Om att söka utbildning på eftergymnasial nivå
Det är bra att tänka efter före och planera på lång sikt.
Här nere får du läsa om vad som är bra att veta i fall man planerar att söka utbildning på eftergymnasial nivå.
För att kunna bli antagen till en utbildning, måste man, som regel, vara behörig. Behörighet till eftergymnasiala utbildningar i Sverige består ofta av två delar: "allmän" behörighet och Särskild behörighet.
Vid ansökan till högskola/universitet använder man ett etablerat begrepp "Grundläggande behörighet".
Vid ansökan till yrkeshögskola heter det "Behörighet till yrkeshögskolestudier".
Särskild behörighet är det olika till olika utbildningar.
För att anses som behörig måste sökande uppnå både grundläggande och särskild behörighet.
Om antal sökande är fler än antal utbildningsplatser uppstår det konkurrens. För att kunna delta i konkurrensen till en högskoleutbildning i ännu en extra urvalsgrupp, kan man göra Högskoleprovet.
Till yrkeshögskoleutbildningar kan man söka och eventuellt även komma in på - även som obehörig, detta på grund av att möjlighet finns att ta in upp till högst 20% obehöriga (i formell mening) på varje yrkeshögskoleutbildning. Ledningsgruppen för en yrkeshögskoleutbildning gör bedömning (den så kallade "prövning i fri kvot") om förutsättningar finns för en specifik person att klara den aktuella yrkeshögskoleutbildningen och i så fall kan beslut tas att ta in sökande utan att hen, formellt sett, är behörig.
Yrkeshögskoleutbildningar innehåller LiA, Lärande i Arbete (praktik) som ofta ger goda kontakter med arbetslivet vilket i sin tur leder till att man får arbete. En Yh-utbildning får endast starta om det finns ett påtagligt behov av den specifika yrkesrollen i arbetslivet. Det är Myndigheten för Yrkeshögskola som beslutar och prioriterar vilka Yh-utbildningar som får starta.