Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31853 frågor besvarade.
Psykoterapeut med socionom eller psykologutbildning i bakgrunden?
6Poäng
Olivia
Hej!
Jag är intresserad av att utbilda mig till psykoterapeut, och undrar om det blir en skillnad av att först gå socionomutbildningen eller psykologutbildning? Blir det några skillnader i det framtida arbetslivet? Kan psykoterapeuter med socionom i bakgrunden göra mindre än de med psykolog i bakgrunden?
Och vad är egentligen skillnaden på psykolog och psykoterapeut? Förstår skillnaden i utbildning, men inte vad skillnaden i deras arbetsliv ser ut? Vad kan den ena göra som inte den andra kan?
Hej Olivia, det är stor konkurrens vad gäller att komma in på psykoterapeututbildningen i Sverige och det är i första hand psykologer och läkare som antas. Socionomer antas "i undantagsfall", kan man säga... det är i alla fall så vi fick det förklarat för oss av de sakkunniga. Ang. jämföra yrken Psykolog och Psykoterapeut - så är det bra om du kan se info på framtid.se/yrke/psykolog och på yrke/psykoterapeut.
Liselotte
Utökat svar
hej igen,
vi har nu fått svar från Uppsala Universitet som lyder:
"... vid Uppsala universitet är chanserna goda att komma in på psykoterapeutprogrammet med en bakgrund som socionom samt genomgången grundläggande psykoterapiutbildning. Vid de två senaste antagningarna har socionomer varit den största gruppen (några fler än psykologerna).
Psykolog vs. psykoterapeut? Som namnet anger arbetar psykoterapeuter med psykoterapi. En psykolog, som har viss utbildning i psykoterapi men betydligt mer begränsad än en psykoterapeut, kan även arbeta med psykoterapi men också med psykologi inom en rad andra områden än behandling (psykoterapi). Se denna länk: https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/fa-hjalp/vad-gor-en-psykolog
Hej, det brukar, enligt de sakkunniga som vi fick svar ifrån - vara lättast att komma in på psykoterapeutprogrammet med en psykologutbildning i botten, men socionom kommer på en god andraplats. Sedan hänger det förstås på övriga meriter också. Detta finns rätt väl beskrivet på www.psychology.su.se/utbildning/alla-utbildningar/psykoterapeutprogrammet/frågor-och-svar-faq.
Utökat svar
Men vad är skillnaden mellan psykolog och psykoterapeut? Svar (nedan) fick vi från en sakkunnig:
En legitimerad psykolog har en 5-årig utbildning i psykologi + ett års praktisk tjänstgöring. En psykolog kan arbeta med alltifrån samtalsterapi och mental ohälsa till chefsutveckling och personalfrågor.
En legitimerad psykoterapeut har en grundexamen från en utbildning såsom läkare, psykolog eller socionom. Hen har även en eventuell grundkurs inom psykoterapi (om detta inte ingick i grundexamen), minst 2 års arbetslivserfarenhet samt en vidareutbildning inom psykoterapi. En psykoterapeut arbetar med att bedriva samtalsterapi med människor i olika former.
Utökat svar
Hej igen, vi fick svar från ännu en sakkunnig. Var god läs hans svar, nedan:
"... begreppet ”terapeut” i Sverige är inte lagskyddat. Vem som helst kan kalla sig just terapeut. Socialstyrelsen är den huvudman som i Sverige licensierar vårdyrken av olika slag, medan Kommerskollegium licensierar olika typer av mer praktiska utbildningar.
Socialstyrelsen ger t ex licens till kliniska psykologer efter fullbordad utbildning innehållande både teori, klinisk handledning och praktik samt ett särskilt allmänt tjänstgöringsår (PTP). Beteckningen Leg. Psykolog är en lagskyddad och av socialstyrelsen garanterad, yrkesbenämning. Ingen annan får kalla sig leg. psykolog utan att uppfytlla socialstyrelsens kriterier. Det vore ett lagbrott. Däremot finns det inget som egentligen säger att man inte kan kalla sig ”psykolog” hur som helst – bara inte leg.psykolog.
Psykoterapeut har tidigare varit en ganska oreglerad beteckning, men även den är nu reglerad av socialstyrelsen. Även här gäller att "psykoterapeut" kan betyda nästan vad som helst men blir man licensierad av socialstyrelsen så får man kalla sig Leg. Psykoterapeut, som också är en lagskyddad titel. För att bli leg.psykoterapeut måste man först ha en grundläggande högskoleutbildning i ett vårdyrke, i socialt arbete eller i psykologi. Därefter läser man en påbyggnadsutbildning i psykoterapi som har litet olika inriktningar beroende på vid vilket lärosäte eller av socialstyrelsen erkänt institut man studerar.
En leg psykoterapeut är en specialistutbildning i klinisk psykologi. Precis som det finns specialiteter genom vidareubildning för läkare och sjuksköterskor efter grundutbildning så finns det även för psykologer och olika vårdyrken. För närvarande finns 10 olika sådana specialiteter. Psykologisk behandling/psykoterapi är en av dessa.
Vilken är då skillnaden mellan olika typer av yrkesmässig legitimerad psykologisk behandling? Egentligen inte så stor. Skillnaden ligger snarast i hur man nådde sin legitimation och vilken utbildningsbakgrund man har:
Leg psykolog har ett vidare aktivitetesspektrum och kan förstås agera mer kurator och rådgivare utan att för den skull bedriva terapeutisk intervention, men såvitt jag vet kan hen även göra detta om så skulle behövas. En leg psykologi har i Sverige INTE förskrivningsrätt; dvs de får inte skriva ut recept lämpliga för psykologisk behandling.
Leg psykoterapeut är helt inriktad på intervention; dvs på att förändra någons beteende till förmån för patientens bästa baserat på evidensbaserade teorier. Leg psykoterapeuter har heller inte förskrivningsrätt.
Leg läkare i psykiatri är oftast också utbildade psykoterapeuter, men behöver inte vara detta för sin yrkesutövning. Till skillnad mot psykologer och terapeuter är de nästan uteslutande biologiskt orienterade och deras behandlingsmetoder är medicinska snarare än psykologiska. Psykiatern har förskrivningsrätt.
... internationellt sätt, finns helt andra legitimationer i psykologi som inte alls, som i Sverige, förutsätter en klinisk utbildning också.
Alltså, din undran är verkligen berättigad. Dessa yrkesbeteckningar är långt ifrån självklara. Skillnaden är mer bakgrund än yrkesutövning skulle jag vilja säga, och den enda stora skillnaden mellan de är mellan psykiatern kontra psykoterapeuten och psykologen är förskrivningsrätten, som socialstyrelsen endast sätter i samband med en utbildning i medicin. Det har i många år debatterats om även psykologer och psykoterapeuter skulle få i alla fall en begränsad förskrivningsrätt. Såvitt jag vet, fortsätter debatten och inget land har hittills givit andra än läkare den rätten."
Hej igen! Vi fick svar från Upplysningstjänsten på Socialstyrelsen. Var god läs nedan:
Varken psykologyrket eller psykoterapeutyrket är ett ensamrättsyrken (jmf 4 kap. 4 § PSL), vilket innebär att de inte åtnjuter ensamrätt till arbetsuppgifterna. Däremot är de båda yrkestitlarna skyddade enligt bestämmelserna i 4 kap. 5 § patientsäkerhetslagen samt 6 § samma lag. Av 6 § samma lag framgår vidare att den som saknar behörighet att använda titeln psykolog heller inte får använda en titel som kan förväxlad med sådan titel.
De flesta arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården är inte reglerade på så sätt att det finns krav på vem som får utföra dem.
Det finns dock allmänna regler om t.ex. vårdgivares, verksamhetschefers och hälso- och sjukvårdspersonals ansvar, som indirekt påverkar hur arbetet kan fördelas. De mest centrala reglerna finns i 3 kap. 1 § och 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i HSL respektive TL upprätthålls (3 kap. 1 § PSL). En central del av vårdgivarens ansvar är också att ha ett ledningssystem med de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet och säkerhet (se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete). Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och patienter ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård (6 kap. 1 § PSL). All hälso- och sjukvård och tandvård ska ha den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att kunna ge patienterna god vård (5 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen [2017:30] och 4 a § tandvårdslagen [1985:125]). Det finns alltså en stor frihet inom hälso- och sjukvården när det gäller hur arbetsuppgifter som inte är särskilt reglerade fördelas, men man måste alltid följa de allmänna reglerna på hälso- och sjukvårdens område. Socialstyrelsen har tagit fram webbplatsen "Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?" för att tydliggöra det regelverk som finns.
Hej, generellt sett, kan man säga att Psykolog är en bredare utbildning där man kan arbeta inom olika områden. En psykoterapeut arbetar med samtalsterapi. Det finns en hemsida som förklarar det utförligt: www.ahum.se/psykolog-eller-psykoterapeut. Vilken väg man ska välja att gå beror på vad man vill arbeta med. Om man vill arbeta med just psykoterapi, så kan man välja att först läsa till Socionom, men då måste man också gå den förberedande utbildningen Psykoterapi 1 eller motsvarande. Är man utbildad Psykolog, har man redan den kompetensen och slipper söka var man kan läsa Psykoterapi 1. För att vara behörig till Psykoterapi 1, måste man ha varit yrkesverksam på minst 50 % med psykoterapeutiska arbetsuppgifter. I första hand tas sökande in med pågående arbete inom verksamheter där psykoterapi utgör en central del.
För att få en komplett steg-1 utbildning behöver man på egen hand skaffa sig egenterapi samt handledning enskilt eller i grupp av en handledarutbildad leg.psykoterapeut.
Efter avslutad komplett steg-1 måste man arbeta med psykoterapi minst 2 år under handledning innan man kan söka till psykoterapeutprogrammet, som är på 90 högskolepoäng. Först efter detta kan man ansöka om sin psykoterapeutlegitimation hos Socialstyrelsen.
Att många väljer vägen via socionomprogrammet, tror jag, beror på att det är svårare att komma in på Psykologprogrammet än på Socionomutbildningen/socionomprogrammet.
***
För att arbeta med psykoterapi, t ex behandling inom KBT eller psykodynamisk behandling & familjeterapi krävs att man är legitimerad psykoterapeut (det finns förvisso många olika behandlingsformer/terapier som inte har den kvalitetsstämpeln och det finns exempel på att man kallar sig för en "terapeut" endast med kortkurser inom t ex gestaltterapi, psykodrama, psykosyntes m fl. Det är lite av en djungel....:-). Hoppas detta gav svar på dina frågor! Hälsningar D: P.S. För att kunna bli legitimerad psykoterapeut krävs att man i botten är t ex läkare, präst, socionom eller psykolog (de vanligaste professionerna som blir psykoterapeuter).
Ja, socionom är rätt bakgrund för psykoterapeutprogrammet. Men mycket tyder på att det kommer bli allt strängare, och allt fler mottagningar inom landstinget kommer bara anställa psykologer för behandlingsarbete.
Det finns ingenting som en psykoterapeut kan göra men som en psykolog inte får göra. Men en psykolog kan göra en hel del som en psykoterapeut inte gör - framförallt utredningsarbete och organisationspsykologi/arbete med organisationer.
Frågor och svar taggade med 'elevens rättighet' (11 st.)
Hej Jag trodde aldrig att det skulle vara jag som skulle skriva här. Jag kom ihåg för några år sedan när jag kollade in på eran webbsida och läste alla oroliga frågor som folk hade kring gymnasiet. Nu är det jag som skriver till er. Jag...
Milla : :
Hej,tråkigt att du hamnade i en sådan situation som du beskriver i din fråga.Men det finns inte obegränsat med olika alternativ för dig i din nuvarande situation; "problemet" består bland... Läs hela svaret
Hur får man sitt examensbevis och sina betyg från gymnasiet om man är sjuk eller av annan anledning inte kan vara med på avslutningsceremonin?
Mikael: :
Hej och tack för din fråga! Du har rätt att få de betyg som är ”satta” på dina kunskaper men det är din skola som får svara dig på vilka sätt ni som är... Läs hela svaret
Hej, jag går ekonomiprogrammet i 2:an men skulle vilja läsa några naturvetenskaps kurser. Typ som Fysik 1 med mera. Jag har frågat min rektor på ekonomiprogrammet om det är möjligt att läsa det som en prövning utöver mina programgemensamma...
Julia: :
Hej Greger.Jag måste svara att din rektor har (tyvärr) rätt. De som är gymnasieelever läser kurser på eller via sin gymnasieskola. Prövningar får gymnasieelever... Läs hela svaret
Hej! Jag går mitt andra år på samhäll och kommer få F i kursen samhäll 2b eftersom jag har missat många delar. Jag undrar om jag har rättigheten att gå om kursen samhäll 2b under mitt tredje år på samhäll? Eftersom jag...
Mikael: :
Det som är din rättighet- är att få göra en prövning i kursen, om du får F. Tidpunkten för prövningen är det skolan som bestämmer. Sedan är det inte förbjudet... Läs hela svaret
Hej, Jag går nu mitt sista år på gymnasiet och planerar ta studenten VT21. Den skolan jag vill söka vidare till efter har dock ett alternativt ansökningssätt eftersom man inte blir antagen på sina betyg utan istället på ett antagningsprov....
Julia: :
Hej Wilma,svar på din fråga är troligtvis Nej. Det är inte elevens rättighet att ta examensbevis flera månader innan utbildningen på gymnasiet slutar. För din gymnasieskola skulle... Läs hela svaret
Hej! Jag går i gymnasiet samhäll årskurs 1. Jag undrar bara om det går att läsa 4 kurser på sommarskola? Matte, svenska, samhällskunskap och historia? Eller går det att göra ett slutprov nu innan sommarlovet för att kunna visa mina...
Anna: :
Hej Hanna,det är inte alltid som sommarskola finns för gymnasieungdomar. Om sommarskola finns brukar rektor eller lärare anmäla elever som fick F i en obligatorisk kurs (oftast finns bara svenska,... Läs hela svaret
Hej! Jag går mitt första år på gymnasiet. När jag började så gick jag naturlinjen men strax innan höstlovet bestämde jag mig för att byta till danslinjen. Just nu trivs jag verkligen inte i klassen och har inga alternativa skolor jag kan byta till. Min fråga är då om det är möjligt för mig att...
Anna: :
Hej Demiana,Det år olyckligt att du ej trivs på din nuvarande utbildning och det är bra att du söker lösning på situationen. Att ta in dig i en pågående utbildning är upp till rektor att... Läs hela svaret
Hej
jag går första året på naturprogrammet och vill gärna byta till samhäll efter 1,5 termin eftersom jag tycker att det känns inte bra med natur längre.
Jag har nu ändrat mig och vet vad jag kommer bli i framtiden så det är därför att jag vill byta till samhäll nu, men min fråga är att om man...
Anna: :
Hej Mahdi,
jag råder dig lägga in ansökan till Sahällsvet.programmet till åk1 till hösten, dvs söka om på nytt.
Och samtidigt fråga rektorer... Läs hela svaret
Hej, jag går nu i tvåan på bygg och anläggnings programmet som snickare men jag känner att det inte är något för mig. Jag undrar om hur man ska byta linje och vad man ska göra för att förbereda sig.
Julia: :
Hej Jakob!
Du har rätt att söka om - till åk1 och om du kommer in (du söker på dina "gamla" grundskolebetyg) på ngt. annat program - läser du i så fall... Läs hela svaret
Hej!
Min riktiga svenskalärare har fått för sig att jag måste bli bedömd behovet av SVA i november. Nu har ungefär en termin gått och hon vill se ifall jag ska fortsätta på SVA eller gå över till den vanliga svenskan.
Kan hon byta en pågående kurs för mig? Jag har gått på SVA sedan...
Liselotte: :
4 kap i gymnasieförordningen §.11 - står det att om en eIev har ett annat modersmåI än svenska, har eleven rätt att välja Iäsa "Svenska som andraspråk" i stället... Läs hela svaret
Hej, jag går första året i gymnasiet just nu. Jag vet att man kan göra utökad kurs i 2:an, men går det att göra det även i 1:an? Jag har flera kurser som jag skulle vilja läsa men eftersom man bara har 200 pg indivudellt val är det väldigt svårt för mig. Men skulle jag istället kunna göra utökad...
Mikael: :
Hej Ayla,
det är rektor på ditt program som bestämmer om du eller någon annan elev får läsa en eller flera utökade kurser. Det är inte en allmän rättighet. Rektor kan säga... Läs hela svaret