Hej, jag är en tjej som snart fyller 18 år och går i gymnasiet på det naturvetenskapliga programmet. Hela min gymnasietid har varit en struggle enda sen jag börjat. Det är inte så att jag inte är intresserad av skolan utan snarare tvärtom, jag älskar verkligen skolan och lära mig nya saker och vill i framtiden helst jobba som apotekare. Först gick jag i en gymnasieskola som jag inte trivdes i så jag bestämde mig för att börja i en annan skola och det gjorde jag efter jullovet vilket var dumt gjort av mig för i den nya skolan så hade de inte samma studieplan. Två kurser fick jag ta ikapp och i de övriga ämnena så var jag också tvungen att göra om allting för att de sa att de behöver en egen bedömning. Jag hade jättemycket att göra och då handlade allting om att "du har inte tid att lägga ner så mycket fokus på en sak när du har 1000 andra saker att göra" så därför brydde jag mig bara om att bli godkänd på varje uppgift så att jag inte får ett F i kursen. Men samtidigt så kände jag mig så himla nere varje dag då för hur ska mina låga betyg räcka för att bli apotekare? I början av maj så orkade jag inte mer. Jag mådde så dåligt att jag gick och pratade med rektorn ifall jag bara kunde läsa om året och behålla de betygen jag är nöjd med och det fick jag. Nu när jag går om så har jag ett annat problem. Min nya klass är så jobbig och alla lärare hatar jag så mycket nu. Det finns inte en enda lärare som är bra. Alla är lika dåliga. Visst är det så att lärarna ska stötta och uppmuntra en till att lära sig men här på den här skolan känns det tvärtom. Flera gånger så sänker de en och säger med andra ord att vi är misslyckade och klarar inte av programmet. Det här är jättejobbigt att höra speciellt för mig som blev tvungen att gå om. Min motivation och lusten att gå till skolan nu finns inte längre pga lärarna. Mina betyg har sjunkit märker jag och jag kommer nog inte få betygen som jag försökt sträva efter. Nu så vill jag bara byta skola och börja om på nytt när jag börjar i tvåan. Ny skola, nya lärare och nya klasskamrater. Jag är så jävla trött på den här lilla friskolan som ger mig ångest EXAKT varje dag. Det finns dessutom ingenting att göra på raster förutom att sitta och det är för många elever nu också där. Jag funderar därför på att byta till en skola som jag hittat men problemet här är att studieplanen ser nästan lika ut förutom att vi har läst religion och samhällskunskap och de har läst idrott och historia. Jag vill så gärna bli apotekare men nu så känns det som att mina betyg från ettan inte blir så bra som jag tänkt mig och ska verkligen se till att tvåan och trean ska gå bättre. Jag undrar bara vad ni tycker om det här för jag har verkligen ingen att prata med längre och ungefär vilka betyg man behöver typ ha för att komma in på apotekare?
Hej,
det är mycket olyckligt att du har fått utstå rätt så mycket under din gymnasietid.
Som tur är, kan du fortfarande börja helt om - från åk1. T o m det året som du fyller 19 år kan man fortfarande söka till åk1 och läsa om hela gymnasiet.
Ett annat alternativ är att läsa på en folkhögskola. Det beror lite grand på exakt när du fyller 18 år, men det är i alla fall en möjlighet som jag föreslår att du kikar på - alla folkhögskolor hittar man på www.folkhogskola.nu
Ang. Apotekare så är det en rätt så populär utbildning. Höga betyg krävs. Alternativt högt resultat på Högskoleprovet.
Gör så gott du kan i skolan. Och så tar du detta med behörighet till apotekare och betygen - sen. .. När du orkar. Det finns också andra apoteksyrken och andra yrken inom hälsa och sjukvård. Gå gärna på den här sidan www.framtid.se och titta på de tusentals yrkespresentationer som presenteras där.
Hör gärna av dig och berätta hur det går.
Studie- och yrkesvägledare som lovar att hålla tummarna för dig!
LYCKA TILL! :)
