Hej! Jag har precis börjat i årskurs nio och funderar en hel del kring gymnasieval. Jag är väldigt studiemotiverad och lättlärd, jag har mycket självdisciplin och har lätt att ta ansvar. I våras (vårterminen i årskurs åtta) fick jag 340 i meritvärde. Jag är intresserad av politiska frågor och juridik, och tycker om att ta ställning till olika påståenden och ämnen. Dessutom tycker jag att biologi är intressant, och jag tycker inte heller att matten är oöverkomlig eller svår, utan jag tycker om att få fundera och klura på svåra problem. Det finns inget ämne i skolan som jag absolut ogillar, det skulle i sådana fall vara de praktiska ämnena som musik och slöjd med mera. Kemi (i form av laborationer) och teknik intresserar mig inte så mycket alls dock. Däremot tycker jag att kemi på en teoretisk nivå och att biologi som rör människokroppen är intressant. De ämnen som jag tycker mest om skulle nog vara samhällskunskap, svenska och biologi (samt den teoretiska delen av kemin). Jag skulle gärna vilja gå ett gymnasieprogram där det finns andra som är studiemotiverade, och jag har inga problem med att prestera under press. Jag vill läsa vidare efter gymnasiet på högskola eller universitet. Som mina tankar går nu funderar jag på att antingen gå Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap, och att då läsa upp matten få att få behörighet till fler utbildningar på högskola. Eller att gå Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap. Mina frågor kan sammanfattas såhär: 1. Anser du att jag utifrån mina intressen och egenskaper passar bäst in på Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap eller Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap? 2. Är det en myt att Samhällsvetenskapsprogrammet är en slöare linje än Naturvetenskapsprogrammet, och att de elever som går NA är mer studiemotiverade? 3. Om man har högsta betyg, bör man då läsa NA för att man har möjligheten? 4. Är matten som man läser på NA mycket svårare än den på SA? 5. Jag önskar egentligen att jag skulle älska alla de naturvetenskapliga ämnena och matten, och att jag skulle vara lika bra på dem som jag är i de samhällsvetenskapliga ämnena. Min dröm vore egentligen att bli kardiolog eller hjärnkirurg, eller kanske forskare inom dessa ämnen. Jag tror dock inte att det skulle passa mig, just eftersom jag är bättre på andra saker i skolan. Men just nu har jag betygen och jag har självdisciplinen för att studera, bör jag bortse från denna väldigt vaga dröm eller bör jag ta hänsyn till den i mitt gymnasieval? 6. Jag funderar på att läsa juridik alternativt åt läkar-hållet i någon form. Jag tror att jag skulle klara SA ganska smärtfritt, men är det mer värt att gå SA och få högre betyg eller att gå NA och få en bredare grund? Tack på förhand!
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31853 frågor besvarade.
Vilket gymnasieprogram är bäst lämpat för mig?
1 Svar
Hejsan!
Det är jättebra att du är mycket studiemotiverad och har höga betyg.
Du skriver om att du vill gå "ett gymnasieprogram där det finns andra som är studiemotiverade", men det beror inte så mycket på vilket Program man går, utan på vilka elever som "hamnar" i din klass - och det går inte att veta på förhand.
Det finns ett antal mycket studiemotiverade elever på alla program, men frågan är då om de är i majoritet just i din klass, eller i minoritet.
Sedan, är det så att varje gymnasieelev kan och bör göra utbildning till "sin egen". Det är Du som studerar med Hjälp av böcker och lärare. Du gör läxorna och läser i läroböckerna och söker info på andra sätt - när och hur du vill, här är du inte beroende om att andra i din klass är studiemotiverade eller inte. Om de andra bråkar med varandra eller med lärare, kan du sitta och läsa i en lärobok (ingen kan förbjuda dig det).
Med massvis med info som finns på Internet, är inte läraren längre "bärare av Kunskap", som det var förut... Du behöver inte läraren för att rabbla upp fakta för dig; du kan söka upp fakta på egen hand. Sedan använder du läraren som Handledare (vid oklarhet om vad som du behöver lära dig i första hand - Vad som "kommer på provet", så att säga... - du vill ju också ha höga betyg, och inte endast skaffa dig mer kunskap).
***
Jag ska också försöka svara på de konkreta frågor som du ställer:
Mina frågor kan sammanfattas såhär:
1. Anser du att jag utifrån mina intressen och egenskaper passar bäst in på Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap eller Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap?
Mitt svar: i din ålder kan intressen förändras ganska mycket och ganska snabbt. Det som du är mest intresserad av idag, kanske du är lite mindre intresserad av - när det är dags att börja på gymnasiet, om ca 10,5 månader (nästan ett år).
2. Är det en myt att Samhällsvetenskapsprogrammet är en slöare linje än Naturvetenskapsprogrammet, och att de elever som går NA är mer studiemotiverade?
Mitt svar: det är säkert olika på olika skolor. Det som stämmer är att på NA läser man fysik, kemi, biologi och mycket matte i snabb takt. Om man inte är "bra kompis" med matten, blir det snabbt rätt så tufft. De elever som inte har anlag att lätt klara matte och naturvet.ämnena måste då antigen hoppa av NA eller kämpa sig fram. Har man "talang" för matte och naturvet.ämnena - kan man lätt klara sina studier och har då även mycket tid och energi "övers" för bus och stök... och kan då samtidigt som hen klarar av att få högsta betygen, bråka med lärare och förstöra för andra elever, tyvärr.
3. Om man har högsta betyg, bör man då läsa NA för att man har möjligheten?
Mitt svar: jag tycker inte att man per automatik behöver göra det. Svar beror på om man behöver för behörighet de ämnena som läses på NA (t.ex om man vill bli Läkare eller Veterinär eller Biolog); annars kan man t.ex försöka komma in på Spets-utbildning inom Samhällsvetenskap. Till Spets-utbildningar som är få och ej finns i alla städer, söker elever med höga betyg från hela Sverige; det är svårt att komma in, så här är störst chans att ha mycket studiemotiverade klasskompisar.
4. Är matten som man läser på NA mycket svårare än den på SA?
Mitt svar: ja, det är det. Detta på grund av att man på NA läser det avancerade spåret i matten och gör det i snabb takt. Du kan se innehåll i kurserna på www.matteboken.se (på NA läser man hela matte 1c redan till jul i år1; och får betyg i matte 2c till sommaren i år1; och så läser man matte 3c under årskurs2; på inriktningen Naturvetenskap läser man även matte4 som obligatorisk kurs; sedan finns det valbara kurser matte5 och specialisering).
5. Jag önskar egentligen att jag skulle älska alla de naturvetenskapliga ämnena och matten, och att jag skulle vara lika bra på dem som jag är i de samhällsvetenskapliga ämnena. Min dröm vore egentligen att bli kardiolog eller hjärnkirurg, eller kanske forskare inom dessa ämnen. Jag tror dock inte att det skulle passa mig, just eftersom jag är bättre på andra saker i skolan. Men just nu har jag betygen och jag har självdisciplinen för att studera, bör jag bortse från denna väldigt vaga dröm eller bör jag ta hänsyn till den i mitt gymnasieval?
Mitt svar: jättesvårt att svara; jag känner inte dig; dessutom kan dina intressen ändras, vilket är mycket vanligt fram tills man blir ca 25 år gammal och det finns exempel på att folk ändrar sig helt när de är över 30 år gamla.
6. Jag funderar på att läsa juridik alternativt åt läkar-hållet i någon form. Jag tror att jag skulle klara SA ganska smärtfritt, men är det mer värt att gå SA och få högre betyg eller att gå NA och få en bredare grund?
Mitt svar: vill man komma in på t.ex juristprogrammet eller på läkarprogrammet, behöver man höga betyg; typ A i alla kurser, helst. Alternativt måste man få högt resultat på högskoleprovet (har man goda kunskaper bör man få högt på HP, men man kan ha otur och ha en "dålig dag" när HP skrivs och nästa chans får man om ett halvtår... ). Andra högskoleprogram som brukar kräva mycket höga betyg är arkitektutbildningar, veterinärprogrammet och psykologprogrammet.
Frågor och svar taggade med 'studievägledare på högskolan' (186 st.)
-
Komplettera en kandidat samtidigt som jag läser yrkeshögskola?
Hej jag funderar mellan två utbildningar till kommande termin och har en fråga ifall det skulle gå att läsa dom samtidigt, vill studera på yrkeshögskola men har sedan tidigare läst på universitet utan att ta min kandidat som jag inte är...
Hej,det är inte förbjudet att läsa på yrkeshögskola och på högskola-universitet samtidigt. Men om din YH-utbildning är på heltid + du läser... Läs hela svaret -
Läsa första terminen på ett annat univeristet/högskola?
Hej! Jag hade tänkt söka in till socionomprogrammet i Växjö nu till hösten och inser att det programmet endast har studieort Kalmar om man vill ha programstart på hösten, därefter är studieorten Växjö under våren. Jag har inte...
Hej,du kan se om kurserna som ingår i socionomprogrammet ges som fristående och sök till dem i så fall - det kan inte skada att du gör det. Men med din plan så... Läs hela svaret -
Hur går man från förskole lärare till gymnasie lärare?
Hej hur går man från förskole lärare till gymnasie lärare ?
Hej,du får gärna ställa den frågan till studievägledare på lärarhögskolorna, som är experter på lärarutbildningar. Min uppfattning är den... Läs hela svaret -
Från sjusköterska till röntgensjuksköterska?
Hej jag undrar bara ifall man måste läsa 3 nya år ifall man går från att vara sjuksköterska till att bli röntgensjuksköterska eller om det finns en individuell studieplan om man redan har läst vanliga sjuksköterska programmet?
Hej,enligt de svar vi fått från studievägledare på sjuksköterskeprogrammet och på röntgensjuksköterskeprogrammet, så ingår det Olika kurser i de två... Läs hela svaret -
Naturbasår - vilken nivå?
Hej! Jag har precis ansökt till ett naturvetenskapligt basår (på SU) och undrar om ämnena i basåret är på samma nivå som på gymnasiet. Är kraven för godkänt i exempelvis biologi 1 samma som på gymnasiet, eller är det...
Hej,Du får fråga på det aktuella lärosäte för att kurserna inom basåret på universitetet behöver inte vara identiska med kurser på gymnasiet utan kan avvika både vad... Läs hela svaret -
Kan man läsa kpu med idé-historia som huvudämne?
Hej! Jag funderar på om jag ska läsa min kandidat i antingen idé-historia, litteraturvetenskap eller ekonomisk historia. Jag har sett någonstans att man kan komplettera med kpu om man har en kandidat i ekonomisk historia till historielärare, och vet att det funkar...
Hej, du får bäst svar på din fråga från studievägledare på lärarhögskolorna som erbjuder KPU. Allmänt gäller: för att bli i Sverige... Läs hela svaret -
Vad rankas som bäst, antal högskolepoäng eller betyg?
Hej! Jag studerar till högskoleingenjör i byggnadsteknik (180hp). Innan jag började studera så jobbade jag som snickare i 5 år. Mitt mål efter dessa tre år är att fortsätta utbilda mig genom att läsa en master på KTH eller Chalmers...
Hej,vid antagning till utbildningar på avancerad nivå: magister- och masterprogram brukar urval göras på antal godkända högskolepoäng som sökande har "med... Läs hela svaret -
biologi utbildad i biologi från utomland?
Hej Min fru har kandidatexamen i biologi från utomland och skulle vilja kunna börja arbeta som biologi lärare. Min fråga är vilka förutsättningar och krav finns för de som har en liknande examen från utomlandet hur kan de utjämna sina egen...
Hej Shahriar!En "behörig lärare" är i Sverige hen som har lärarlegitimation från skolverket. I grunden för lärarlegitimation ligger lärarexamen. Jag... Läs hela svaret -
Från ingenjör till förskollärare?
Hej! Jag har precis utbildat mitt till högskoleingenjör, men känner att det kanske inte är min grej 100%. Jag funderar istället på att läsa till förskollärare. Måste jag läsa hela programmet på 3,5år, eller kan jag...
Hej Sara,jag tror tyvärr att svar är Nej på båda dina frågor. Jag kan inte tänka mig att någonting från högskoleingenjörsprogrammet kan bli tillgodoräknat inom... Läs hela svaret -
Komplettera kurser för arbeta i förskoleklass?
Jag har lärarexamen i Grundlärare med inriktning fritidshem och är behörig i idrott och hälsa åk 1-6. Jag är intresserad av att arbeta i förskoleklass. Kan jag komplettera ämnen eller måste jag gå hela...
Hej Josefine,Förutom förskollärare är det även F-3 lärare som är behöriga att arbeta i en förskoleklass.Ta och jämför vad som ingår i... Läs hela svaret -
Lärare åk 4-6 eller f-3?
Hej! Till hösten så har jag sökt till universitet. Efter mycket om och men så valde jag att ha grundlärare åk 4-6 som förstahandsval och grundlärare f-3 som andrahandsval. Jag har princip alltid vetat att jag vill jobba med barn på något...
Hej Linn!det finns många olika läraryrken. F-3 lärare jobbar med barn från förskoleklass och t o m år3 i grundskolan (men ibland kan man även få behörighet att undervisa i något... Läs hela svaret -
Ekonomi sedan IT kandidat?
Om man tar en kandidatexamen i ekonomi, hur många poäng till krävs för att få en kandidatexamen i informatik?
Hej Simon,kandidatexamen inkluderar 180 högskolepoäng; av dem minst 90 högskolepoäng inom huvudämnet. Även kandidatkurs bör finnas med - med godkänt betyg. Så vitt jag vet är... Läs hela svaret -
Byta från högskola till en annan?
Hej! Jag har sökt socionomprogrammet på 12 olika ställen i landet. Mest troligt är att jag kommer att komma in i Östersund. Det jag undrar är ifall det går att byta program och högskola till Göteborg, om det senare under året skulle dyka...
Hej Alice!du bör vara beredd att läsa hela utbildningen på den orten där du blir Antagen - detta för att det finns inga garantier på att kunna byta till en annan ort. Även om lediga... Läs hela svaret -
Måste jag läsa en full utbildning?
Hej Jag är förskollärare och har varit sen 2010. Om jag vill läsa till socionom, behöver jag gå en full utbildning när jag läst 3.5 år på förskollärarlinjen?
Hej Cissi,om du blir antagen till socionomprogrammet eller till något annat program på ett svenskt lärosäte: högskola eller universitet, får du ansöka om Tillgodoräknande av... Läs hela svaret -
Lärare till beteendevetare?
Kan jag med en lärarexamen från förskola upp till grundskolan årskurs 6 bygga min egen examen till beteendevetare? Har läst 15 hp sociologi bland annat.
Hej Josefin!"Beteendevetare" är ett samlingsnamn för ett antal närliggande yrken. Och de yrken är icke-reglerade: det betyder att arbetsgivare anställer "vem de själva vill, med vilken... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga