Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31872 frågor besvarade.
Vad är skillnaden mellan speciallärare och specialpedagog?
2Poäng
Ellen
Hej!
Jag går i tankarna att bli lärare och funderar därför på vad man senare kan vidareutbilda sig till. Jag undrar därför vad skillnaden mellan speciallärare och specialpedagog är?
Som speciallärare har jag sett att det finns olika inriktningar som matte, språk etc medan specialpedagog inte verkar ha inriktningar?
Vad är det för skillnad i utbildningen (kurser t.ex) och sedan i arbetsuppgifter?
Jag skulle gärna vilja forska inom didaktik och/eller pedagogik, är då speciallärare eller specialpedagog ett bra val?
Till skillnad från speciallärare har specialpedagoger framförallt en handledande roll, meningen är att de skall arbeta tillsammans med personal och ledning och bidra till skolans pedagogiska utveckling.
Speciallärare kallas en lärare som arbetar med elever i förskoleklass, grundskolan, gymnasieskolor eller vuxenutbildning som är i behov av särskilt stöd. Vissa speciallärare är specialiserade på tal- och språksvårigheter, på synskadade eller hörselskadade elever eller intellektuella funktionshinder. Specialläraren har en utbildning direkt riktad mot att arbeta med elever i behov av särskilt stöd.
I grunden rekommenderas Lärarexamen eller examen från Studie- och yrkesvägledarprogrammet; det tar minst 3 år om man läser på heltid. Vilka vidareutbildningar som kommer att finnas att söka om 3-4 år, vet vi ännu inte i detalj. Utbildningsutbud förändras; innehåll i högskolepgram - likaså. Det är kanske, därför, lite för tidigt att i detalj planera vilken vidareutbildning, efter grundutbildningen, som du bör söka - för att det programmet du söker då kanske ännu inte finns
jag tänker fylla på Annas svar lite... För att kunna forska inom pedagogik, kan man också skaffa sig grundutbildning Beteendevetare med huvudämne Pedagogik inom sin examen; om du vill forska i didaktik, är det nog i så fall just lärarexamen som är bra att ha i grunden.
Att utbilda sig till lärare först är en mycket säkrare väg att gå, tycker jag - för att då är risken att bli arbetslös väldigt liten; lärare behövs överallt och hela tiden. Däremot om man utbildar sig till beteendevetare till exempel och sedan inte går vidare till forskarutbildningen (t.ex pga hård konkurrens om de få doktorand-platser som finns) då kan man tyvärr finna sig i en situation att man står utan arbete och inkomst och vet inte vad man ska göra ... Studie- och yrkesvägledare (allt utbilda sig på SYV-programmet) är också ett bra val, men inte lika säker som att utbilda sig till lärare, vill jag påstå. Även SYV kan gå vidare till forskarutbildningen, men om det inte blir så, då finns det ganska gott om jobb för SYV-ar och med det nya förslaget som finns om att införa obligatoriska timmar på högstadiet (från årskurs 7) inom "val av yrken och utbildning" där SYV-ar förväntas ta stort ansvar, är prognosen att det kommer att fattas minst 500 st. utbildade SYV-ar inom de närmsta åren i Sverige. Dock finns det inte något krav för att SYV-en måste ha legitimation eller ens Examen från SYV-programmet, det går än så länge få jobb som "obehörig SYV". Däremot finns det krav på att endast legitimerade lärare får sätta betyg (regeländring från 1 juli 2015).
Sammanfattning om du utbildar dig till lärare, lär du inte bli arbetslös, även om du sedan inte går vidare till doktorand-tjänst och till att bli en forskare. Förutom karriär-vägen mot speciallärare eller specialpedagog, kan lärare också bli rektorer eller andra typer av skolledare.
Hejsan! Jag går för tillfället tekniskt basår och ska plugga vidare till civilingenjör till hösten. Det jag undrar är den verkliga skillnaden i arbetslivet efter examen beroende på om man gått på till exempel KTH eller Blekinge Tekniska...
Milla : :
Hej,svårigheten i att svara på din fråga ligger i att olika arbetsgivare tänker väldigt olika. Hen som anställer kan tänka att hen i första hand vill... Läs hela svaret
Hej! Jag hittar ingen ”färdigbyggd” examen som passar mig så tänkte ”bygga” ihop en egen. Vet att jag måste läsa minst 90 HP i mitt huvudämne. Men frågan är om det verkligen funkar att göra på detta sätt? En...
Milla : :
Hej,om du inte hittar något färdigt program som du är intresserad av, så undrar jag om något lärosäte i Sverige har examinationsrätt inom det kunskapsområde som du få din... Läs hela svaret
Hej! Jag läser en utbildning på högskola men efter utbildningen får jag ingen yrkestitel eller legitimation då utbildningen är såpass ny. Jag läser nu min sista kurs och är lite orolig över att jag inte kommer klara den sista tentan....
Milla : :
Hej,du måste få svar på din fråga från studievägledare på din institution. Varje lärosäte (högskole eller universitet) får bestämma... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar hur mycket svårighetsgraden på en viss kurs/program skiljer sig på olika lärosäten? Exempelvis hur stor är skillnaden på att få godkänt eller uppnå högre betyg på en kurs vid på...
Milla : :
Hej, om det är samma kurs, med samma innehåll, så borde det inte finnas någon skillnad i svårighetsgraden. Det borde vara lika lätt eller svårt att klara... Läs hela svaret
Hej! Jag vill bygga min egen kandidatexamen, men vet fortfarande inte riktigt vilket huvud- eller biområde jag vill läsa. Jag lutar åt att bygga en kandidat inom HR, och kommer då troligtvis att välja sociologi eller arbetsrätts som huvudämne. Jag...
Anna: :
Hej Ebba!Du vinner på att få svar från studievägledare på den institutionen där du vill få ut kandidatexamen. Och detta på grund av att endast "generella ramar"... Läs hela svaret
Hej, jag kan inte hitta nånstans att man skulle kunna läsa politices själv. Jag har frågat några universitet men har inte fått svar än. Kan man läsa och bygga upp programmet själv eller måste man läsa programmet tillsammans med...
Julia: :
Hej C!vad gäller kandidatexamina så kan varje lärosäte bestämma ganska mycket självt. Du kan få olika svar från olika lärosäten: högskolor och universitet. En... Läs hela svaret
Hej! Som rubriken lyder; får man göra prövningar hos Komvux när man studerar på ett lärosäte?
Anna: :
Hej Hampus!om du med ett lärosäte menar högskola eller universitet, så är svaret ja!Om du menar studier på gymnasiet - är svar Nej. Gymnasieelever får endast... Läs hela svaret
Hej, Jag har en fråga om examensmålen som varje utbildning har på högskolan som är: 1. Kunskap och förståelse 2. Färdighet och förmågor 3. Värderingsförmåga och förhållningssätt. De två första...
Julia: :
Hej Emanuel!jag råder dig vända dig till studievägledare på den institutionen på det aktuella lärosäte: högskola eller universitet, där examen utfärdas (just det examen som du är... Läs hela svaret
Hej. Det är så att jag ska ansöka om examensbeviset snart och jag har 182hp och en kandidatexamen är på 180hp. Det är så att om jag tar bort en kurs kommer jag få 177.5HP och då kan jag inte få examensbevis. Hur fungerar det då?...
Milla : :
Hej Kalle,precis som Valentina skriver i kommentaren till din fråga, så måste du fråga studievägledare på den institutionen där du vill ta ut kandidatexamen. Tänk... Läs hela svaret
Hej, det är så att jag är i min tredje (snart fjärde) termin och har en tenta jag ej klarat nu på flera försök. Jag har från den kursen 27 poäng av 30, men oavsett vad så har den tentan varit jobbigt för mig. Det jag undrar då...
Anna: :
Hej Denny,jag känner inte till några förbud mot att söka till en kurs, även man tidigare läst samma kurs och "nästan klarat av den". Däremot kan jag inte... Läs hela svaret
Hej! Jag heter Johanna och vill studera vidare men undrar lite över vad som gäller angående kandidatexamen via högskola till jämförelse med universitet? Enligt studera.nu så står det nämligen: ``Ett universitet har ett generellt tillstånd...
Anna: :
Hejsan,kandidatexamina ligger på Grundnivå och på den nivån är det ingen skillnad mellan att läsa på en högskola eller på ett universitet. Det är först... Läs hela svaret
Hej! Jag gick ekonomi på gymnasiet och funderar nu på att läsa ett naturvetenskapligt basår för att eventuellt studera till läkare. På gymnasiet läste jag matte 3b och valde även till extra matte och har därför även läst...
Julia: :
Hej Ebba!Om du har godkänt betyg i gymnasial kurs Matematik 4, så har du behörighet (vad gäller matte) - till läkarprogrammet. Du behöver inte läsa matte... Läs hela svaret
Hej jag hade tänkt att gå Ekonomiprogrammet och sedan läsa ett tekniskt basår antingen på KTH, Chalmers eller Lund och sedan gå Civilingenjörs (Industriell ekonomi). Jag undrar hur platsgarantin fungerar på de olika högskolorna, jag har...
Mikael: :
Hur platsgaranti fungerar eller om den erbjuds, över huvudet taget, bestämmer varje lärosäte självt. Mycket kan förändras även till nästa termin.. basåret är det... Läs hela svaret
Hej ! Jag har en liten fråga som jag har inte kunnat hitta ett bra svar för och det gäller socionomutbildning . jag är socionomstudent som har klarat alla terminer i själva socionomutbildning ( 1,2,3,4,6,7 ) men inte Praktik ( termin 5) . Det kan vara en dum...
Peter: :
hej, eftersom det ingår obligatorisk praktik - inom socionomprogrammet - då måste den studerande vara godkänd även på praktiken för att kunna ta ut examen. Det är i alla fall... Läs hela svaret
Hej! Kan man komplettera en kandidatutbildning med C-uppsatsen som enbart saknas då HS upphört/gått samman med annan HS? Och i så fall hur går man tillväga - vem kontaktar man, då i detta fall den andra HS påstår att det inte är...
Peter: :
Hej!varje lärosäte i Sverige (högskola eller universitet) har väldigt mycket "att säga om" villkor för att kunna ta ut examen på det... Läs hela svaret