Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31864 frågor besvarade.
Vad är skillnaden mellan högskola och yrkeshögskola?
1 Svar
Universitet är en sort "högskola" och exakt samma utbildning kan finnas på högskola i en stad och Universitet i en annan stad. En högskola ansöker om att bli erkänd som Universitet och ansökan blir beviljad om högskola uppfyller vissa krav, som t.ex. tillräckligt stort antal anställda lektorer som har disputerat och har doktorsgrad; om forskning på högre nivå bedrivs på högskolan - då blir högskola "kvalitetsstämplad" & får kalla sig Universitet.
Yrkeshögskola är ett samlingsnamn på ett stort antal olika Yrkeshögskoleutbildningar. Det är utbildningar på eftergymnasialnivå. De är OFTAST kortare än högskoleutbildnignar och innehåller minst en fjärde del praktik. Längd på yrkeshögskoleutbildningar är på mellan en termin och fem terminer.
Det är olika OFTAST yrken som utbildas på högskola/Universitet och på yrkeshögskola, t.ex. sjuksköterska är en högskoleutbildning och ambulanssjukvårdare - en yrkeshögskoleutbildning.
Men "ingenjör" kan man bli både på högskola och på en yrkeshögskola. Efter YH utbildning får man yrkeshögskoleexamen.
Behörighet till högskola kräver flera gymnasiekurser.
Behörighet till yrkeshögskola kräver OFTAST arbetslivserfarenhet /minst ett år/.
Som obehörig (om man saknar någon kurs) är det lättare att komma in på en YHutbildning då 20 % av sökande får tas in "på undantag" - de utbildningsansvariga får göra bedömning om en sökande har förutsättningar att klara av utbildningen och fatta beslut att ta in även om personen inte formellt uppfyller alla behörighetskraven. Dock är det högst 20% av sökande som får tas in som obehöriga.
Till en högskoleutbildning är det mycket svårt att komma in om man inte uppfyller alla behörighetskrav. Det är Rektor på högskola/Universitet som man bör kontakta och be om dispens, som beviljas ytterst sällan. Dock, kan man söka på Reell kompetens /då sammantagen bedömning görs och man kan bli bedömd att vara "behörig"; för det krävs, som regel, ganska lång arbetslivserfarenhet inom rätt bransch/.
Jag hoppas att jag har nu svarat på din fråga. Hör annars av dig igen!
Mvh
Anna SYV
Frågor och svar taggade med 'gymnasielärare i ett ämne' (3 st.)
-
Vilka inriktningar kräver inte MA2 för att bli gymnasielärare?
Hej, jag går mitt sista år i gymnasiet och inte klarat MA2, jag vill bli gymnasielärare. Allt känns omöjligt... Kan man bli gymnasielärare utan MA2? Jag har klarat MA1b
Hej Sandra,det finns många program som leder till yrket gymnasielärare, där man kan komma in utan godkänt betyg i matte 2, ex. kan man bli I vilka ämnen vill du bli... Läs hela svaret -
dela upp lärarutbildning?
hej! jag är sugen på att bli idrottslärare på gymnasienivå. min fråga är, om man inte vill läsa mer än 1 ämne. dvs om jag bara vill undervisa i idrott har jag då förstått det som att man kan läsa endast lösa ämnet och sedan komplettera med de pedagogiska kurserna? jag undrar även om man...
Hej! Idrottskurser på LiU riktar sig inte till gymnasiet, men går att läsa om här: https://liu.se/ikk/idrott-och-rorelse?l=svVisst kan man bli behörig i endast idrott, men det är säkert bra att... Läs hela svaret -
Hur ser arbetsmarknaden ut för en ämneslärare med ett ämne(matematik)?
Hej! Jag läser en matematisk problemlösningskurs på 7,5 hp och målet är att bli ämneslärare för gymnasiet. Min fundering nu inför valet till hösten är om jag ska fortsätta läsa matematikkurser så jag kommer upp i 120 hp vilket behövs för att söka in till KPU och därmed bli endast...
Hej Elina, Det är så stor lärarbrist i Sverige nu, så alla lärare -även obehöriga - får jobb. Att komma in på KPU med endast ett... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga