Vägledning A till Ö

Senast uppdaterad: 2015-09-01

Tillbaka

AF - Arbetsförmedlingen.

Annan ort - om den gymnasieutbildning (program eller inriktning) som man vill läsa inte finns i din "hemkommun" d v s den kommun där man är folkbokförd, har man rätt att söka till en gymnasieskola "på annan ort". Om "hemkommunen" har ett samverkansavtal med en viss kommun, är man i första hand hänvisad att söka dit.

APL - arbetsplatsförlagt lärande, en sort "praktik" som ingår i yrkesprogrammen på gymnasiet med minst 15 veckor. Det är vanligt att APL är längre än 15 v., t.ex. 20 eller t o m 22 veckor - fördelat på 3 gymnasieårskurser.

APP - Arbetsplatspraktik.

APT - Arbetsplatsträff (återkommande möte där alla yrkeskategorier som jobbar på samma arbetsplats får info från ledningen och diskuterar aktuella arbetsrelaterade frågor).

AST - autismspektrumtillstånd. AST - är ett begrepp som används i stället för och ibland tillsammans med "Aspergers syndrom" eller parallellt med det. Ofta läser man "AST/Aspergers syndrom" på olika hemsidor.

BA - Bygg- och anläggningsprogrammet, ett Nationellt gymnasieprogram (yrkesprogram).

Behörighetskomplettera - skaffa nya betyg i kurser som krävs för att bli behörig till en viss utbildning. Man kan skaffa betyg genom att läsa kurser på en skola eller genom att bedriva självstudier med efterföljande prövning (som officiellt heter "Särskild prövning").

BF - Barn- och fritidsprogrammet, ett Nationellt gymnasieprogram (ett yrkesprogram).

BMAbiomedicinsk analytiker.

CMS - Career Management Skills.

CSN - Central Studiestödsnämnd, som beslutar om & betalar ut det svenska studiestödet (bland annat studiehjälp & studiemedel till dem som studerar i Sverige & utomlands). CSN hanterar också hemutrustningslån till utländska medborgare samt administrerar återbetalningar av lånen.

Dyskalkyli - medfödd svårighet i att hantera siffror.

Dyslexi - troligtvis (finns olika teorier) medfödd tillstånd som visar sig i svårigheter i att läsa och/eller skriva. Uppskattningsvis lider ca 20% av vuxna av någon form eller grad av dyslexi. En variant av dyslexi är att man läser långsammare än "normalt" men har inga svårigheter för övrigt i att hantera skriv och/eller läsuppgifter.

Dyspraxi - medfödd störning i personens koordinationsförmåga, som uppskattningsvis mellan 5 och 10 % av befolkningen lider av, när signaler från hjärnan inte når musklerna på rätt sätt och man upplever sig som "klumpig". Vid svårare dyspraxi kan vissa yrkesval, där man behöver god koordinationsförmåga, vara problematiska. Det finns inget känt botemedel. Träning i ung ålder hjälper i viss mån att mildra tillståndet.

EE - El- och energiprogrammet, ett Nationellt gymnasieprogram (ett yrkesprogram).

EGY - eftergymnasial yrkesutbildning, som kan t.ex. erbjudas på folkhögskolor. Exempel på en sådan utbildning är en 3-årig utbildning till Teckenspråkstolk på en folkhögskola.

EHT -  elevhälsoteam som finns på grund- och gymnasieskolor. EHT består oftast av: skolsköterska, kurator, skolpsykolog, SYV, skolvärd/värdinna och rektor. Klasslärare/mentor erbjuds ofta att delta i enskilda EHT mötena när det är befogat. Det vanligaste upplägget är att EHT har möte en gång i veckan, en gång varannan vecka eller en gång i månaden och rektor kan beordra en extra EHT möte vid behov. 

EK - Ekonomiprogrammet, ett av Nationella gymnasieprogram (högskoleförberedande).

ES - Estetiska programmet, et av Nationella gymnasieprogram (högskoleförberedande).

F-prövning - en prövning som en gymnasieelev (som har fått betyget ”F" på en avslutad kurs) får göra på sin skola så länge eleven är inskriven på ungdomsgymnasiet. F-prövning får göras tills eleven erhållit betyget E eller högre. En F-prövning kan bara göras på en hel kurs.

Fri kvot - ett begrepp som används i olika sammanhang: allmänt menar man med "fri kvot" att ett antal platser på utbildningen avsätts för elever som p g a särskilda omständigheter bör ges företräde framför övriga sökande.
"Fri kvot" vid ansökan till Yrkeshögskolan: om man saknar formell behörighet kan man ansöka om tillgodoräknande i samband med ansökan för tidigare utbildning och praktisk erfarenhet. Ansvariga för en yrkeshögskoleutbildning bedömer då om dessa erfarenheter uppväger de betygsbrister som finns i ansökan och motsvarar det/de saknade betyget/betygen. Det handlar helt enkelt om att göra bedömning om den sökande har goda chanser att klara den sökta utbildningen trots avsaknaden av de nödvändiga betygen och/eller de övriga krav (t.ex. krav i form av arbetslivserfarenhet).

Frisök - möjlighet för ungdomar att söka gymnasieutbildningar på kommunala och landstingsdrivna skolor i hela Sverige. Dock är det viktigt att tänka på att man är andrahandssökande (d v s kan komma in enbart när alla behöriga förstahandssökande, "egna elever", som är folkbokförda i den egna kommunen, har kommit in och det finns lediga platser på utbildningen) samt att man ev inte får någon ekonomisk kompensation för resor till/från skolan och/eller för boende på skolorten.

Flex - flexibla studier. En studieform som ofta finns att välja på Komvux. "Flex" kan beskrivas som "något mitt emellan traditionell undervisning & distans", man kommer till skolan när man kan och när man inte kan, bedriver man självstudier. Ofta kan man boka sig på lektionerna på förhand eller så kommer man överens med läraren när man kan komma till skolan. Den studieformen passar när man jobbar eller gör ngt annat som gör att man inte alltid kan komma till skolan vis samma tid varje vecka, t.ex. vid skiftarbete, när man åker på tjänsteresor eller om man är tvungen att ta hand om barnen varannan vecka mm. "Flex" är ett bra alternativ för den som vill ha "vanlig klassrumsundervisning" men ej kan delta i alla lektioner. Flex kan göra det möjligt att läsa snabbare än på heltid. Om behovet finns kan man också läsa på ganska långsam takt (oftast är den långsammaste möjliga takten - 25% dvs en kvartsfart, vilket motsvarar studier i 10 timmar/vecka).

Första/andrahandssökande - andrahandssökande kan få utbildningsplats bara om alla behöriga förstahandssökande kom in & det finns lediga platser på utbildningen.
Som sökande till gymnasiet är man förstahandssökande till kommunala & landstingsdrivna gymnasieskolor i sin "hemkommun" & till gymnasieskolor i de kommuner som ingick ett samarbetsavtal med den egna kommunen, till riksrekryterande utbildningar samt till alla fristående gymnasieskolor, oavsett var i Sverige de finns. Till övriga gymnasiala utbildningar är man andrahandssökande.

FoU - forskning och utveckling.

FT - Fordons- och transportprogrammet, ett Nationellt gymnasieprogram (yrkesprogram).

Grundläggande behörighet - ett etablerat begrepp som står för "allmän behörighet till högskolestudier". Grundläggande behörighet kan man ha efter olika slags gymnasiestudier: på gymnasieskola, på komvux, på folkhögskola eller om man skaffade betyg via prövningar. Exempel: Slutbetyg från gymnasium/komvux med betyget G i minst 2250 poäng, samt lägsta betyg godkänt i Svenska A/Svenska som andraspråk kurs A och B, Engelska A samt Matematik A, eller motsvarande från folkhögskola. För den som påbörjade sina gymnasiestudier efter 1 juli 2011 gäller det som regel att ha gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program eller yrkesexamen med godkända betyg i några tilläggskurser. Läs mer om antagning till högskola/universitet inklusive grundläggande och särskild behörighet på www.antagning.se.

Gruppvägledning - en företeelse när vägledning sker i grupp, vilket förekommer i skolor (grundskola, gymnasieskola, folkhögskola, yrkeshögskola) och inom olika projekt, t.ex. arbetsmarknadsprojekt eller inom någon annan omställningsverksamhet. Det är ganska vanligt att vägledaren använder sig av en eller flera övningar. Vissa av de så kallade "gruppvägledningsövningar" kan även användas vid enskild vägledning.

HA - Handels- och administrationsprogrammet, ett Nationellt gymnasieprogram (yrkesprogram).

"Hemmasittare" - Ungdomar som inte går i skola, inte aktivt söker jobb och inte är sjukskrivna, det vill säga de som borde kunna studera eller arbeta, men som inte gör det, kallas för "hemmasittare".

HP (eller Hp, ibland också "hp") - högskoleprovet.

HT - kan användas som förkortning för "höstterminen", t.ex. HT 2015 eller som förkortning för Hotell- och turismprogrammet, ett Nationellt gymnasieprogram. HT är ett av 12 yrkesprogram.

HU - Humanistiska programmet, ett Nationellt gymnasieprogram (högskoleförberedande).

HV - Hantverksprogrammet, ett Nationellt gymnasieprogram. HV är ett av 12 yrkesprogram.

IB - International Baccalaureate Diploma Programme - är en internationell studentexamen som ger tillträde till fortsatta studier i många länder. IB-programmet tvåårigt, men i Sverige läser man på gymnasiet i tre år: första året är ett förberedande IB-år. All undervisning, förutom i svenska & andra språk, sker på engelska. Ofta får den sökande göra ett inträdesprov i matematik & engelska. Proven brukar kompletteras med en personlig intervju som ligger till grund för antagningen.

IM - Introduktionsprogrammen på gymnasiet.

IN - Industritekniska programmet, ett Nationellt gymnasieprogram (ett av yrkesprogram).

KAA - Kommunala aktivitetsansvaret som oftast ligger under den kommunala Utbildningsförvaltningen och innebär att de "uppföljningsansvariga" söker upp "hemmasittare" som är under 20 år gamla och försöker motivera dem till att söka utbildning eller jobb. Med en "hemmasittare" menas det en person i arbetsför ålder som inte studerar, inte går på praktik, inte är föräldraledig eller sjukskriven och inte heller aktivt söker jobb eller annan sysselsättning.

Kd - kursdeltagare. Oftast kallas de studerande på folkhögskolorna och på komvux (vuxenutbildningen) för "deltagare" eller ”Kd”.

Komvux - kommunal vuxenutbildning som också ofta kallas för "Vux" (vuxenutbildningen).

Konkurrenshöja (eller konkurrenskomplettera)- att läsa upp betyg från lägre till högre, t.ex. från ett G till VG eller från VG till MVG; från E till D, C, B eller A.

KPU - kompletterande pedagogisk utbildning, är en kort utbildning för dig som vill bli behörig lärare och redan har läst skolämnen på högskolenivå. KPU är på 90 hp (högskolepoäng), som motsvarar en högskoleutbildning á 3 terminer på heltid.

LADOK - ett system där hp (högskolepoäng) registreras in. Traditionellt matar institutionens (på högskola eller universitet) kurssekreterare in & tar fram uppgifter ur Ladok, till exempel baserat på lärarnas resultatlistor. Resultat (i hp) från svensk grundutbildning, utbildning på avancerad & på forskarnivå registreras in i Ladok. 

LAN - Local area network (engelska); ibland pratas det om "LAN-events" och med det menar man oftast en typ/variant av öppet hus eller samverkansmöte.

LIA - Lärande i arbete, en sort praktik. Begreppet "LIA" används främst inom Yrkeshögskola. Minst 25% av tiden på en yrkeshögskoleutbildning utgörs av LIA. Det är vanligt att LIA är längre och t.ex. en tredje del av utbildningstiden på en yrkeshögskoleutbildning utgörs av LIA.

Mtv - Meritvärde. Mtv räknar man utifrån betyg som man får i å k 9 på grundskolan eller på de betyg som ingår i ett Examensbevis (innan år 2014 - Slutbetyg) från gymnasiet. 

NA - Naturvetenskapsprogrammet, ett av Nationella gymnasieprogram (högskoleförberedande).

NB - Naturbruksprogrammet, ett av Nationella gymnasieprogram (ett av yrkesprogram).

NCS - Natural Colour System®© är ett logiskt färgbeteckningssystem som bygger på hur människan uppfattar färg.

NPF - neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

PBL - problembaserat lärande, en teori om hur man bäst tar till sig ny kunskap. PBL används på flera högskolor/universitet & gymnasieskolor i Sverige. Som kunskapssyn betyder PBL att man ser på varje individ som en människa som alltid aktivt söker kunskap, dvs inte som en passiv mottagare av det som läraren har bestämt skall läras ut. Som arbetsmetod innebär PBL att elever jobbar med projekt under ledning av en handledare. Flera ämnen ingår i projektet & utifrån ämnes-& kursmål bestäms målen för varje projekt. Gruppmedlemmarna formulerar sedan själva de frågor de vill arbeta med. En viktig del i PBL:s kunskapssyn är att varje elev utvärderar sig själv: Vad kunde jag före projektet & vad kan jag efter?

Poäng
Gymnasiepoäng: ”Gymnasiepoäng" förkortas ofta som "p." eller "poäng". De flesta gymnasiekurser är á 100 poäng eller 100 p. men det finns gymnasiekurser á 50 p., 150 p. och 200 p. På heltid läser man 20 p. per vecka. På höstterminen (HT) som oftast varar i 20 veckor läser man på heltid 400 p. och på vårterminen (VT) som oftast varar lite längre, t.ex. i 22,5 v., läser man i så fall 450 p.
***
Yrkeshögskolepoäng: man läser 100 yh (yrkeshögskolepoäng) på heltid under en termin, 20 veckor. 5 yh = en veckas heltidsstudier på yrkeshögskolan. 1 yh = en dags heltidsstudier.
***
Högskolepoäng: ett sätt att mäta längden/storleken på en högskolekurs. 100% studietakt motsvarar 60 högskolepoäng per år, dvs om man läser på heltid läser man 30 hp (högskolepoäng) per termin.

PREP (eller Preparand) - tillhör IM, Introduktionsprogrammen, d v s inte är ett av de Nationella gymnasieprogram.

Prövning - som egentligen heter "särskild prövning" kan göras i grundskole- och gymnasiekurser på en grund- eller gymnasieskola, på Prövningsenheten i kommunen eller hos en privat utbildningsanordnare, i fall man blir anvisad dit via Komvux eller från den kommunala utbildningsförvaltningen.

PRAO - Praktisk arbetslivsorientering (oftast används förkortning PRAO när man pratar om kort praktik för grundskoleelever á en eller max två veckor under åk 7 - 9).

PRO - Programinriktat individuellt val, ett gymnasieprogram som tillhör IM, Introduktionsprogrammen, dvs inte är ett av de Nationella gymnasieprogram.

Riksintag - godkända fristående gymnasieskolor har den så kallade "riksintag". Det betyder att alla elever är förstahandssökande.

Riksrekrytering - både fristående, kommunala och landstingsdrivna gymnasieskolor kan ha en eller flera utbildningar på skolan som har "riksrekrytering". Ibland kan alla utbildningar på skolan vara riksrekryterande. Det är, alltså, inte hela skolan, utan enskilda utbildningar, som har Riksrekrytering. Alla elever är förstahandssökande till riksrekryterande utbildningar, medan samma elev kan vara andrahandssökande till övriga utbildningar på samma skola.

Reell kompetens - ett begrepp som oftast används inom högskolan och syftar på erfarenheter och/eller kunskaper, t.ex. arbetslivserfarenheter, som i vissa fall kan tillgodoräknas och ge behörighet till studier. Dock saknar man ofta betyg och bör därför göra högskoleprovet för att kunna konkurrera om en utbildningsplats.
Inom yrkeshögskolan pratar man ofta om att kunna ansöka i "fri kvot" i stället för att söka på "reell kompetens". Egentligen menar man samma sak, oavsett om man pratar om "fri kvot" eller "reell kompetens" - vid Antagning till en yrkeshögskoleutbildning.

RL - Restaurang- och livsmedelsprogrammet, ett Nationellt gymnasieprogram (yrkesprogram).

SA - Samhällsvetenskapsprogrammet, ett Nationellt gymnasieprogram (högskoleförberedande).

Samverkansavtal
Många kommuner har ett så kallat samverkansavtal med andra, ofta kringliggande kommuner - för att de tillsammans ska kunna erbjuda så många utbildningar som möjligt. Det kan handla om gymnasieutbildningar: (program och inriktningar) som elever, boende i alla kommuner inom samverkansavtalet söker på samma villkor eller om utbildningar för vuxna inom Komvux. Exempel på ett sådant samarbete kommuner emellan är GR, Göteborgs regionen (samarbetsavtal mellan 13 kommuner).

SAS - Svenska som andraspråk. SAS grund är en kurs som är avsedd ge vuxna invandrare kunskaper i svenska motsvarande godkänt betyg i svenska i å k 9 på grundskolan. Efter att man har fått godkänt betyg i SAS grund, är man behörig att läsa SAS 1, som är första gymnasiekurs i svenska som andraspråk. Efterföljande kurser heter SAS 2 och SAS 3.

SFI - Svenska för invandrare. Det är utbildning i svenska för personer som har ett annat modersmål. Utbildningen är uppdelad i fyra kurser: A, B, C och D. När man får ett godkänt betyg i SFI D, har man kunskaper i svenska som motsvarar ungefär å k 6 på grundskolenivå. Om man som vuxen läser svenska efter SFI D, läser man SAS grund.

SKL - Sveriges Kommuner och Landsting.

Skoltyp
Det kan spela stor roll om man söker till en fristående alt till en kommunal eller landstingsdriven gymnasieskola. Skoltyp kan påverka elevens möjlighet att komma in på en gymnasial utbildning och/eller elevens möjlighet att få ekonomisk kompensation för resor till/från skola och/eller för boende på skolorten.

SMF - Studiemotiverande folkhögskolekurs för den som är arbetssökande (AF anvisar till kursen) som ges på många olika folkhögskolor och som brukar vara 2,5 - 3 månader lång (ibland 10 veckor lång). 

Spri - förkortning för "Språkintroduktion", ett gymnasieprogram som tillhör IM, Introduktionsprogrammen.

SOS - benämning för en profil inom gymnasiets Vård- och omsorgsprogrammet 
som är det enda av de Nationella gymnasieprogram som inte har några profiler; 
förkortningen SOS står för "Sjukvård, omsorg & säkerhet".

SPRINT - en förkortning för "SPRåk INTegration" och betyder oftast att en gymnasieskola har språkintegrerade utbildningar. Elever kan t.ex. välja läsa kurser på ett naturvetenskapsprogrammet (NA), på ekonomiprogrammet (EK) eller på ett samhällsvetenskapsprogrammet (SA) på ett annat språk, än svenska - oftast på engelska.

SSYK - Standard för svensk yrkesklassificering.

STOM - Stöd och Matchning i form av stödinsatser som arbetslösa får via Arbetsförmedlingen. STOM är ofta utplacerad till AF´s underleverantörer (olika utbildningsföretag, organisationer, konsulter och övriga aktörer).

SYV - Studie- och yrkesvägledare som även kan kallas "vägledare". Inom högskola/universitet är den vanliga yrkestiteln Studievägledare; inom Arbetsförmedlingen - arbetsvägledare eller yrkesvägledare; inom olika arbetsmarknadsprojekt är en vanlig yrkestiteln - karriärvägledare eller coach.

Särskild behörighet - särskilda krav för att få läsa en viss utbildning. Läs mer om särskild behörighet. Kräv på särskild behörighet ställs ofta till högskole- och yrkeshögskoleutbildningar. Det finns dock ett antal utbildningar som inte ställer krav på särskild behörighet. I särskild behörighet kan även andra krav än betygskrav ingå: t.ex. fysiska och medicinska krav; krav på att ha körkort och/eller krav på minimiåldern.

Särskild prövning - samma som "prövning".

Sökande - eller vägledningssökande, är en vanlig benämning för personer som söker vägledning.

T4 = Tekniskt fjärde år på ungdomsgymnasiet. 

TE - Teknikprogrammet, ett av Nationella gymnasieprogram (högskoleförberedande).

Teknisk bastermin - som tekniskt basår fast med färre kurser. Behörighet till Teknisk bastermin är: Grundläggande behörighet samt Matematik C, Fysik A och Kemi A alternativt Matematik 3c, Fysik 1 och Kemi 1.

Tekniskt basår - ett årigt högskoleutbildning (kurspaket) som ger en behörighet att söka tekniska högskoleutbildningar.

"The flipped classroom" - en undervisningsmetod som bygger på att läraren på förhand lägger upp genomgångar, filmer & blogginlägg & gör de tillgängliga för elever. Målet är 
att eleverna ska komma förberedda till lektionerna. På så vis minimeras tidsåtgången för genomgångar. Denna metod ger det möjligt för läraren ägna mer tid åt diskussioner med sina elever & till de praktiska momenten i undervisningen.

Tilläggskomplettera - läsa till en helt ny kurs för att höja jämförelsetalet. Tilläggskomplettering ger oftast en mycket liten höjning i sitt jämförelsetal. Man måste i så fall läsa många kurser och få mycket höga betyg i dem för att höjningen skall vara märkbar.

UBA - en förkortning som står för "utbildningsanordnare" = en skola. Exempel på UBA: LerniaFolkuniversitetet, Akademicum m.fl.

Urvalsgrupp - en grupp i vilken man prövas när man söker till en viss utbildning, t.ex. utbildning på högskola/universitet; de sökande delas in i grupper, beroende bland annat på var de har fått sina avgångsbetyg på gymnasienivå: gymnasiet, folkhögskola, utomlands och det även spelar roll om man har kompletterat sina betyg. En separat urvalsgrupp finns för dem som gjorde högskoleprovet. Man kan vara sökande till samma utbildning i flera olika urvalsgrupper samtidigt.

Utbyteskomplettera - höja betyget i en kurs, som man sedan innan redan fått betyg i. Detta är en variant av konkurrenskomplettering och motsats till tilläggskomplettering.

Utökad kurs - en gymnasiekurs som läses utöver de obligatoriska 2500 poäng, som krävs för att uppnå kraven för gymnasieexamen.Det är rektor på programmet som kan bevilja läsa en eller flera utökade kurser.Anledning till varför elever läser utökade kurser kan variera: en kurs som krävs för behörighet till en eftergymnasial utbildning kanske inte får plats inom gymnasieprogrammets 2500 poäng eller kanske några särskilda omständigheter kring elevens situation föreligger. Individuell bedömning görs i varje fall. Skola (rektor) har rätt att neka eleven att läsa utökade kurser.

VET = vocational education and training.

VF - VVS- och fastighetsprogrammet, ett Nationellt gymnasieprogram (yrkesprogram).

VFU = verksamhetsförlagd utbildning, en sort praktik. Begreppet används oftast när man pratar om ”den delen av utbildningen där praktik & teori knyts samman” & som ingår i utbildningar på högskola/universitet i bl a förskollärarutbildning och i olika lärarutbildningar.

VO - Vård- och omsorgsprogrammet, ett Nationellt gymnasieprogram (yrkesprogram).

VT = vårterminen, t.ex. VT 2016.

"Working guest" - ett fenomen när en person arbetar på hotell under sin "semester" för mat och logí på samma hotell. Exempel på en sådan anställningsform hittar vi bl a i Frankrike och det är oftast utländska turister/besökare som blir "working guests" på franska hotell.

Yh-poäng - yrkeshögskolepoäng, förkortas oftast ”yh”.

Yrk (eller yrkesintro, ibland även "yrkintro") - Yrkesintroduktion, som tillhör IM, Introduktionsprogrammen, d v s inte är ett av de Nationella gymnasieprogram.

YTP - yrkesteoretiskt prov som lärlingen inom vissa branscher (t.ex. inom bygg) måste genomföra när hen har uppfyllt sina utbildningstimmar. Efter YTP är godkänt är man berättigad till yrkesbeviset. Antalet obligatoriska timmar (som kallas för "lärlingstimmar" eller "utbildningstimmar") innan man kan göra YTP för att sedan kunna få ett yrkesbevis, kan variera beroende bland annat på om man är gymnasielärling eller traditionell lärling.

Tillbaka