Om att uppnå behörighet till högskola
Hur blir man behörig till högskolestudier i Sverige?
För att bli behörig till att söka till en högskoleutbildning (universitetsutbildning) i Sverige måste man alltid ha Grundläggande behörighet till högskolestudier som ofta förkortas till "Grundläggande behörighet".
Till många högskoleutbildningar krävs också Särskild behörighet, som kan innehålla vissa gymnasiala kurser men även andra krav, som t.ex. arbetslivserfarenhet.
Sedan måste man (allt som oftast) även ha "någonting att konkurrera med", vilket i allra de flesta fallen är Betyg från gymnasiet men kan även vara resultat av Högskoleprovet.
Är det obligatoriskt att göra högskoleprovet om man vill söka till högskola/universitet i Sverige?
Högskoleprovet gör man "för konkurrens" och inte för att uppnå behörighet. Genom att ha ett giltig resultat av högskoleprovet kommer den sökande med i ännu en urvalsgrupp och ökar sina chanser att komma in på en högskoleutbildning.
Det är frivilligt att göra högskoleprovet, nästan alltid i alla fall.*
Grundläggande behörighet krävs alltid till alla utbildningar (både kurser och program) på högskola/universitet i Sverige. Det finns flera olika sätt, på vilka man kan bekräfta att man har Grundläggande behörighet: utländska gymnasiebetyg, äldre svenska gymnasiebetyg och de nya gymnasiebetygen (gymnasieexamen). OBS! gymnasieelever på ett av yrkesprogram behöver läsa svenska/svenska som andra språk 2 och 3 samt engelska 6, som inte ingår i yrkesprogram som obligatoriska kurser - för att ha Grundläggande behörighet.
Särskild behörighet krävs ofta men inte alltid. T.ex. om man vill bli behörig att söka Psykologprogrammet, så står det att behörighetskraven är: grundläggande behörighet samt Matematik B (eller 2a/2b/2c) och Samhällskunskap A (eller 1b/1a2+1a2). Vad menas med det? Jo, grundläggande behörighet har vi förklarat redan (läs stycket ovan). Godkända betyg i kurserna Matematik B och Samhällskunskap A, som är äldre benämningar på motsvarande kurser Matematik 2a/2b/2c och Samhällskunskap 1b krävs för Särskild behörighet till just den här högskoleutbildningen.
Matematik 2a, 2b och 2c är de så kallade "motsvarande kurser", dvs man behöver läsa en av dem, inte alla tre. Detsamma gäller för kurserna Matematik 3b och 3c, som också är "motsvarande kurser".
Samhällskunskap 1b är en 100 poängskurs som läses obligatoriskt på de högskoleförberedande gymnasieprogrammen. På de yrkesprogrammen läses det en 50 poängskurs Samhällskunskap 1a1 och för att "komplettera upp" behöver man i så fall läsa en annan 50 poängskurs: Samhällskunskap 1a2.
Betyg E (eller G i det "gamla gymnasiesystemet") räcker för uppnå behörighet. Högre betyg är bättre för att det ger mer konkurrenskraft pga Meritvärde blir högre.
Meritvärde = Jämförelsetal + Meritpoäng
Betyg i kurser som krävs för behörighet och i de kurser som ger meritpoäng räknas alltid in i Jämförelsetal, även om det är "utökade kurser", som normalt sett inte räknas in.
Sammanfattning: för att bli behörig att läsa på högskolenivå i Sverige måste man alltid ha Grundläggande behörighet. Ofta behöver man även uppnå Särskild behörighet (som är olika för olika utbildningar). Högskoleprovet gör man (oftast) enbart för att få en extra chans att komma in på en högskoleutbildning.
^^^^^^^^^^^^^^^^^
* I några få fall finns det ett krav på att göra Högskoleprovet. Det är ett undantag. Exempel på när man måste göra högskoleprovet är om man söker via någon sort "alternativ antagning" och i de speciella kraven ingår att göra högskoleprovet. Ett annat fall då det är mycket bra eller nästan nödvändigt att göra högskoleprovet är: när man söker till en utbildning med mycket hört sökandetryck, som t.ex. Läkare, Veterinär eller Arkitekt. Detta p g a en situation kan uppstå när utbildningsplatserna inte räcker till ens till sökande med de högsta betygen och högst resultat på högskoleprovet. I sådana fall är det en kombination (betyg + resultat av högskoleprovet) som bedöms.