Sofia

    Hej! Jag undrar om det väger mycket tyngre på arbetsmarknaden att ha tagit en ekonomie kandidat än att läsa till lönekonsult eller redovisningsassistent på YH-nivå och om det är smartare att lägga 3 år på en kandidat än 1,5 på en YH-utbildning? Öppnar en kandidat generellt upp för fler möjligheter eller det är helt upp till en själv vad en känner? Jag uppfattar det som att YH-utbildningar framhäver sig som branschnära och ständigt uppdaterade till skillnad från universitet/högskoleutbildningar som då i jämförelse framstår som allt för traditionella, mossiga, teoribaserade och långt från arbetsmarknaden (vilket väl delvis är även min uppfattning efter diverse studier inom marknadsföring, PA och rehabiliteringsvetenskap på högskolenivå). Jag är 30 år, och har ingen slutförd utbildning efter gymnasiet utan har hoppat omkring mellan utbildningar pga svår psykisk ohälsa hela uppväxten och tonåren och känner att jag nu vill fatta ett välgrundat beslut, med en framtidsplan som håller och där jobb finns efter examen.

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Sofia,
    vill man bli forskare eller högskolelärare - då är högskoleutbildning "ett måste". Men vill man få jobb så fort som möjligt - rekommenderar vi yrkeshögskoleutbildningar snarare än högskoleutbildningar om det finns både högskole- och yrkeshögskoleutbildningar inom den aktuella branschen.
    Det är precis som du skriver i din fråga: yh tittar väldigt mycket på arbetsmarknadens behov och anpsassar utbilningarna därefter. YH innehåller oftast också mycket praktik. Yh-utb är också kortare än höskoleutbildningar och man kommer ut i jobbet snabbare. Många får jobb på sina praktikplatser, alltså där de hade LiA, lärande i arbete, under sin yrkeshögskoleutbildning.

    • : Hej, tack för svar! En följdfråga då; jag är antagen till en utbildning till lönekonsult men har fått kalla fötter. Eftersom jag även funderat på en ekonomie kandidat så känns det som att jag är ute efter en bredare ekonomisk utbildning än enbart fokus på lönehantering, kollektivavtal och anställningsförhållanden. Är det således smartare att läsa redovisningsekonom/konsult där det trots allt ingår en viss del lönehantering i utbildningen för att på så sätt få bredare kompetens inom ekonomiområdet?
    • Mikael :

      Du kan börja läsa på den utbildningen där du är antagen och under tiden söka till andra utbildningar och i fall du kommer in på en annan utbildning som bättre passar in på den framtida yrkesroll som du siktar på, kan du byta från en utbildning till en annan. Även oavslutade utbildninar kan man ha mycket nytta av på olika sätt: kunskaper, kontakter och betygen i kurser som man hann avsluta. Det är inte alls ovanligt att man skaffar sig flera olika eftergymnasiala utbildningar (eller delar av många olika utbildningar).
      Det går också att bygga "kring" utbildning - alltså gå en hel utbildning + kurser inom andra områden. Om du idag inte har ngt annat "färdigt" alternativ utan endast plats på en utbildning som ändå ligger inom rätt område (ekonomi), så råder jag dig att börja läsa. Men om du kan jobba i stället eller har en realistisk chans att komma in på en annan utbildning som du tycker passar dig bättre, då blir den en annan situation.
      Inom "ekonomi" där yrken i Sverige är icke-reglerade, är det extremt svårt att ge råd om vilken utbildning som passar bättre - därför att olika arbetsgivare kan tänka olika och vi vet inte hos vilken arbetsgivare du kommer söka jobb.

    Frågor och svar taggade med 'gymnasieexamen' (325 st.)

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga