Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31864 frågor besvarade.
Utökade kurser?
5Poäng
Filip
Hej!
Jag går andra året på ekonomi programmet och Tidigare har jag i årskurs 1 gått idrottspecialiseringen 1 & tränings och tävlingslära 1 som går under
'' individuella val''. Men ångrade mig efter att jag genomfört båda kurserna och ville därför sluta och inte fortsätta med idrottspecialiseringen 2, tränings och tävlingslära 2 i årskurs 3.
Vad jag har hört så kan inte elever som gått detta gå Affärsjuridik och redovisning 2 i årskurs 3. anledningen vet jag inte, men kanske för att det krockar? För mig å andra sidan krockar det inte eftersom jag inte går idrottspecialiserings 2/ tränings och tävlingslära 2 . ((KAN JAG DÅ GÅ AFFÄRSJURIDIK OCH REDOVISNING 2 ? ))
En annan fråga är: Finns det någon uppsatt ''gräns' för hur mycket man kan överstiga 2500 poäng?
( vet att man måste sätta utökat på kurser INNAN man går den)
Och en ännu en till fråga lyder: VILKA KURSER KAN MAN SÄTTA UTÖKAT PÅ?
Har http://www.gymnasieguiden.se/files/uploads/150122/Programplan_EK.pdf kan du se PROGRAMPLAN för Ekonomiprogrammet (längst ner på sidan finns det en tydlig "programstruktur"): vad man läser för att uppnå examen från EK. De DELAR där man VÄLJER, är
1. en av inriktningarna (med alla kurser som ingår i inriktningen) - de väljs som ett "paket"
2. programfördjupande kurser från listan på vilka kurser som FÅR LÄSAS som programfördjupande (olika lista på olika program)
3. kurser inom individ.val - 200 p.
4. tema för gymnasiearbete (kursen "i sig" är obligatorisk men innehåll, rubrik mm väljer man i samråd med handledaren).
Individuellt val, 200 poäng, är det vilka som helst kurser som finns möjlighet att läsa (som skola kan erbjuda).
Utökade kurser är det också - "vilka som helst" och dessutom (till skillnad från individ.val där det är 200 p.) även "hur många som helst". Det finns ingen formell begränsning i hur många "utökade kurser" man får läsa. Men: praktiska hinder kommer i vägen. Eftersom en gymnasieskola inte har någon skyldighet att erbjuda utökade kurser, säger många skolor NEJ till det: det kostar att ge mer undervisning. För eleven innebär "utökade kurser" att hen läser på mer än heltid och tid och ork sprids på flera ämnen vilket oftast betyder att man får lägre betyg än man annars skulle kunnat få. Sedan är det med "schematkrockproblematiken" och även lärarkapacitet, som inte räcker... I praktiken blir det så att på hälften av gymnasieskolor får man över huvudet taget inte läsa några "utökade kurser" och på andra skolor är det en del elever som läser en eller två "utökade kurser" (men de eleverna är i minoritet). De flesta elever läser inga utökade kurser.
Om det finns praktisk möjlighet att ordna att du får läsa just de kurser som du vill - på din skola - kan inte vi på Fråga SYV svara på. Svar på frågan beror på flera olika saker - bl a på hur många elever som redan är lovade att läsa samma kurser som du också vill läsa. En klass får inte bli hur stor som helst och för att dela en klass på två (mindre) klasser - det är dyrt och kanske lärarkapacitet inte räcker (antal behöriga lärare är ju inte oändlig och en och samma lärare kan inte undervisa hur många elever som helst: det måste finnas tid och ork för varje elev i klassen - från lärarens sida).
Jag råder dig göra följande:
jämför din individuella studieplan (som du utarbetade tillsammans med SYV på din skola) med den Generella programplanen (länk ovan) - och se om det stämmer, dvs att dina önskemål inte krockar med de "måsten" som finns.
Nästa punkt: i fall dina önskemål passar in i programstrukturen - så att du kommer kunna uppfylla kraven för examen, ansöker du på skolan om att få ändra din Studieplan. Elevens individuellt studieplan får revideras proaktivt (dvs framåt, innan kurser har påbörjats). Oftast är det SYV på skolan som håller i detta. Kan, dock, vara klasslärare/mentor - på vissa skolor. Om undantag önskas - t.ex. att läsa en "utökad kurs" - är det Rektor på programmet som fattar beslut. Rektor vill oftast få frågan från SYV eller lärare (ämneslärare eller klasslärare/mentor) och inte från eleven, detta för att SYV eller lärare gör "första bedömningen": om programstrukturen kommer att följas och om eleven har kapacitet för att kunna klara läsa utökat.
Du får gärna återkomma i fall något fortfarande är oklart! Vi ska försöka hjälpa dig att reda ut det som vi kan reda ut här på Fråga SYV. Jag ber om överseende med att vi inte kan veta detaljförhållandena på varje enskild skola och måste i de fallen hänvisa till skolan direkt.
Bästa hälsningar
Lycka till!
ANNA
Utökat svar
Hej Filip!
jag börjar med det viktigaste: det du kan KRÄVA av din gymnasieskola - att de ger dig möjlighet att läsa de kurser som leder till möjlighet att ta ut gymnasieexamen från just det programmet som du kom in på - i ditt fall från Ekonomiprogrammet.
Detta innebär att du har rätt att läsa alla de obligatoriska kurser + rätt ANTAL (i poäng) valbara kurser - så att summan poäng blir 2500 poäng (inklusive 100 poäng gymnasiearbete).
Exakt VILKA valbara kurser du får läsa är det upp till skolan att erbjuda (här finns det begränsning på vilka kurser som får läsas på ett visst program och annars upp till skolan att bestämma). Att läsa fler poäng än 2500 (sammanlagt under 3 år på gymnasiet) har du inte rätt att kräva. Du kan fråga och hoppas att du får läsa mer. Det är inte en rättighet utan upp till Rektor att besluta om.
Om du redan läst en kurs och har betyg i den, så måste det betyget finnas med i det dokumentet som du får när du slutar på gymnasiet: Examensbevis eller Studiebevis. Även F är ett betyg.
Att låtsas som om du inte läste någon kurs får man inte göra.
Nästa fråga: du skriver så här "När du säger att man kan lägga "utöka" på vilken kurs som helst?" - då är inte jag säker på vad du menar. Så här ligger det till. "Utökad kurs" är en kurs med lika många poäng och samma innehåll som en vanlig kurs. Den kallas för UTÖKAD (kanske inte det bästa namnet, men det är inte jag som hittade på det namnet :) för att det är en EXTRA KURS. Jag tycker att det skulle vara bättre att ändra namnet från "utökad kurs" till "extra kurs" för det förklarar bättre.
Exempel: vi tar en kurs "Engelska 7" som alltid är på 100 gymnasiepoäng.
Innehåll i kursen eller antal poäng i kursen ändras INTE. Dock kan den läsas som Programfördjupande (på vissa program, men inte på alla). Den kan läsas inom Individuellt val eller som en "utökad kurs", dvs som en EXTRA KURS. Och det som gör att det blir "extra" är följande:
om en elev redan (utan Eng 7) har 2500 poäng kurser i sin Studieplan att läsa + även får läsa Eng 7, vilket gör att eleven får 2600 poäng att läsa, då blir Eng 7 en "utökad kurs" (samma som extra kurs).
Varför det är viktigt att veta exakt VILKA KURSER som blir utökade (extrakurser)? Jo, för att betyg i de "utökade kurser" räknas in i Jämförelsetal enbart i två fall:
1. om den kursen ger Meritpoäng
2. om den kursen krävs för behörighet till just den högskoleutbildning som man söker just då.
I alla andra fall räknas inte betyg i utökade kurser in i elevens Jämförelsetal (med vilket man konkurrerar om platsen på högskola).
Du får gärna återkomma och jag ska förklara så gott jag kan.
Men du måste ändå vända dig till din skola (SYV, mentor, rektor) - för att få svar på de frågor som bara din skola kan svara på.
Bästa hälsningar
Lycka till!
ANNA
Frågor och svar taggade med 'obehörig lärare' (28 st.)
Hej, jag är en 49-årig kvinna som blivit av med mitt arbete inom det nishade yrket SEO-expert. Jag har en magister inom media kommunikationsvetenskap och hamnade i detta yrke lite på ett bananskal men nu verkar jag för gammal för detta yrke och det är...
Milla : :
Hej!Att stå inför ett karriärbyte kan vara utmanande, men det är bra att du redan har identifierat några potentiella alternativ. Här är några råd som kan... Läs hela svaret
Hej, Jag kommer från Chile och flyttar till Sverige. Jag är i Chile utbildad och licenserade psykolog med vad som motsvarar en magister examen. Jag har förstått att det kommer ta tid att få min licens o Sverige då jag behöver kunna svenska på C...
Milla : :
Hej!Det är jättebra att du är medveten om att processen att få din legitimation som psykolog i Sverige kan ta tid och kräver kunskaper i svenska på ganska hög nivå. Under tiden kan... Läs hela svaret
Hej! Nästa år kommer jag ha läst klart min utbildning och ha kandidat i litteraturvetenskap. Jag har blivit sugen på att bli litteraturlärare på gymnasienivå. Vet att gymnasielärare vanligtvis ligger runt 5 år utbildning, men om jag redan har...
Milla : :
Hejsan,jämför vilka kurser som ingår i din utbildning som leder till kandidat i litteraturvetenskap med de kurser som ingår i det ämneslärarprogrammet som du skulle vilja... Läs hela svaret
Jag undrar om jag kan undervisa som bildlärare på grundskolan. Jag är utbildad grafisk designer på ett designseminarium i Danmark.
Milla : :
Hej,för att bli legitimerad lärare måste du ansöka om legitimation hos skolverkets avdelning för lärarlegitimationer och du får därifrån svar om du kan få... Läs hela svaret
Jag är utbildad biolog (kandidatexamen) sedan 20 år tillbaka, men har inte arbetat inom naturvetenskap. Jag har även en examen i företagsekonomi (redovisning) och har arbetat redovisning och revision sedan 2003. Jag funderar på att byta yrke då mitt intresse...
Julia: :
Hej Jennie,undervisning i ekonomi finns på gymnasiet; i naturvetenskap - både på grundskolans senare år och på gymnasiet. Med din bakgrund skulle du ev kunna genom KPU bli gymnasielärare... Läs hela svaret
Kan jag bli mattelärare i grund om jag har lärarexamen i datavetenskap från hemland?
Anna: :
Hej Marina!När det är lärarbrist, tvingas arbetsgivare att anställa obehöriga lärare. Sök jobbet som obehörig lärare och det kan inte uteslutas att du får jobbet.För att bli... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar över alternativa vägar till att börja jobba som textilslöjdslärare på grundskolan, dvs förutom att gå lärarprogrammet. Jag har nämligen två barn som tar mycket av min tid samt inte tillräckligt med CSN-stöd...
Anna: :
Hej Kim!för att kunna få ut lärarlegitimation, måste man som regel i grunden ha lärarexamen.När det är lärarbrist kan man många gånger (tyvärr) få... Läs hela svaret
Hej! Jag har tittat efter utbildningar för lärare i SO-ämnen, och har hittat utbildningar med utbildning två eller tre av de fyra SO-ämnena geografi, historia, religion och samhällskunskap. Jag undrar då om man med en utbildning på t.ex. geografi och...
Anna: :
Hej DAVE!det är inte säkert att er lärare var behörig i alla de fyra ämnen. Det är mycket möjligt att hen var behörig i 2 eller 3 av ämnena men... Läs hela svaret
Hej! Jag är utbildad socionom sedan jan 2007. Jag har under mitt arbetsliv arbetat med människor med utländsk härkomst och dom sista 8 åren med ensamkommande barn. Jag valde mellan att bli socionom eller lärare nu är jag så himla sugen på att...
Mikael: :
Hej Anna!det vi vet om yrket SFI-lärare inkl.vilken utbildning som krävs, berättar vi om i presentationen på framtid.se/yrke/sfi-lärareOm jag förstår din situation... Läs hela svaret
Hej! Jag har läst grundlärarprogrammet f-3 i Uppsala. Jag har läst 140hp av 240hp. Jag flyttade till en annan stad och tog en paus från studierna. Jag har nu till hösten arbetat som obehörig lärare i f-3 under nästan 3 år. Hur ska jag bli behörig lärare?
Anna: :
Hej Hanna,du kan fundera på att återuppta studierna på ditt "gamla" program - kanske på ett nytt lärosäte men på samma program. Vänd dig annars till studievägledare... Läs hela svaret
Hej! Har en lärare som är behörig att undervisa engelska i gymnasium och vuxenutbildning rätt till att undervisa SFI/SAS? Jag söker jobb i komvux, men mest av dem kräver någon som är behörig att undervisa 2 ämnen.
Milla : :
Hej Zara,Engelska och Svenska är olika ämnen.Att arbetsgivare skriver i jobbannonser att de söker behöriga lärare är mycket vanligt men det är ont om behöriga lärare,... Läs hela svaret
Hej Jag undervisar sedan två år tillbaka som syslöjd lärare men saknar behörighet, tyvärr. Jag har gåt tre års yrkesinriktad utbildning utomlands inom syslöjd. Vika alternativ fins för mig att bli behörig lärare inom...
Daniel: :
Hej! vi fick nu svar från Karlstads Universitet, var god läs nedan:
Hej,Om personen har relevanta studier sedan tidigare som skulle kunna användas i en lärarexamen skulle hen kunna börja med att... Läs hela svaret
Hej, jag är journalist men vill bli gymnasielärare. Jag har tittat runt på en hel del skolor men ser inte alls om det är möjligt att dra nytta av sina tidigare högskolepoäng. Vad kan jag omvandla mina poäng i MKV till? Tack Björn
Julia: :
Hej Björn,kika gärna på framtid.se/yrke/hogskolelarare och på yrket "lärare i vissa ämnen". Nu när det är lärarbrist, går det också få jobb som obehörig... Läs hela svaret
Hej. Jag har läst dataekonom och tog examen nu i juni 2020 och märker nu att jag inte alls vill arbeta med IT och känner då att jag läst helt fel och vill börja om. Jag har kollat på lärare och jag vet att det finns genvägar för att bli det...
Julia: :
Hej Cecilia,ta gärna kontakt med studievägledare på lärarhögskolorna på de orter där du vill (kan) studera.***Allmänt gäller - om du vill läsa... Läs hela svaret
Hej, jag undrar vad jag kan jobba med nu efter kandidatexamen i sociologi. jag har svårt att söka jobb och vet inte riktigt vilka yrken som passar min utbildning. Kan ni skriva upp en massa yrken? Det är ganska brett jag vet men har svårt
Julia: :
Hej!Jag vill börja med att råda dig prata med studievägledare på programmet som du läst och fråga vad f d studerande gjorde efter att ha tagit examen från programmet. Personal som jobbar... Läs hela svaret