Beteendevetare: ett program eller fristående kurser?
Det beteendevetenskapliga programmet är ett program som kan variera i längden men är minst på tre år heltid och man tar ut en generell examen på 180 hp (högskolepoäng), Filosofie kandidatexamen antingen i psykologi, sociologi eller pedagogik, beroende på vilket huvudämne man har fördjupat sig i (psykologi, sociologi eller pedagogik). Programmet kan också vara längre: t.ex.på 3,5 år, 270 hp*.
*** *** ***
- Kan man skapa sin beteendevetenskapliga kandidatexamen av fristående kurser?
- Ja, det går att plocka ihop sin egen examen av fristående kurser. Man läser i så fall 90 hp (högskolepoäng) i ett av ämnena: psykologi, sociologi eller pedagogik. Rekommendationen är att man läser 90 hp i psykologi, sociologi eller pedagogik på den hörskola/universitet där man vill ta ut sin kandidatexamen och att man läser dem i block á 30 hp per termin, d v s på heltid.
Resterande 90 hp kan man plocka ihop kurser inom olika ämnen och läsa på olika lärosäten men man bör fundera på vad mål med studierna är och vad man vill jobba med efter sin examen. Det är väldigt individuellt vad man vill läsa för kurser de 90 valbara hp.
*** *** ***
Vanliga befattningar som beteendevetare är: arbetsförmedlare, behandlare, frivårdsinspektör, försäkringskassehandläggare, utredare eller handläggare.
I privat sektor jobbar beteendevetare bland annat inom företagshälsovården, på bemanningsföretag, på IT-företag, på behandlingshem och för olika idéburna organisationer.
Vanligt förekommande yrkestitlar för beteendevetare är: beteendevetare, behandlare, folkhälsoplanerare, friskvårdsansvarig, organisationskonsult, personalkonsulent, HR-ansvarig, HR-konsult, organisationsutvecklare, rekryterare, researcher eller utredare.
*** *** ***
Vi fick den 9 november 2015 svar från en Studie- och karriärvägledare på IBL (Institutionen för beteendevetenskap & lärande) i Linköping på en fråga om vad som händer om man inte fullföljer sina studier till Psykolog på psykologprogrammet. Här nere kan man läsa det svaret:
"Det finns de som väljer att hoppa av & inte bli psykologer, de får då en bachelor (kandidatexamen) i psykologi. Generellt kallas man för beteendevetare, men de brukar också ofta läsa fler beteendevetenskapliga ämnen såsom pedagogik & sociologi, vilket man inte i så stor grad gör om man går psykologprogrammet. Så om man inte tänker sig att bli psykolog är det bättre att man läser fristående kurser & riktar sig mot det man vill arbeta inom. Exempelvis om man vill arbeta likt socionomer med socialt arbete (kriminalvård, socialtjänst, försäkringskassa, migrationsverket etc), så kanske man plockar kurser också inom juridik i sin examen."
*** *** ***
Förmodligen skulle chanserna öka att bli anställd som kurator om man med beteendevetenskaplig utbildning "i bagaget" läste 15 högskolepoäng Socialrätt, 15 hp* Juridisk översiktskurs/grundkurs som finns med i socionomutbildningen samt ännu mer med en KBT 1 påbyggnadsutbildning. Det finns exempel på att beteendevetare har fått anställning som kuratorer med dessa tilläggskurser.
*** *** ***
* hp = högskolepoäng
30 hp = heltidsstudier på högskolenivå under en termin.