Gymnasiet A till Ö
Viktigt att veta - A-Ö om gymnasiet
A
Annan ort
Man kan söka till gymnasiala utbildningar i hela Sverige, oavsett var man bor och man kan söka hur många alternativ som helst. Om man läser på gymnasiet på annan ort kan man i vissa fall (om man går en utbildning som inte finns närmare hemmet) få ekonomiskt bidrag i form av inackorderingstillägg, som max är 2350 kr. per månad.
Andrahandssökande
Sökande till gymnasiet indelas i förstahands- och andrahandssökande.
1. Förstahandssökande konkurrerar med hjälp av MTV (meritvärde) som räknas ut på betyget som man får i årskurs 9.
2. Andrahandssökande kan endast få plats på en utbildning om det finns lediga platser kvar efter det att alla behöriga förstahandssökande fått plats.
Finns inte programmet/inriktningen (nationella program/inriktningar) du söker i din hemkommun eller ditt samverkansområde, så blir du förstahandssökande i en annan kommun även till kommunala gymnasieskolor.
Gymnasiala utbildningar som är riksrekryterande tar emot alla sökande som förstahandssökande. Samma sak gäller friskolor, som har så kallat riksintag, vilket innebär att alla sökande är förstahandssökande.
Ansökan
Ansökan till gymnasieskolan lämnas i vissa fall till skolans studie- och yrkesvägledare men oftast görs ansökan via internet. Sista ansökningsdatum är olika i olika delar av landet. Information finns att få hos skolans studie- och yrkesvägledare eller på ansökningssidor på internet.
Hitta rätt antagningskansli/gymnasieantagning på www.antagningskanslier.se (genom att välja den kommun där du är folkbokförd och trycka på SÖK).
Obs! Vissa speciella skolor/utbildningar, t ex riksidrottsgymnasier har egna sista ansökningsdatum som skiljer sig från övriga.
Antagningsgräns
Hur många betygspoäng som krävs för att komma in på en viss gymnasieskola och program, bestäms inte på förhand. Man kan därför inte med säkerhet veta exakt hur många MTV (betygspoäng) som kommer att ge plats på en viss gymnasieutbildning. Normalt sett krävs det minst 80 MTV för att komma in på ett yrkesprogram och 120 MTV för att komma in på ett högskoleförberedande program, men p g a att man i vissa fall kan få dispens från kravet i engelska, kan antagningsgränsen (som lägst) vara 70 MTV för ett yrkesprogram och 110 MTV för ett högskoleförberedande program.
Att titta på antagningsstatistik från föregående år ger en fingervisning och kan i viss mån vara vägledande. Det som rekommenderas är att söka till många olika utbildningar för att öka sina chanser.
APL = arbetsplatsförlagt lärande
På alla yrkesprogram är minst 15 veckor av utbildningen APL. APL är en sorts praktik och räknas som utbildning och inte som anställning. Eleverna lär sig under APL genom att praktisera sina kunskaper under handledning.
B
Behörighet
Du är behörig att söka till ett nationellt gymnasieprogram och till IB om du:
• är högst 19 år det år du söker
• har genomgått grundskolan eller motsvarande med godkända betyg i svenska (eller svenska som andraspråk), engelska och matematik samt ett antal andra ämnen (fem andra valfria ämnen - för behörighet till ett yrkesprogram och 9 andra ämnen - för behörighet till högskoleförberedande program)
samt
• inte genomgått ett nationellt eller likvärdigt program eller avlagt IB-examen.
Betyg och Meritvärde (MTV)
Bokstavsbetygen räknas om till siffror för att urval ska kunna göras vid antagning till gymnasiet. Bokstavsbetygen översätts till siffror där:
A ger 20
B ger 17,5
C ger 15
D ger 12,5
E ger 10 och
F ger noll
När du söker till gymnasiet räknas de 16 bästa betygen samman och summan utgör ett så kallat meritvärde som brukar förkortas MTV.
Betyget i moderna språk får räknas in som det 17-de betyget. En sökande som har minst 16 betyg kan alltså ha högst 320 betygspoäng men om man har betyg i moderna språk kan man som högst få 340 MTV. Det är meritvärdet som ligger till grund för urvalet om antalet sökande är fler än antalet platser.
Blockläsning
Blockläsning (som också kallas för koncentrationsläsning och tillämpas på ett antal gymnasieskolor) innebär att du som elev koncentrerar dig på att läsa ett färre antal ämnen samtidigt än vad man normalt gör.
D
Distansutbildning
I dagens läge finns det enbart en riksrekryterande gymnasieskola Korr Onlinegymnasium som erbjuder fyra högskoleförberedande program, dit elever från hela Sverige får söka i fall de önskar genomgå gymnasieutbildning på distans (med några få obligatoriska träffar).
Andra möjligheter till distansundervisning på gymnasienivå är mycket begränsade. Kommuner kan köpa distansutbildning till ungdomar hos olika utbildningsanordnare, om särskilda skäl finns. Sådana lösningar är inte speciellt vanliga och oftast fattas beslut om åtgärden av kurator och/eller rektor på skolan.
F
Fri kvot
Ett antal platser ska avsättas för de som p g a särskilda omständigheter bör ges företräde framför övriga sökande eller vars meriter inte kan jämföras med betygen från grundskolan. Mer information får du från studie- och yrkesvägledare på din grundskola.
Fristående gymnasieskolor
Alla som vill, har rätt att gå i en, av Skolverket godkänd. Friskola, oavsett om skolan ligger i den kommun där man är bosatt eller i en annan kommun
G
Garanterat valbara kurser
• elever på yrkesprogram har rätt att kunna välja kurser för grundläggande behörighet till högskolestudier (svenska eller svenska som andraspråk 2 och 3 samt engelska 6) inom programmets 2500 poäng
• elever på nationella program erbjuds möjlighet att välja minst en estetisk kurs och minst en kurs inom idrott (utöver från den obligatoriska kursen idrott och hälsa 1).
Grundläggande behörighet
Samtliga högskoleutbildningar i Sverige (både kurser och program) kräver alltid grundläggande behörighet. Många högskoleprogram kräver dessutom särskild behörighet.
Grundläggande behörighet kunde tidigare (gäller de som avslutade sina gymnasiestudier innan år 2014) uppnås på olika sätt.
De elever som får examensbevis från ett nationellt högskoleförberedande gymnasieprogram år 2014 eller senare samt de som får examensbevis från ett yrkesprogram år 2014 eller senare med godkända betyg i kurserna svenska (eller svenska som andraspråk) 2 och 3 samt engelska 6 har grundläggande behörighet. Examensbevis från ett yrkesprogram som inte innehåller godkända betyg i de kurser som ger grundläggande behörighet får kompletteras på komvux eller genom prövning.
Gymnasiearbete
Gymnasiearbete är en obligatorisk kurs på 100 poäng som ingår i alla gymnasieprogram. Syftet att vidareutveckla och pröva elevens förmåga att hantera centrala kunskapsområden samt att ta ansvar för och utföra ett större arbete. Det ska även sammanfatta vad eleven lärt sig på programmet. Denna kurs är obligatorisk på alla gymnasieprogram och har en betygsskala bestående av enbart två betyg: F och E. Det är betyget E som eleven måste få för att kunna få gymnasieexamen. Betyget i gymnasiearbetet räknas inte med i elevens jämförelsetal (när man räknar på gymnasiebetyg inför ansökan till en eftergymnasial utbildning).
Gymnasiegemensamma ämnen
Gymnasiegemensamma ämnen är de ämnen som alla läser, oavsett program. Dessa är svenska (alternativt svenska som andra språk), engelska, samhällskunskap, religionskunskap, matematik, naturkunskap, historia samt idrott och hälsa.
Gymnasiesärskola
Gymnasiesärskolan är till för elever som inte kan gå i gymnasieskolan på grund av en utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Eleverna har oftast tidigare gått i den obligatoriska särskolan (motsvarande grundskolan). Gymnasiesärskolan är avgiftsfri och frivillig, och erbjuder nationella, specialutformade och individuella program. Man kan inte börja gymnasiesärskolan efter att man har fyllt 20 år.
Programmen fokuserar i första hand på att förbereda eleverna för arbetsmarknaden genom yrkesträning och verksamhetsträning.
Gymnasiesärskolan har nio nationella program. Läroplanen är samma som i gymnasieskolan, men man har andra kursplaner, program, mål och betygskriterier än gymnasieskolan.
Vad avgör om gymnasiesärskola är ett alternativ? I samråd med vårdnadshavare och/eller skolan gör kommunen utredningar, för det mesta inom fyra områden: en pedagogisk, en psykologisk, en medicinsk och en social utredning. Om eleven uppfyller kriterierna för att få gå gymnasiesärskola gör vårdnadshavaren/eleven en formell ansökan. Om inte skapas ofta ett åtgärdsprogram (till exempel med en specialpedagog) på den skola där eleven går.
Alla kommuner ska erbjuda utbildning inom gymnasiesärskola till de ungdomar som har rätt till det. Särskoleundervisning kan finnas på både kommunala och fristående skolor.
Gymnasiesärskolan ger elever särskilt stöd och möjligheter att utvecklas. Den ger inte samma behörigheter till högre studier som gymnasieskolan, eftersom gymnasiesärskolan har egna kursplaner. Alla kommuner ska erbjuda vidare studier inom särvux. Många som har gått särskolan får arbeten med lönebidrag eller i samhällsintegrerad verksamhet, som till exempel Samhall.
H
Högskoleförberedande program
Det finns sex nationella högskoleförberedande gymnasieprogram samt IB (international baccaleuraete diploma):
1. Estetiska programmet
2. Samhällsvetenskapsprogrammet
3. Naturvetenskapsprogrammet
4. Humanistiska programmet
5. Ekonomiprogrammet
6. Teknikprogrammet
I
IB = International Baccalaureate
International Baccalaureate Diploma, som oftast förkortas IB, är en internationell studentexamen som ger tillträde till fortsatta studier i en mängd olika länder. I Sverige är IB-programmet 3-årigt. Undervisningen sker på engelska, utom i svenska och andra språk. Ofta får de sökande göra ett inträdesprov i matematik och i engelska. Proven brukar också kompletteras med en personlig intervju som ligger till grund för antagningen.
Inackorderingstillägg
Läser du på en kommunal gymnasieskola som det tar minst en timme att åka till från hemmet, kan du söka inackorderingstillägg. Det gör du hos din hemkommun, via din studievägledare eller direkt på skolkontoret. Om du studerar på en fristående gymnasieskola, folkhögskola eller på en riksinternatskola och tillfälligt bosätter dig på skolorten p g a lång restid eller särskilda skäl, ansöker du om att få inackorderingstillägg från CSN. Motsvarande utbildning får inte finnas på hemorten. Inackorderingstilläggets storlek varierar mellan 1.190 och 2.350 kr/mån. Mer information finns på www.csn.se
IM = Introduktionsprogrammen
Det finns fem introduktionsprogram som erbjuds elever som inte uppnått behörighet till gymnasiets nationella program, elever med särskilda behov, elever som inte har kommit in på eller inte har sökt något nationellt program eller till elever som har hoppat av en gymnasieutbildning. Tanken är att eleven efter en tid ska gå över till ett nationellt gymnasieprogram, men i vissa fall kan en elev gå tre år på t ex yrkesintroduktion eller individuellt alternativ och efter det gå ut i arbetslivet, dvs söka jobb eller gå på praktik via Arbetsförmedlingen. Språkintroduktion, som är ett av introduktionsprogrammen, vänder sig till elever med invandrarbakgrund som behöver bättra på sina kunskaper i svenska innan de kan gå ett nationellt program.
Individuellt anpassat program
Det är rektor på gymnasieskolan som fattar beslut om individuellt anpassat program. I fösta hand är den lösningen tänkt för elever som byter program (för att de inte ska ha längre utbildningstid än nödvändigt).
Individuellt val
Individuellt val ingår i alla nationella program och består av kurser som motsvarar sammanlagt 200 poäng. Du väljer vilka kurser du vill läsa från hela skolans utbud. Syftet är att du ska få tillfälle att fördjupa dig i något du är speciellt intresserad av eller välja kurser som ger dig högskolebehörighet (grundläggande och/eller särskild).
Inriktning
Samtliga gymnasieprogram utom vård och omsorg har inriktningar. Inriktningarnas antal och omfattning i gymnasiala poäng varierar mellan de olika programmen. Antal inriktningar på programmen varierar mellan två och fem.
Vård- och Omsorgsprogrammet erbjuder inga inriktningar men ger möjlighet till specialisering istället.
K
Koncentrationsläsning
Koncentrationsläsning (som också kallas för blockläsning och tillämpas på många skolor) innebär att du som elev koncentrerar dig på att vanligtvis läsa ett färre antal ämnen samtidigt än vad man normalt gör.
Konkurrens
Det kan uppstå konkurrens till gymnasieutbildningar om det är fler elever som söker än vad det finns antal platser på utbildningen.
Oavsett om det är konkurrens eller inte så behöver eleven alltid vara behörig.
Därefter tas eleverna in i tur och ordning, där den eleven med högst betyg/meritvärde blir antagen först, eleven med näst högst betyg/meritvärde blir antagen därefter osv.. Tills att den sista platsen är tillsatt. Det innebär att om en utbildning har 20 platser så blir antagningsgränsen det meritvärdet som den ”20e eleven” hade i betyg.
Hur många betygspoäng som krävs för att komma in på en viss gymnasieskola och program, bestäms inte på förhand. Man kan därför inte med säkerhet veta exakt hur höga betyg/meritvärde som kommer att ge plats på en viss gymnasieutbildning. Att antagningsgränsen varierar från år till år beror på olika faktorer, bland annat hur många som söker, vilka betyg eleverna som söker har, hur populär skolan är och hur många elever som tas in på programmet och skolan.
Att titta på antagningsstatistik från föregående år ger en fingervisning och kan i viss mån vara vägledande. Det som rekommenderas är att söka till många olika utbildningar för att öka sina chanser.
Om de elever, som konkurrerar om sista lediga plats på utbildningen har exakt samma antal betygspoäng/meritvärde - kan olika metoder användas för att tillsätta den sista platsen: utlottning/slump eller att man tar in den eleven som har högre betyg i Svenska/svenska som andraspråk, Engelska, Matematik, No-ämnena och/eller So-ämnena (för att de ämnena anses vara av stor vikt för att lyckas på just den gymnasial utbildning som man sökte).
Alla ämnen som du läser på ett program består av en eller flera kurser som ofta bygger på varandra – t ex svenska 1, svenska 2 och svenska 3. Ofta har kurserna förkunskapskrav, d v s du måste ha läst kursen på nivå 1 för att få läsa en kurs i samma ämne på nivå 2. Vissa kurser är gemensamma och obligatoriska för alla, medan andra är valbara kurser som du väljer själv. Kurserna kan vara olika stora, de flesta är på 100 poäng, men det finns även några som är på 50, 150 eller 200 poäng. Om du inte blir godkänd i en kurs har du rätt att utföra en prövning under gymnasietiden.
L
Lärlingsutbildning
Lärlingsutbildning är ett begrepp som finns inom yrkesprogram. På ett yrkesprogram kan man läsa på vanligt sätt eller som gymnasial lärling. Tanken är att, oavsett på vilket sätt man läser, ska man skaffa sig likvärdiga kunskaper och färdigheter. Att läsa som lärling är alltså ett sätt att uppnå samma mål men på ett annat sätt. Från januari 2014 har elever som får lärlingskontrakt rätt att hos CSN ansöka om lärlingsersättningen (1000 kr extra i månaden, utöver studiebidraget).
M
Meritvärde / Betyg
Bokstavsbetygen räknas om till siffror för att urval ska kunna göras vid antagning till gymnasiet. Bokstavsbetygen översätts till siffror där betyget:
A ger 20
B ger 17,5
C ger 15
D ger 12,5
E ger 10 och
F ger 0
När du söker till gymnasieskolan räknas de 16 bästa betygen samman och ger ett s k meritvärde som ofta förkortas MTV. Det är meritvärdet som ligger till grund för urvalet om antalet sökande är fler än antalet platser. En sökande som har minst 16 betyg kan alltså ha högst 320 poäng. Men betyg i ämnet moderna språk får räknas in som det 17-de betyget och på så sätt kan man få högst 340 MTV (i fall man har betyget A i 16 ämnen + A i moderna språk).
Moderna språk
Moderna språk är ett eget ämne med en egen kursplan på grundskole- och gymnasial nivå och det omfattar alla språk utom svenska, svenska som andraspråk, engelska, klassisk grekiska, latin och teckenspråk. Om en elev läser moderna språk kan eleven söka till gymnasieskolan med sina 17 bästa betyg. Om en elev inte läser moderna språk söker eleven istället med sina 16 betyg.
Modersmål
Om du har ett annat modersmål än svenska och om du använder språket aktivt kan du, om du vill, få undervisning i modersmålet. Undervisningen i modersmål på gymnasiet kan anordnas som:
• en kurs inom individuellt val
• en utökad kurs
eller som
• ersättning för undervisning i andra språk än svenska (alternativt svenska som andraspråk) och engelska.
P
Poäng
Exempel: 100 gymnasiepoäng motsvarar 100 st 60-minuters lektioner + ungefär lika många timmar, som eleven bör lägga på läxor, självstudier, förberedelse till prov, grupparbete som anknyter till den aktuella kursen mm.
Profil
Gymnasieskolor kan erbjuda lokala profiler, exempelvis:
• Kriminologi på samhällsvetenskapsprogrammet
• Hund och häst på naturbruksprogrammet
• Akutsjukvård på vård- och omsorgsprogrammet
• Marinbiologi på naturvetenskapsprogrammet.
Program Det finns 18 nationella program, Alla är treåriga och ger en bred basutbildning. Det finns yrkesförberedande och högskoleförberedande program men också Introduktionsprogram.
Om du vill läsa vidare på högskola eller universitet efter gymnasiet bör du välja ett högskoleförberedande program eller välja till kurser för grundläggande behörighet på ett yrkesprogram. Introduktionsprogrammen (IM) tillhör inte de nationella gymnasieprogram. Det finns fem olika IM, som är i första hand är tänkta för ungdomar som av olika anledningar inte är behöriga till de nationella programmen.
Programgemensamma ämnen
Programgemensamma ämnen är ämnen som är speciella för varje program. De är obligatoriska och läses av alla elever på programmet, oavsett inriktning.
Programstrukturen
På varje program läser eleverna minst 2500 poäng, indelade i följande kategorier:
1. Gymnasiegemensamma ämnen
2. Programgemensamma ämnen
3. Inriktning
4. Programfördjupning
5. Individuellt val, 200 poäng
6. Gymnasiearbete, 100 poäng
Prövning Särskilda prövningar får göras i grundskole- och gymnasiala kurser. Betyg som man får genom prövning är lika mycket värda som betyg man får efter en läst kurs.
R
Rg-bidrag
Rg-bidraget, riksgymnasiebidrag för hörselskadad eller rörelsehindrad beviljas av CSN, som har egen avdelning för för detta. Bidraget beviljas alla elever som kommer in på Riksgymnasierna i Örebro, Angered, Kristianstad, Umeå eller Skärholmen och inte är skrivna i den kommunen. Bidraget täcker tillsammans med inackorderingstillägget mat, logi och resor.
Riksintag
Det kallas för riksintag när man blir antagen som förstahandssökande, oavsett var i landet man är bosatt.
Exempel:
• Skolan är en godkänd friskola.
• På skolan finns ett riksidrottsgymnasium (RIG).
• Skolan har riksrekryterande utbildningar för döva, hörselskadade och/eller rörelsehindrade.
Riksrekrytering
Till riksrekryterande utbildningar blir du antagen som förstahandssökande oavsett var i landet du bor.
Det är Skolverket som beslutar att ett program eller en inriktning på ett visst program ska vara riksrekryterande. OBS! att det på en och samma gymnasieskola ofta finns både riksrekryterande och vanliga utbildningar, dvs det är inte hela skolan, utan just en viss utbildning som är riksrekryterande. Dock finns det några skolor där samtliga utbildningar har riksrekrytering.
S
Samverkansavtal
Många kommuner har ett s k samverkansavtal med andra (ofta - kringliggande) orter för att de tillsammans ska kunna erbjuda så många program och inriktningar inom programmen som möjligt. Finns ett sådant samverkansavtal agerar kommunerna som ingår som om de vore en och samma kommun - just i de frågor som har med gymnasieantagningen att göra. Specialidrott (Idrottsgymnasium) Inom ramen för det individuella valet (200 poäng) erbjuder vissa skolor specialidrott. Du kan även som enskild elev ansöka om att få läsa specialidrott i din sport. Man skiljer mellan riksidrottsgymnasier dit elever från hela landet kan söka, regionala idrottsgymnasier, som flera kommuner kan gå samman och ordna utbildningar i och lokala idrottsgymnasier dit bara elever i kommunens upptagningsområde kan söka. Sista ansökningsdag till riksidrottsgymnasier ligger ofta tidigare än vanliga sista ansökningsdag till gymnasiet.
Kolla med studie- och yrkesvägledare på din grundskola eller kontakta den gymnasieskola du vill söka till för att få ansökningstider mm.
Spetsutbildning
Spetsutbildningar finns inom de matematiska, naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga, estetiska och humanistiska ämnena. Syftet är att ge elever möjlighet att i ökad studietakt fördjupa och bredda sina kunskaper i det ämne de har särskilt intresse för.
Spetsutbildningar är oftast riksrekryterande, därmed kan elever från hela Sverige söka.
Vilka skolor som erbjuder spetsutbildning kan du se på gymnasieguiden.se.
Studiebidrag
Den som studerar heltid på gymnasiet och är svensk medborgare får automatiskt rätt till studiehjälp från CSN och får sitt studiebidrag utbetalt utan att behöva ansöka om det. Om man studerar deltid, har man som regel inte rätt till någon studiehjälp under sina gymnasiestudier.
Bidraget kommer från och med kvartalet efter att du har fyllt 16 år och till och med vårterminen det kalenderår du fyller 20 år, om du studerar. Bidraget är 1050 kr/mån och beräknas normalt för fyra månader på höstterminen och sex månader på vårterminen. Om du är myndig betalas studiebidraget ut till dig, i annat fall - till vårdnadshavaren.
Särskild behörighet (till en eftergymnasial utbildning)
Förutom grundläggande behörighet kräver de flesta program på högskolenivå i Sverige dessutom särskilda förkunskaper, s k särskild behörighet. Många yrkeshögskoleutbildningar kräver också vissa särskilda förkunskaper.
De valbara kurserna (programfördjupande, olika antal poäng på olika program och det individuella valet, 200 poäng) kan användas till att skaffa sig den särskilda behörigheten till en eftergymnasial utbildning.
T
Timplaner
Timplanerna för de olika programmen anger hur undervisningstiden i timmar är upplagd under de tre åren. Det är vanligt att timplanen visar hur de olika kursernas poäng är fördelade.
U
Utökade kurser
En kurs kallas för en utökad kurs i fall eleven under sina tre år på gymnasiet läser mer än 2500 poäng och den kursen som ligger utöver de 2500 obligatoriska poängen är en utökad kurs. Alla utökade kurser ska registreras med ett U i betygsdatabasen. Vid ansökan till högskolan gäller följande: Betyget i en kurs som är registrerad med ett U, räknas med i elevens jämförelsetal enbart i två fall:
1. om den krävs för behörighet för just den utbildning som man söker till (därför kan en och samma sökande få olika Meritvärde på samma betyg, i fall hen söker flera utbildningar med olika behörighetskrav)
eller
2. om kursen ger meritpoäng.
Rektor beslutar om en elev får läsa en eller flera utökade kurser. Betygsatta utökade kurser bör finnas med i examensbeviset med en obligatorisk U-markering.
Y
Yrkesprogram
Det finns 12 yrkesprogram:
Hantverksprogrammet
Restaurang- och livsmedelsprogrammet
Handels- och administrationsprogrammet
Hotell- och turismprogrammet
Fordons- och transportprogrammet
Bygg- och anläggningsprogrammet
Industritekniska programmet
El- och energiprogrammet
VVS- och fastighetsprogrammet
Barn- och fritidsprogrammet
Vård- och omsorgsprogrammet
Naturbruksprogrammet
Elever på alla yrkesprogram har rätt att läsa kurser för grundläggande behörighet till högskolestudier inom programmets 2500 poäng. Praktik (APL) ingår i yrkesprogrammen med minst 15 veckor. På yrkesprogram kan man läsa som lärling.