Vilka gymnasiala utbildningar får man söka?
- Vilken ekonomisk hjälp har man rätt till som elev på gymnasiet?
En elev som går i åk9 på grundskolan har rätt att söka till alla gymnasiala utbildningar i hela Sverige. Dock är man förstahandssökande till vissa av dem och andrahandssökande till andra.
Att vara andrahandssökande innebär att man kan komma in enbart när alla behöriga förstahandssökande kommit in och det finns lediga platser kvar på utbildningen, dvs chanserna att komma in är begränsade och att man har högre Mtv (meritvärde) än de förstahandssökande som kom in, spelar i detta fallet ingen roll.
Till vilka utbildningar är man första- respektive andrahandssökande?
Förstahandssökande är man till:
1. alla gymnasiala utbildningar i sin egen kommun och inom "avtalsområdet” (kommuner ingår ofta avtal med kringliggande kommuner om att behandla alla sökande till gymnasiet som om de vore boende i den egna kommunen). Exempel på sådana avtalsområden är Stockholmsregionen (kommuner kring Stockholm), Göteborgsregionen (kommuner inom Västra Götaland) och Skåne (där elever boende i Skåne är förstahandssökande till alla gymnasiala utbildningar i Skåne)
2. alla Riksrekryterande utbildningar i hela Sverige. OBS! det är en viss utbildning på en gymnasieskola och inte hela skolan som är Riksrekryterande. Man bör noga titta på om just den utbildning som man söker har riksrekrytering eller ej. Det kan finnas gymnasieskolor med några få utbildningar där alla utbildningar är riksrekryterande men oftast är det bara en och ibland två utbildningar på skolan som har riksrekrytering medan övriga utbildningar på samma skola är "vanliga", dvs inte riksrekryterande
3. alla Friskolor (dvs fristående gymnasieskolor = icke-kommunala eller landstingsdrivna skolor). Friskolor har Riksintag, vilket inte är detsamma som Riksrekrytering. Vissa utbildningar på fristående skolor kan vara riksrekryterande.
Andrahandssökande är man till:
icke-riksrekryterande utbildningar på kommunala och landstingsdrivna gymnasieskolor, som ligger utanför samarbetsavtalsområde.**
Vi rekommenderar att man undviker söka enbart utbildningar där man är andrahandssökande. Detta pga att det kan bli så att det inte finns några platser "över" efter att alla behöriga förstahandssökande kommit in och då kan en situation uppstå när man står utan någon utbildningsplats när läsåret börjar. Då spelar det ingen roll att man har högt Mtv (meritvärde). Man kommer ändå inte få någon utbildningsplats. Vår rekommendation är att alltid söka minst ett alternativ på gymnasiet till vilket man är förstahandssökande. Ännu bättre är att söka flera alternativ, till vilka man är förstahandssökande. Det finns möjlighet att söka många olika alternativ samtidigt och det är bra att utnyttja den möjligheten. Det som är viktigt när man söker flera alternativ är att man prioriterar noga och sätter den gymnasieutbildning man är mest intresserad av som nummer ett, den utbildning man också tycker passar bra som nummer två och så vidare.
Vilken ekonomisk hjälp har en gymnasieelev rätt till?
En gymnasieelev har rätt till Studiehjälp från CSN i fall hen läser på heltid och inte har för mycket ogiltig frånvaro.
Hur mycket pengar får man för att kunna pendla till skolan eller bosätta sig på skolorten?
Om man kommer in på en utbildning på en skola inom avtalsområdet eller som har Riksrekrytering, brukar man få antingen busskort, tåg/spårvagnskort eller motsvarande för resor till och från skolan eller bidrag för att kunna bosätta sig på skolorten (i de fallen det är för långt för att dagligen pendla). Hemkommunen* brukar stå för busskortet och CSN för inackorderingstillägg (för att kunna bosätta sig på skolorten).
Om man däremot kommer in på en gymnasial utbildning utanför avtalsområdet som inte är riksrekryterande, är det inte alls säkert att man kan få någon kompensation i samband med resor och/eller för att bosätta sig på skolorten.
Man har större chans att få ekonomisk hjälp om utbildningen (program och inriktning) inte finns att söka inom avtalsområdet men här finns inga garantier.
Hemkommunen* kan bevilja ekonomisk hjälp till eleven även om hen formellt saknar rätten till sådan hjälp. Kommuner kan ta hänsyn till olika speciella omständigheter såsom elevens familjesituation, hälsotillstånd mm och göra undantag. CSN kan också göra olika bedömningar i liknande fall. Det kan vara svårt att på förhand få ett definitivt svar från CSN, som hänvisar till att göra ansökan om inackorderingstillägg, vilket man gör först när man är antagen till utbildningen. På så sätt kan det vara svårt att veta om man kommer att ha råd att läsa gymnasial utbildning långt hemifrån. För att få en uppfattning om hur mycket pengar det handlar om, kan man gå in på www.csn.se och se en tabell "Så mycket får du" där maxbelopp per månad uppgår till 2350 kr.
Hos kommunen kan man oftast på förhand få svar ang om undantag kan beviljas och vid ett positivt svar vet man i så fall hur mycket ekonomisk hjälp man får om man kommer in på en utbildning långt hemifrån.
* Med "hemkommunen" menas den kommun där man är folkbokförd.
** Med "samarbetsavtalsområde" menas alla de kommuner som ingick avtal med din hemkommun* om att i fråga om antagning till gymnasiet, agera som en och samma kommun. Alla sökande till gymnasiet, som är folkbokförda inom "avtalsområde"
behandlas som om de bodde i samma kommun som den gymnasieskola dit de söker ligger i.
Här >> kan du läsa mer om olika skoltyper: kommunala, landstingsdrivna och fristående gymnasieskolor.