Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31864 frågor besvarade.
Vad ger bäst möjligheter till utlandsstudier - estet eller ekonomi?
3Poäng
Serafina
Hej. Jag är så nervös och tänker på detta dagligen.
Jag vet inte om jag ska ta ekonomi eller estet - musik som förstahandsval.. jag älskar musik men tycker ekonomi är skit kul också. Och jag vill ut i världen, gärna USA efter gymnasium och plugga.
Men vad kan då ge bäst chanser, ekonomi eller estet? De flesta jag känner har sagt ekonomi och jag tror det är bättre för min framtid om jag tänker jobb och så. Men om jag tänker i nuet, då är det estet jag vill gå. Men är estet bara en hobby? Är jag väldigt begränsad inom estet när jag sedan ska plugga vidare, vad ger bäst stipendier? Tack på förhand.
Hej Serafina, roligt att du har många intressen: musik, ekonomi & utlandsstudier!
Kan vara jobbigt också när man måste välja och det är mycket som lockar "åt olika håll". *L* :-) Du vill plugga i USA men jag undrar VAD skulle du vilja läsa i USA, inom vilket område?
Du förstår säkert själv att det är viktigt att kunna mycket bra engelska /och även spanska skulle inte vara så dumt att kunna/ om man vill bo och studera i USA. Råder dig därför, oavsett om det blir Ekonomi eller Estetiska - lägga till Engelska 7 kurs inom programfördjupningen eller inom individuellt val. Om du har möjlighet att läsa spanska, gör det också - det är ett språk som används mycket i USA också, men engelska är givetvis viktigare.
Både Ekonomi & Estetiska programmet är högskoleförberedande. Det är många kurser som läses på alla högskoleförberedande program och halva gymnasiet blir detsamma, kan man säga - oavsett vilket högskoleförberedande program du läser. Det som skiljer EK och ES är bl a Matematik, då på ES läses det enbart Matematik 1b och på EK läses på inriktningen Juridik även Matte 2b och på inriktningen Ekonomi - även Matte 3b.
Du får grundläggande behörighet till högskolestudier på alla högskoleförberedande program men ang. Särskild behörighet är det väldigt olika, beroende på exakt vilken utbildning du vill gå efter gymnasiet.
Och sist /men inte minst/ vill jag påtala att det finns möjligheter med komplettering av gymnasieutbildning - i fall du upptäcker att du skulle behöva läsa flera kurser eller ändra inriktning /det finns komvux, särskilda prövningar, folkhögskola, yrkeshögskola mm./. Du kan satsa på det som känns roligt och se sen i fall du skulle behöva ändra inriktning på dina studier eller komplettera eller så tänker man på ett helt annat sätt: väljer en eftergymnasial utbildning och väljer sedan gymnasieprogram utifrån vad som krävs för den. Det är två olika sätt att gå till väga och det är svårt att gå båda de vägarna samtidigt.
Fundera lite över mina tips och återkom om du har flera frågor.
Mvh
ANNA SYV
Hej, är det här rätt sida där info om de studier som du skall göra, finns http://www.ef.se/academy/campuses/new-york/ och där erbjuder dem flera alternativ. Vilket av dem skall du läsa och när? Är det direkt efter grundskolan eller under gymnasiets åk1 och 2 till exempel ? Du är intresserad av ekonomi och av estetiska programmet. Jag råder dig välja en skola som har båda programmen, oavsett vilket program du väljer. Det blir lättare att få läsa kurser ur det andra programmet inom individuellt val. Med vänlig hälsning, Mikael
Frågor och svar taggade med 'antal högskolepoäng' (10 st.)
Hej! Jag studerar till högskoleingenjör i byggnadsteknik (180hp). Innan jag började studera så jobbade jag som snickare i 5 år. Mitt mål efter dessa tre år är att fortsätta utbilda mig genom att läsa en master på KTH eller Chalmers...
Milla : :
Hej,vid antagning till utbildningar på avancerad nivå: magister- och masterprogram brukar urval göras på antal godkända högskolepoäng som sökande har "med... Läs hela svaret
Hej!
Vet att maxantalet poäng per termin är 45 hp för heltidsstudier.
Hur blir det med deltidsstudier?
Räknas det som mindre poäng eftersom det är fördelat på fler terminer?
Är det till exempel möjligt att bli antagen och läsa två 30 hp kurser om dessa är på deltid?
Kan man då andra...
Anna: :
Hej Linnéa!Heltidsstudier på högskolenivå på de svenska lärosätena = 30 hp per termin.Om man läser 45hp läser man i så fall på 150% av studietakt och bör... Läs hela svaret
Hej! Jag har en generell fråga om hur antagningen på masterprogram fungerar. Jag har förstått att olika masters ställer olika krav och att man konkurrerar om plats mrd sina högskolebetyg. Det jag undrar är vad som händer om jag t.ex. läser ett...
Liselotte: :
Hej,urval till program på avancerad nivå brukar ske på "totalt antal högskolepoäng", alltså hur många högskolepoäng, totalt, man avklarade. Minimikravet är 180 hp,... Läs hela svaret
Hej, Jag har läst att det inte är tillåtet att läsa mer än 50hp, dvs 150%.
Men - vad händer om man läser exempelvis 50hp en termin? Jag har en något komplicerad situation. På min skola är termin 5 valbar, dvs vi kan välja helt...
Anna: :
Hej!det jag vet är att Antagning.se kan anta till max 45 hp per termin men om man i sin ansökan lägger de nya kurser (som inte ingår i programmet man redan läser) högre upp, och sedan de kurser som... Läs hela svaret
Hej, finns det en ny bestämmelse angående antal högskolepoäng man får läsa sammanlagt under en livstid? Får man läsa mer än en utbildning? Bortsett från CSN.
Julia: :
Hej Emma,jag känner inte till någon sådan gräns, i alla fall inte i Sverige. Vet att det finns personer som har läst flera (t.ex tre st.) långa högskoleutbilndingar. För de... Läs hela svaret
Jag har haft C i matte under hela min skoltid med undantag för matte 3b då jag fick ett E. Är nu orolig att jag inte kommer klara av matten på universitetet och att de skulle kunna påverkar mina betyg i den utsträckningen att jag inte kommer komma in på...
Milla : :
Hej Gabriella,det finns en mycket bra sida, som är gratis att använda sig av - www.matteboken.seKursen matte 3 finns på Matteboken.se/lektioner/matte-3 och du kan repetera den i din egen takt, om... Läs hela svaret
Hej! Jag funderar på att bygga ihop min egen kandidatexamen men är lite osäker på det här med poängfördelningen. Om jag har fattat det rätt omfattar en kandidatexamen 180HP varav minst 90 av dem är inom det område man tar examen i och att...
Julia: :
Hejsan,frågor om att ta ut kandidatexamen efter att ha läst fristående kurser måste du ställa till studievägledningen på just det lärosäte där du vill... Läs hela svaret
Hej!
Har efter ett sabbatsår efter gymnasiet tänkt påbörja högskolestudier till hösten. Jag är intresserad av att jobba som professor/högskolelärare och räknar med att studera stor del av livet, då jag trivs med det. Men jag förstår inte riktigt hur man "når upp" till olika akademiska titlar?...
Julia: :
Hej Linnea,
man kan inte säga att "ett antal högskolepoäng motsvarar en viss titel".
Man börjar läsa på Grundnivå - till kandidatexamen som tar 3 år på heltid (180... Läs hela svaret
Jag läser nu kandidatprogram i kemi första termin vid Stockholm universitet, har ansökt till Uppsala universitet för vårterminen och blev antagen till receptarieprogrammet.
Jag är osäker om jag skulle byta till Uppsala universitet receptarieprogrammet. Det finns flera positiva saker om jag...
Julia: :
Hej Noor,kika gärna på info på framtid.se/yrke/receptarie där det också ges exempel var receptarie kan jobba, förutom Apoteket. Var just du kan få jobb efter utbildningen, kan vi givetvis inte svara... Läs hela svaret
Hej!
Jag bor utomlands och skulle vilja läsa några kurser på distans. Jag undrar om
man bara får läsa ett visst antal högskolepoäng och om detta då kan gå ut över om jag vill läsa ett helt program senare? Tacksam för svar!
Mikael: :
Det som finns begränsningar på är
1. antal veckor som man kan få Studiemedel för
och
2. antal högskolepoäng som man kan läsa under EN OCH SAMMA TERMIN.
Annars så... Läs hela svaret