtid läser du den kursen på 10 veckor). Du kan läsa matte 3 samtidigt som du läser ditt högskole-/universitetsprogram p g a komvux brukar kunna erbjuda läsa på flex- eller distans alt på kvällstid. Kvällskurser på komvux brukar gå en kväll i veckan från cirka kl.17 till 20 men vänd dig gärna till komvux i den kommunen där du är folkbokförd.

    • Elev :

      För att fortsätta inom samma tråd så visar Framtid.se att det är balans mellan med risk för viss konkurrens. Betyder detta att det nu har blivit bättre eller är vi på samma spår som vi var under 2020? 

      Hur betydelsefullt är detta egentligen? Arbetsförmedlingen och liknande rekommenderar att man tar jobb med bra framtidsutsikter. Är det för att man ska slippa vänta innan man får jobb direkt efter examen eller hur viktigt är detta med jobb möjligheter egentligen? 

    • Milla : Arbetsmarknadsprognoser är ingen exakt vetenskap. De kan slå fel. Så länge inga garantier ges på att få jobb ("jobbgarantin" finns i princip inte i Sverige idag, året 2023) så kan man inte på förhand veta att man får jobb inom ett visst yrke, eller jobb, över huvudet taget. Satsa på det du själv tror på, är mitt råd!
    • Elev :

      En sista fråga. Om Samhällsvetare har prognoser "svårt att få jobb" och tipsar om att "ta kurser inom digital kommunikation, informationsteknologi, systemvetenskap" osv. eftersom att prognosen visar på "stor konkurrens om jobben om fem år.".

      Betyder det att detta gäller för alla inriktningar eller är de ovannämnda utbildningarna "lätt" att få jobb? Alltså att det är en gön prognos om 5 år? Eller är det svårt att få jobb på alla inriktningar men lite enklare på just de? 

    • Milla : Prognoser vad gäller arbetsmarknaden är ganska osäkra. Mycket kan hända som förändrar situationen på arbetsmarknaden. Det bästa tipset jag kan ge dig är att du med dina frågor om det blir lätt eller svårt att få jobb vänder dig till Arbetsförmedlingen (AF).
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'rektor bestämmer' (116 st.)

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga