Alternativ till gymnasieavhopp

Senast uppdaterad: 2019-02-08

Tillbaka

Ibland ställs det frågor från elever & föräldrar om vilka alternativ som finns för en ungdom som hoppar av gymnasiet. Orsaker till avhopp varierar: sjukdom, trivs inte p g a valde "fel program", fick jobb, är för långt att åka till/från skolan eller någon annan omständighet, t.ex. någon händelse inom vänskapskretsen eller i familjen.

Det är jättetråkigt när saker händer som gör att en ungdom vill hoppa av gymnasiet. Text nedan är skriven för att försöka hjälpa den som funderar på att hoppa av en gymnasial utbildning genom att beskriva flera av de olika alternativ som finns och som alla är bättre än att bli en "hemmasittare".

Det känns viktigt att börja med att påtala att det är nödvändigt för en icke-myndig elev att samråda med sina föräldrar (vårdnadshavare) & i fall orsaken till ett eventuellt avhopp är sjukdom, att även tillfråga en sjukskrivande läkare (i vissa fall psykolog och/eller kurator).

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^
Gymnasieskola är en frivillig skolform. När man har avslutat den 9-åriga grundskoleutbildningen, har man fullföljt sin skolplikt i Sverige & lagen ställer inga vidare krav på att fortsätta gå i skola. Men, å andra sidan, kan inte en icke-myndig person (den som är under 18 år gammal) på egen hand bestämma att inte söka till gymnasiet eller avbryta sin gymnasieutbildning. Vårdnadshavare har ansvar & måste vara med & godkänna det beslutet samt alla andra viktiga beslut som rör en icke-myndig ungdom.

Att inte söka till gymnasiet eller att "hoppa av " gymnasiet är det sämsta av alla alternativ. Det finns flera andra alternativ som är bättre för dig, som inte vill eller kan gå på gymnasiets nationella program:

Alternativ nr 1: Sjukskrivning
Att vara sjukskriven under en tid, om läkaren eller psykologen skriver intyg om det. Fördelen med det alternativet är att du behåller rätten till Studiebidrag från CSN samt att du får i lugn och ro - utan att uppföljningsansvariga från kommunen börjar "dra i dig" - ägna dig åt att bli bättre. Ang. vara sjukskriven, så kan man vara sjukskriven på deltid (t.ex. på halvtid eller på 25% eller 75%) - det är upp till läkare eller psykolog att bestämma sjukskrivningsgrad som kan ändras med jämna mellanrum: man går ofta från heltidssjukskrivning till deltidssjukskrivning först och sedan blir friskförklarad - så brukar det ofta bli. En elev får delta i undervisningen även om eleven är sjukskriven. Dock är det inte alltid en bra idé. Råd från läkare eller psykolog samt vårdnadshavarnas åsikter bör tas stor hänsyn till.

Alternativ nr 2: Byta till IM, Introduktionsprogrammen, t.ex. till individuellt alternativ (det är dock tyvärr inte en generell rättighet att byta till IM; det är rektorer i samarbete med kuratorer som kan hjälpa till med det, om de tycker det är befogat).
På IM, Individuellt alternativ kan du kombinera deltidsstudier med praktik eller t o m gå på "Helpraktik" under en period på några månader eller ett läsår - på en eller flera arbetsplatser. Fördelar med det alternativet är att du behåller rätten till Studiebidrag från CSN + får läsa i mindre klass och kanske t o m ha en del individuell undervisning (individuell bedömning görs av kurator och/eller speciallärare) + att du även kan få möjlighet till att bekanta dig med arbetslivet, kan få känna på hur det är på en arbetsplats "på riktigt", vilket förhoppningsvis leder till att ungdomen kan lättare bestämma sig för vad hen vill göra framöver.

Alternativ nr 3: Fortsätta gå på den nuvarande utbildningen
Häng med i skolan så gott det går men prata med lärarna om att du inte kommer att anstränga dig för att du orkar inte det just nu Fördelen med det är att du behåller ditt Studiebidrag från CSN och att du har "något att göra" och genom att delta på lektionerna kommer ändå ta åt dig en del kunskaper, som "sipprar in i din hjärna" omedvetet när du befinner dig i klassrummet.
Om du känner att du går på "fel program" och vill byta till "rätt program" i stället och gå om från åk 1 nästa läsår, kan du söka om. Det är t o m det kalenderåetr som du fyller 19 år som du kan komma in på gymnasiet "på nytt" och börja läsa från å k 1 igen. ***För att göra ansökan behöver du hjälp av Antagningskansliet eller SYV (Studie- och yrkesvägledare) på din gamla grundskola, på din nuvarande skola eller på den gymnasieskolan dit du vill komma in på. Ta kontakt med Antagningskansliet i ditt län och fråga hur du bör gå tillväga för att ansöka om en gymnasieplats. Om du inte vet hur du hittar rätt kansli, gå in på www.antagningskanslier.se och välj rätt län och/eller kommun och tryck på SÖK, så får du fram kontaktuppgifter.

Alternativ nr 4: Söka jobb
Arbetsförmedlingen har speciella satsningar för att hjälpa unga arbetslösa att komma ut på arbetsmarknaden. Yrkesintroduktionsanställning är en av dem och "Ungdomsgarantin" - är en annan. Om man är arbetssökande är det alltid en bra idé att skriva in sig på Arbetsförmedlingen som oftast förkortas AF. Aktiviteter via AF är på heltid. AF kommer att kräva att du deltar i informationsmötena, söka-jobb kurser, enskilda samtal med platsförmedlare och/eller arbetsvägledare mm. Du får vara sjukskriven under tiden du är inskriven på AF (du måste dock kunna uppvisa ett Läkarintyg). AF kan hjälpa till med att ordna praktik och söka-jobb aktiviteter, kan betala resa till/från anställningsintervju och ge dig olika sortens stöd under tiden du är aktiv arbetssökande.

Aternativ nr 5: Folkhögskola (för dig som är eller inom kort fyller 17 år)
Man måste vara "tillräckligt gammal" för att kunna läsa på en av Sveriges folkhögskolor. Därför är det inget alternativ för dig som är mycket yngre än 18 år. Du kan söka till en folkhögskola innan du har fyllt 18 år men, som regel, måste du fylla 18 år senast under det kalenderåret som utbildning på en folkhögskolas allmän kurs påbörjas (för mer info se 9§ i Förordningen om Statsbidrag till Folkbildningen). Om åldersgränser vid ansökan till en folkhögskola kan man även läsa på Folkhögskolornas gemensam hemsida.
De flesta utbildningar på en folkhögskola ger rätt till studiestöd från CSN.

Alternativ nr 6: Projekt (om det finns något passande ungdomsprojekt i din kommun)
Kommuner har uppföljningsansvar för ungdomar fram till den dagen personen fyller 20 år. Det är KAA-ansvariga i varje kommun som har till uppgift att aktivt jobba med den frågan.
Det kan finnas olika projekt speciellt riktade mot unga som inte går i skola och inte aktivt söker jobb via Arbetsförmedlingen. Det ser väldigt olika ut i olika kommuner. Uppföljningsansvariga från kommunen brukar själv söka upp ungdomar och för icke-myndiga ungdomar även deras vårdnadshavare för att erbjuda delta i något projekt som finns inom kommunen eller för att motivera dig som är "hemmasittare"** att söka jobb eller studier. Oftast får man, tyvärr, ingen ekonomisk ersättning när man som ungdom i "gymnasieåldern" deltar i ett kommunal projekt. Det är, alltså, ekonomiskt fördelaktigt för dig att gå på gymnasiet, där du här rätt till Studiehjälp från CSN och till gratis lunch under skoldagar.

Det är de alternativen (ovan) som alla är bättre än att bara "hoppa av skolan", för att hoppar man av gymnasiet, har man inget att göra och ingen inkomst (du förlorar rätten till Studiehjälp från CSN).

Att boka tid för att prata med kurator på skolan är en mycket bra idé, om du har tankar om att hoppa av gymnasiet eller upplever andra problem som har med skolan att göra. Kurator är helt rätt person att diskutera med i den situationen. Andra personer på skolan som kan vara till stor hjälp för dig är: din klasslärare/mentor, skolsköterska, SYV (Studie- & yrkesvägledare), skolvärd/värdinna & rektor på ditt gymnasieprogram.

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^

** "Hemmasittare" - så brukar man kalla ungdomar som inte går i skola och inte är inskrivna på AF, d v s de som "sitter hemma" och inte har någon sysselsättning.

*** Från och med 1 juli det kalenderåret som man fyller 20 år, "tillhör" man Komvux, kommunal vuxenutbildning. Du, som är yngre men som redan har avklarat en fullständig treårig gymnasieutbildning, är också behörig att söka utbildningar på Komvux (som i vissa kommuner heter Vuxenutbildningen).

Länktips
framtid.se/yrke/kaa-ansvarig - info om yrket KAA-ansvarig;
arbetsformedlingen.se/om-oss/var-verksamhet - info om "Ung Framtid" som stöttar unga jobbsökande
arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/stod-och-ersattning/att-delta-i-program/jobbgaranti-for-ungdomar
arbetsformedlingen.se/Om-oss/Pressrum/Sjoberg-bloggar - Arbetsförmedlingens blogg.

Tillbaka