Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31816 frågor besvarade.
Vad gäller när man har första kursen i programmet?
2 Svar
Du ställer några olika frågor och jag skall försöka svara på dem alla. Om jag missar ngt., var god återkom.
Ang. höja betyg på högskolan: de flesta högskolekurser har betygsskala "godkänt - icke-godkänt" enbart. Det är väldigt få kurser som man kan få "välgodkänt" på (inte för att man inte är duktig, utan för att det betyget inte tilldelas på högskolekurser med undantag av några få kurser).
Ang. läsa om en högskolekurs - så kommer du inte få läsa om de kurser som du sedan innan redan har godkända betyg i, du kommer inte att bli antagen på samma kurs (om det är exakt samma kurs, alltså). Det är dessutom "slöseri" med din tid och samhällets pengar om du skulle läsa om en termin "i onödan". Du förlorar också ekonomiskt på att läsa om samma kurser på högskolan - du skall inte kunna få Studiemedel för att läsa redan godkända kurser på högskolan + att du måste också räkna med "förlorad arbetsinkomst" (dvs om du jobbade i stället, skulle du tjäna pengar).
Du kanske kan fundera på ett alternativ: att läsa fristående kurser och sätta ihop dem till en kandidatexamen. För det krävs 180 hp (högskolepoäng) = 3 års studier på heltid. 90 hp måste vara i "huvudämnet" - i ditt fall Ekonomi och de resterande 90 hp kan du välja läsa andra kurser (som inte är strikt ekonomiska kurser ... men det blir en senare fråga - exakt vilka kurser som är OK att ta in i kandidatexamen med huvudämne Ekonomi).
Du vet säkert om att Högskoleprovet ger dig en extra chans att komma in på en högskoleutbildning. HP genomförs 2 ggr om året - och nästa tillfälle blir i oktober.
Jag hoppas att någonting i mitt svar blir till hjälp för dig!
Milla
Civilekonomexamen eller Magisterexamen ligger minst 5 år fram i tiden för din del. Hur arbetsmarknaden kommer att förändras på den tiden, är mycket svårt att säga säkert. Även helt andra saker än just formell utbildning kan bli avgörande för möjlighet till anställning: t.ex. om du kan något/några andra språk; din ålder; var i landet du bor & om du kan flytta inom Sverige eller till utomlands; om du vill (kan) resa mycket i tjänsten och vara borta 2-3 veckor, vilket ibland är ett krav och ibland "meriterande" - och det kan man inte om man t.ex. har små barn eller måste ta hand om sina gamla föräldrar.
Så, jag vill påminna dig om att det tyvärr är helt omöjligt att svara på frågan om just du får ett jobb och ännu mindre - just vilket jobb du kan få.
En bra sak är om du kan i alla fall fundera på om du skulle kunna starta eget & bli din egen arbetsgivare (t.ex. konsult). Att vara flexibel och kunna flytta och resa i tjänsten är en stor fördel, men då krävs det uppoffringar (att vänta med att skaffa familj). Att lära sig ett nytt språk eller hålla de språken man redan kan "vid liv" är också bra att tänka på - om man har möjlighet.
Du frågar hur ofta någon hoppar av ... och det går säkert få fram någon sort statistik på det, men då vet vi hur det var förr men det säger inte så mycket om hur det blir framöver. Du behöver bara en plats. En plats kan uppstå om någon från programmet bestämmer sig för att ta ett sabbatsår t.ex. Eller ångrar sig och vill utbilda sig till ngt. annat i stället. Sådant kan man inte förutse. Sedan kan ju folk "tillkomma" också, som är en "omvänd process", d v s den som fick anstånd med platsgaranti, kommer tillbaka till utbildningen och tar den lediga platsen "från dig". Eller så bestämmer sig den personen att inte återvända till utbildningen och då kan du få den platsen. Det är slumpen som spelar avgörande roll här. Helt omöjligt att veta hur det blir. Jag tycker inte att statistik "bakåt" hjälper dig för det kan bli mycket annorlunda i framtiden och du behöver ju, som sagt, "bara en liten plats". :)
Jag hoppas att mitt svar blir till hjälp för dig! Återkom om du har fler frågor.
Bästa hälsningar & stort lycka till!
Milla
Det är mycket smartare att - i fall man får godkända betyg i alla högskolekurser som läses under första termin på programmet - att INTE söka till programmet utan söka just till Andra terminen, då får man mycket mindre (kanske ingen) konkurrens. När du söker till hela programmet, konkurrerar du mot en mängd sökande som läste på gymnasiet och på Komvux i år och även under tidigare år.
När du söker till Andra terminen - då konkurrerar du enbart mot de några få som, precis som du, redan har godkända betyg i termin etts kurser. Programmet kan inte ta in till termin 2 någon som inte har godkända betyg i alla kurser i termin 1, alla som inte har det blir obehöriga. I fall ingen "officiell" antagning annonseras till termin 2, kontaktar man det aktuella fakultetet /eller institutionen/ med frågan om minst en ledig plats finns (i fall någon har hoppat av under termin ett) - och gör en "inofficiell ansökan".
Det finns ingen som helst anledning att söka till hela programmet om du redan har godkända betyg i alla kurser som läses på termin 1. Du skriver om "gemenskap" och det är en viktig sak, givetvis, men samhällsekonomiskt är det inte försvarsbart om folk skall under en hel termin läsa det som de redan kan. Du kan bli antagen till hela programmet med godkända kurser från termin 1 (i fall de på antagning.se missar att du redan har de kurserna godkända, du söker ju på gymnasiebetyg, inte på högskolebetyg). Men när det blir dags att registrera betyg i LADOK, ser administratören att samma kurser redan är registrerade på ditt personnummer. Det kan bli stora problem med bl a återkrav på Studiemedel. Det är en ovanlig situation, eftersom folk inte, normalt sett, läser om redan godkända högskolekurser.
Det är i alla fall vad vi på Fråga SYV tycker och råder dig till.
Med vänlig hälsning
Mikael
Frågor och svar taggade med 'jobba som obehörig lärare' (8 st.)
-
Bli lärare via KPU och sedan utöka sin behörighet?
Hej jag går i 3an på gymnasiet. Jag vill jobba som lärare på en 4-9 skola i Spanska och SO. Hur kan jag få behörighet snabbt, jag tänker att jag vill jobba som obehörig lärare och läsa kurser i samhällskunskap/historia och spanska medan jag arbetar som obehörig lärare eller vikarie. Om...
Hej,du frågar vad är det enklaste sättet att få någon form av lärarbehörighet men samtidigt vill du börja jobba som lärare så fort som... Läs hela svaret -
Bildlärare 7-9?
Hej! Jag går för tillfället utbildningen grundlärare med inriktning fritidshem. Förra terminen läste vi ämne och jag har nu läst bildpedagogik 30 hp som kommer ge mig behörighet att undervisa i bild från årskurs 1-6. Jag skulle vilja...
Hej,det en allmän studievägledare kan berätta om yrket Bildlärare finns att ta del av i yrkespresentationen på framtid.se/yrke/bildlarare Vill man bli "behörig lärare" är det att... Läs hela svaret -
företagsekonomi = samhällskunskap?
Hej, Har en master i nationalekonomi, vilket också inkluderar ganska många poäng företagsekonomi. Jag funderar på vad jag skulle behöva göra för att kunna bli gymnasielärare inom samhällskunskap via en kompletterande pedagogisk utbildning...
Hej D,nu jobbar inte vi här på FRåGA SYV med antagning till KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, så du får gärna fråga dem som gör det men... företagsekonomi och... Läs hela svaret -
Vilka kurser ska en fritidspedagog läsa för att få undervisa i matte?
Hej, fritidspedagog som utbildade sig 2000-2003 vill få behörighet att undervisa i matte upp till åk 6. Hon vill samtidigt arbeta deltid så det är distans som gäller, är inte heller aktuell för VAL. Vad ska hon läsa in? Hon har 180 hp...
Hej Emma!När det är lärarbrist, får även obehöriga undervisa (här gäller det i så fall rektors/arbetsgivarens bedömning). Om man i... Läs hela svaret -
masterexamen 30 hp i spanska?
Hej, jag håller på att bli grundskollärare i spanska. Om jag läser efteråt master examen i spanska, har man möjlighet av att undervisa på gymnasiet? eller vuxenutbildning? tack!
Hej Maria!masterprogrammen innefattar 120 högskolepoäng.Hur många fler poäng i spanska du behöver läsa efter grundlärarprogrammet/ämneslärare på grundskolan för att kunna... Läs hela svaret -
Gymnasielärare till grundskolelärare?
Om jag är ämneslärare på gymnasiet i pedagogik och sociologi men senare vill arbeta i grundskolan, f-3 eller 4-6 och undervisa i ett ämne som t.ex matematik, svenska, SO, NO. Vad behöver jag då komplettera med?
Hej Therese,det är Skolverket som både beviljar lärarlegitimationer och som också kan Utöka dem. Reglerna och bestämmelserna kan ändras över tid. Och man kan även ibland... Läs hela svaret -
Arbeta som obehörig lärare?
Hej! Jag har läst grundlärarprogrammet f-3 i Uppsala. Jag har läst 140hp av 240hp. Jag flyttade till en annan stad och tog en paus från studierna. Jag har nu till hösten arbetat som obehörig lärare i f-3 under nästan 3 år. Hur ska jag bli behörig lärare?
Hej Hanna,du kan fundera på att återuppta studierna på ditt "gamla" program - kanske på ett nytt lärosäte men på samma program. Vänd dig annars till studievägledare... Läs hela svaret -
Hur Blir jag behörig lärare?
Hej, jag heter Ulrika och har tre gamla utbildningar, en i arbetsterapi från 1993, en kandidatexamen i form på Beckmans designhögskola och en Magisterexamen i Industridesign från 2004 på Konstfack. Jag har de senaste 15 åren undervisat i estetiska ämnen...
Hej Ulrika!Jag vill råda dig att titta på alternativet Yrkeslärarprogrammet, som omfattar 90 hp men brukar inte ges på heltid, utan på halvtid eller på 75% av studietakt, alltså tar det 2... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga