Lovisa

    Hej! Jag har precis börjat i årskurs nio och funderar en hel del kring gymnasieval. Jag är väldigt studiemotiverad och lättlärd, jag har mycket självdisciplin och har lätt att ta ansvar. I våras (vårterminen i årskurs åtta) fick jag 340 i meritvärde. Jag är intresserad av politiska frågor och juridik, och tycker om att ta ställning till olika påståenden och ämnen. Dessutom tycker jag att biologi är intressant, och jag tycker inte heller att matten är oöverkomlig eller svår, utan jag tycker om att få fundera och klura på svåra problem. Det finns inget ämne i skolan som jag absolut ogillar, det skulle i sådana fall vara de praktiska ämnena som musik och slöjd med mera. Kemi (i form av laborationer) och teknik intresserar mig inte så mycket alls dock. Däremot tycker jag att kemi på en teoretisk nivå och att biologi som rör människokroppen är intressant. De ämnen som jag tycker mest om skulle nog vara samhällskunskap, svenska och biologi (samt den teoretiska delen av kemin). Jag skulle gärna vilja gå ett gymnasieprogram där det finns andra som är studiemotiverade, och jag har inga problem med att prestera under press. Jag vill läsa vidare efter gymnasiet på högskola eller universitet. Som mina tankar går nu funderar jag på att antingen gå Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap, och att då läsa upp matten få att få behörighet till fler utbildningar på högskola. Eller att gå Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap. Mina frågor kan sammanfattas såhär: 1. Anser du att jag utifrån mina intressen och egenskaper passar bäst in på Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap eller Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap? 2. Är det en myt att Samhällsvetenskapsprogrammet är en slöare linje än Naturvetenskapsprogrammet, och att de elever som går NA är mer studiemotiverade? 3. Om man har högsta betyg, bör man då läsa NA för att man har möjligheten? 4. Är matten som man läser på NA mycket svårare än den på SA? 5. Jag önskar egentligen att jag skulle älska alla de naturvetenskapliga ämnena och matten, och att jag skulle vara lika bra på dem som jag är i de samhällsvetenskapliga ämnena. Min dröm vore egentligen att bli kardiolog eller hjärnkirurg, eller kanske forskare inom dessa ämnen. Jag tror dock inte att det skulle passa mig, just eftersom jag är bättre på andra saker i skolan. Men just nu har jag betygen och jag har självdisciplinen för att studera, bör jag bortse från denna väldigt vaga dröm eller bör jag ta hänsyn till den i mitt gymnasieval? 6. Jag funderar på att läsa juridik alternativt åt läkar-hållet i någon form. Jag tror att jag skulle klara SA ganska smärtfritt, men är det mer värt att gå SA och få högre betyg eller att gå NA och få en bredare grund? Tack på förhand!

    1 Svar

    Mikael SYV på FrågaSYV

    Hejsan!
    Det är jättebra att du är mycket studiemotiverad och har höga betyg.
    Du skriver om att du vill gå "ett gymnasieprogram där det finns andra som är studiemotiverade", men det beror inte så mycket på vilket Program man går, utan på vilka elever som "hamnar" i din klass - och det går inte att veta på förhand.

    Det finns ett antal mycket studiemotiverade elever på alla program, men frågan är då om de är i majoritet just i din klass, eller i minoritet.
    Sedan, är det så att varje gymnasieelev kan och bör göra utbildning till "sin egen". Det är Du som studerar med Hjälp av böcker och lärare. Du gör läxorna och läser i läroböckerna och söker info på andra sätt - när och hur du vill, här är du inte beroende om att andra i din klass är studiemotiverade eller inte. Om de andra bråkar med varandra eller med lärare, kan du sitta och läsa i en lärobok (ingen kan förbjuda dig det).
    Med massvis med info som finns på Internet, är inte läraren längre "bärare av Kunskap", som det var förut... Du behöver inte läraren för att rabbla upp fakta för dig; du kan söka upp fakta på egen hand. Sedan använder du läraren som Handledare (vid oklarhet om vad som du behöver lära dig i första hand - Vad som "kommer på provet", så att säga... - du vill ju också ha höga betyg, och inte endast skaffa dig mer kunskap).

    ***
    Jag ska också försöka svara på de konkreta frågor som du ställer:
    Mina frågor kan sammanfattas såhär:

    1. Anser du att jag utifrån mina intressen och egenskaper passar bäst in på Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap eller Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap?
    Mitt svar: i din ålder kan intressen förändras ganska mycket och ganska snabbt. Det som du är mest intresserad av idag, kanske du är lite mindre intresserad av - när det är dags att börja på gymnasiet, om ca 10,5 månader (nästan ett år).

    2. Är det en myt att Samhällsvetenskapsprogrammet är en slöare linje än Naturvetenskapsprogrammet, och att de elever som går NA är mer studiemotiverade?
    Mitt svar: det är säkert olika på olika skolor. Det som stämmer är att på NA läser man fysik, kemi, biologi och mycket matte i snabb takt. Om man inte är "bra kompis" med matten, blir det snabbt rätt så tufft. De elever som inte har anlag att lätt klara matte och naturvet.ämnena måste då antigen hoppa av NA eller kämpa sig fram. Har man "talang" för matte och naturvet.ämnena - kan man lätt klara sina studier och har då även mycket tid och energi "övers" för bus och stök... och kan då samtidigt som hen klarar av att få högsta betygen, bråka med lärare och förstöra för andra elever, tyvärr.

    3. Om man har högsta betyg, bör man då läsa NA för att man har möjligheten?
    Mitt svar: jag tycker inte att man per automatik behöver göra det. Svar beror på om man behöver för behörighet de ämnena som läses på NA (t.ex om man vill bli Läkare eller Veterinär eller Biolog); annars kan man t.ex försöka komma in på Spets-utbildning inom Samhällsvetenskap. Till Spets-utbildningar som är få och ej finns i alla städer, söker elever med höga betyg från hela Sverige; det är svårt att komma in, så här är störst chans att ha mycket studiemotiverade klasskompisar.

    4. Är matten som man läser på NA mycket svårare än den på SA?
    Mitt svar: ja, det är det. Detta på grund av att man på NA läser det avancerade spåret i matten och gör det i snabb takt. Du kan se innehåll i kurserna på www.matteboken.se (på NA läser man hela matte 1c redan till jul i år1; och får betyg i matte 2c till sommaren i år1; och så läser man matte 3c under årskurs2; på inriktningen Naturvetenskap läser man även matte4 som obligatorisk kurs; sedan finns det valbara kurser matte5 och specialisering).

    5. Jag önskar egentligen att jag skulle älska alla de naturvetenskapliga ämnena och matten, och att jag skulle vara lika bra på dem som jag är i de samhällsvetenskapliga ämnena. Min dröm vore egentligen att bli kardiolog eller hjärnkirurg, eller kanske forskare inom dessa ämnen. Jag tror dock inte att det skulle passa mig, just eftersom jag är bättre på andra saker i skolan. Men just nu har jag betygen och jag har självdisciplinen för att studera, bör jag bortse från denna väldigt vaga dröm eller bör jag ta hänsyn till den i mitt gymnasieval?
    Mitt svar: jättesvårt att svara; jag känner inte dig; dessutom kan dina intressen ändras, vilket är mycket vanligt fram tills man blir ca 25 år gammal och det finns exempel på att folk ändrar sig helt när de är över 30 år gamla.

    6. Jag funderar på att läsa juridik alternativt åt läkar-hållet i någon form. Jag tror att jag skulle klara SA ganska smärtfritt, men är det mer värt att gå SA och få högre betyg eller att gå NA och få en bredare grund?
    Mitt svar: vill man komma in på t.ex juristprogrammet eller på läkarprogrammet, behöver man höga betyg; typ A i alla kurser, helst. Alternativt måste man få högt resultat på högskoleprovet (har man goda kunskaper bör man få högt på HP, men man kan ha otur och ha en "dålig dag" när HP skrivs och nästa chans får man om ett halvtår... ). Andra högskoleprogram som brukar kräva mycket höga betyg är arkitektutbildningar, veterinärprogrammet och psykologprogrammet.

    Frågor och svar taggade med 'urvalsgrupp' (178 st.)

    • Teknisten

      Räknas extra merit med i BII?

      Hej! Jag har läst färdigt teknikprogrammet och vill söka till sjuksköterska programmet men jag saknar naturkunskap 2 för att vara behörig. Mitt BI är 18, inkluderat med mina 2,5 extra merit. Spanska 4 är lagd som utökad. Min fråga är om jag behåller mina 2,5 extra meriter, och om jag sänks i...

      Milla : : Hej!Svar på din fråga beror på hur högt betyg du får i Naturkunskap 2 eller i Biologi 1 för att betyget i den kursen kommer räknas in i ditt snitt/jämförelsetal. Meritpoängen... Läs hela svaret
    • Tstar

      Urvalsgrupp I & II?

      Hej! Jag läste ekonomiprogrammet i gymnasiet. Jag gick ut med utökat program (2700). Nu går jag tekniskt basår på KTH. Jag skulle vilja ha så goda chanser att komma in till hösten som möjligt & undrar därav hur det funkar med dessa...

      Milla : : Hej,du kan inte prövas i BI, oavsett om du höjer - genom prövningar eller på andra sätt - ditt meritvärde från gymnasiet. Förklaring: på de betygen som finns i ditt examensbevis från... Läs hela svaret
    • Liss82

      Antagning till universitet?

      Hej! När man söker till universitet och har gjort högskoleprovet, kan man komma in med ett bra högskoleprovresultat men inte så bra merit? Jag har just nu tillräckligt högt resultat på högskoleprov för att komma in på programmet jag...

      Milla : : Hej, jo, man kan komma in på en högskole-universitetsutbildning i HP-urvalsgruppen även om man har lågt meritvärde (för lågt för att vinna i konkurrensen i betygsurvalet). Antagning... Läs hela svaret
    • Wilma1414

      Hur fungerar b1 och b2 vid ansökan till olika universitet?

      Hej! ☺️ Jag har en fråga kring ansökan till universitet gällande b1 och b2 grupperna! Jag vill söka Politices Kandidatprogram i Uppsala hösten 2024. Varav jag nu läser till Matte3b för behörighet. Därav söker jag endast i b2 gruppen, samt ska...

      Milla : : Hej,om du inte behövde komplettera för behörighet, prövas du i BI, direktgruppen (med meritvärde uträknat på betygen i ditt examensbevis från gymnasiet eller... Läs hela svaret
    • Mano

      använda gymnasiebetyg istället för prövningsbetygen?

      Under gymnasiet fick jag C i både Biologi 1 och Biologi 2, men när jag sedan gjorde prövning på Komvux för båda ämnena fick jag ett resultat som var lägre än C. Kan jag använda mina gymnasiebetyg där jag har C istället för...

      Milla : : Hej,om man har flera olika betyg i samma kurs, så gäller det högre betyget. I vilka urvalsgrupper man prövas vid ansökan till svenska högskoleutbildningar är det Antagning.se som bestämmer. 
    • Viktor

      Vilken urvalsgrupp tillhör jag?

      Jag gick aldrig i gymnasiet men läser upp hela gymnasiet via komvux och läser det samhällsvetenskapliga programmet. Jag har börjat kolla på universitet och hur ansökandet fungerar. Min fråga är: Vilken urvalsgrupp tillhör jag då jag har läst alla gymnasiala kurser på komvux? Jag ser...

      Milla : : Hej! Om du inom ditt komvuxexamen kommer ha alla kurser som krävs för behörighet då kommer du vid ansökan till universitet prövas i direktgruppen, BI.
    • Emma-Maria

      Hamnar jag i BII om jag tar ett test för behörighet i Engelska 6?

      Hej! Jag är norska och pluggar nu "realfag" på gymnasiet i Norge (motsvarar naturvetenskap) och siktar på att ansöka till läkarprogrammet i Sverige. I Norge är ämnet som motsvarar engelska 6 på programmet som motsvarar hum. Jag kommer...

      Milla : : Hej!Ställ din fråga till Info Norden: här är snabblänk till deras webbplats: norden.org/sv/info-norden/hogre-utbildning-i-sverige Du kan också... Läs hela svaret
    • Elev

      Första och andra urval?

      Om jag tackar ja till mitt andra urval finns det fortfarande chans att jag kommer in på mitt första som urval eller ska jag avstå från att tacka ja? Alltså om jag tackar ja till mitt andra andrahandsval kommer min reservplats från första valet att...

      Milla : : Hej,jag gissar på att din fråga gäller ansökan till svenska högskole-universitetsutbildningar. Om det stämmer, då råder jag dig läsa information... Läs hela svaret
    • Gh.

      Vilken urvalsgrupp tillhör jag ?

      Hej! Jag fick ett godkänt resultat på det grundläggande behörighetsprovet. Jag har också godkända betyg från komvux på gymnasienivå i: Matematik 1c, 2c och 3c Engelska 5, 6 och 7 Naturkunskap 1b Svenska 1, 2 och 3 Information och kommunikation 1 Programmering 1 och 2 Kemi 1 Fysik...

      Milla : : Hej!om du inte har fullständig gymnasial utbildning och är behörig endast på resultatet av det behörighetsgivande provet, då prövas du endast i HP-urvalet (resultat från... Läs hela svaret
    • Fabian

      Behörighet och urvalsgrupper?

      Hej jag läste samhälle under gymnasiet och valde till att läsa matematik 3b. Tyvärr så fick jag inte godkänt i kursen och behövde läsa upp den på komvux. Jag antar alltså då att jag bara kommer in i BII gruppen när jag söker...

      Anna: : Hej Fabian,om du söker till högskoleutbildning som för särskild behörighet kräver matematik 3, då prövas du endast i BII. Men om du söker till utbildning som kräver lägre... Läs hela svaret
    • Elias

      Vad kan jag göra för att höja meriten under en termin?

      Hej, Jag vill söka ett program men den hade 17.83 i merit förra höstterminen och 1.15 högskoleprov. Min merit ligger på 14, verkar nästan omöjligt att komma in. Jag tänker göra högskoleprovet, men vet inte jag kommer då kunna konkurrera med andra sökande men denna merit, kommer det...

      Anna: : Hejsan,du kan definitivt både göra högskoleprovet och samtidigt försöka höja ditt meritvärde. Med resultat från högskoleprovet kommer du prövas i... Läs hela svaret
    • kozzi

      Urval 1 och 2, reserv?

      Hej, jag undrar vad det är som bestämmer hur många som kommer in på urval 1, det verkar variera från år till år väldigt mycket? Vad händer om man är på en reservplats och någon annan har samma resultat, exempelvis att man...

      Anna: : Hej Kozzi, du får bäst svar på frågorna du ställer nu av Antagning.se som administrerar antagning till svenska högskole- ochUniversitetsutbildningar. FRåGA SYV jobbar inte med antagning till... Läs hela svaret
    • Elev

      Högskoleprovet?

      Hej, är det inte ett krav på att alla universitet ska ta emot hp ansökande. När jag söker upp antagningspoänger i antagning.se finns det många universitet som inte tar emot sökande med högskoleprov. Varför är det så? Jag undrar...

      Liselotte: : Hejsan,på Jönköpings universitets hemsida/webbplats (just där de berättar om den utbildningen som du nämner i din fråga) läser man bland annat följande: "65 procent av platserna... Läs hela svaret
    • Lina

      Har läst till kurser men ångrar mitt program till ett jag är behörig?

      Hej! Om jag bestämmer mig efter gymnasiet att läsa till kurser för att bli behörig till tandläkarprogrammet och redan läst kurserna på komvux men sedan ångrar mig och söker in till något jag redan är behörig till med Gymnasie...

      Anna: : Hej Lina,kurser som du läser efter det att du fick ditt examensbevis från gymnasiet (betyg i de kurserna) kommer räknas in i ditt meritvärde endast om kurser... Läs hela svaret
    • Elev

      Vilket grupp man hamnar?

      I vilket grupp man hamnar ( B1 eller B2) om man har gjort prövning under gymnasiem , inte efter?

      Mikael: : Hej, om prövning gjordes och betyg sattes senast samma datum som examensbevis blev utfärdat då är det inte en komplettering och du bör prövas i BI, direktgruppen.

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga