Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32150 frågor besvarade.
En vanlig dag som studie- och yrkesvägledare?
4Poäng
Anton
Hejsan!
Jag har lite frågor gällande ert yrke:
• Jag undrar hur en vanlig arbetsdag som studie- och yrkesvägledare kan se ut?
• Vilka möjligheter finns det för eventuella "sidoprojekt"? (Har läst att folk kan jobba på arbetsförmedlingen som vägledare, att man kan pyssla med en del sidoprojekt i skolan som skolfotografering och andra aktiviteter, sen har jag hört att det ska gå att bli rektor om man läser till någon kurs)
• Blir ni någonsin uttråkade eller känns det som att det finns utrymme för utveckling och variation?
• Är det vanligt att jobba på olika arbetsplatser för att få ihop timmarna som syv?
• Kommer ni på några andra yrken som innehåller samtals/vägledar-delen?
Jag lutar nog mest åt att jobba på en gymnasieskola som studie- och yrkesvägledare, men tycker det är intressant att bolla tankar och höra erfarenheter från er :)
Gymnasiesök på gång. Kö utanför. Betygsmedelbetygen felregistrerade. Ringa antagningen. Skicka nya kataloger via exp. Hjälpa eleverna söka. Tre nya elever vars betyg inte kommit från mottagande skola. Ringa.
Centrala elevhälsan. Nya gemensamma blanketter ska tas fram.
Svara på mail. Ringa föräldrar. Boka möte. Ledsen elev tas omhand.
Kolla betygsstatistik och se om det finns upprättat åtgärdsprogram. APT möte.
Jag tog examen 2014 och har sen dess varit på tre arbetsplatser. Bara vikariat då det inte har funnits fasta tjänster där jag bott. På två av dessa arbetsplatser var jag på flera skolor på en heltidstjänst. T ex var jag på två grundskolor, vård- och omsorgsprogrammet samt språkintroduktion. På den tredje arbetsplatsen var jag bara på en skola. Jag ska snart börja på min fasta tjänst på 80% på en grundskola.
En vanlig dag inom grundskolan finns inte riktigt. Det finns saker som jag gör dagligen (som att kolla mejlen) men det kan alltid dyka upp saker under dagen - vilket jag gillar.
Nu är det full rulle med gymnasievalet för mina nior. Så om jag skulle skriva hur en dag i veckan såg ut då.
börjar min dag med att läsa mejlen. Svarar på de mejlen jag hinner. Under den här dagen var det två mejl från föräldrar som har elever som ska välja till gymnasiet. Båda var oroliga och ville ha guidning i hur man ska göra på hemsidan. Jag fick även mejl från två elever som ville ha hjälp med att göra sitt val tillsammans med mig.
Jag började med att kalla den ena eleven. Hen ska välja till en skola långt hemifrån och visste inte hur hen skulle lägga in detta. Vi har pratat mycket sen innan om vad som händer om man söker gymnasie utanför sin hemregion och hur det kan vara att flytta hemifrån till ett studentboende.
Sedan kom den andra eleven. Hen ville bara ha hjälp att göra valet då hen var osäker på hur det gick till.
Sedan gick jag ut i klasserna för att kolla vilka som vill gå på prova på dag nästa vecka. Skrev upp dessa. Informerade tydligt om vilka tider som gäller och att man måste anmäla ledighet till sin mentor. Listan med namn mejlade jag iväg till den skolan som ska ha prova på dag (på gymnasiet för elever som vill testa ett program). För säkerhets skull skrev jag ner tider, namn, program osv på en lista som jag skrev ut och satte upp på elevernas infotavla.
Fikapaus. Under fikat träffar man ofta övrig personal och det dyker alltid upp någonting. I detta fallet var det en elev som specialpedagogen hade träffat som var rädd för att betygen inte räcker till och vad som händer då.
Jag gick sedan och hämtade den eleven och vi pratade om betygen och andra alternativ som finns om behörigheten inte blir av.
Sedan tog jag en promenad i niornas korridor och det dök upp massa frågor. Jag svarade på dessa och passade även på att fråga om någon ville göra sitt gymnasieval.
Går och tittar min mejl innan jag slutar för dagen. Jag jobbar bara halvtid så jag slutar vid lunch.
Hej Anton! Jag har en 100% tjänst på en gymnasieskola, två yrkesprogram och ett högskoleförberedande. Väldigt roligt jobb med mycket frihet!
För mig var socionom ett yrke som jag valde mellan eftersom det också kan handla om att lotsa människor framåt. Jag hade då tidigare jobbat nära socionomer inom socialtjänsten men kände när jag hittade SYV utbildningen att det låg närmare mig: att jobba med det friska! På vår skola har vi också en arbetsterapeut som jobbar med att hjälpa eleverna hitta motivation och struktur, kan vara värt att kika närmare på det yrket kanske?
En dag på gymnasiet ser lite olika ut beroende på var under året vi befinner oss. Just nu jobbar jag mycket med information om individuella valet och eventuella inriktningar. Ofta får jag en eller en och en halv timmes pass som jag planerar själv. Jag brukar varva infon med tex värderingsövningar för att få eleverna att fundera på vem de är och vad de värderar högt i tex studier och kommande arbetsliv. Jag sitter också med i elevhälsoteamet och delar ärenden med specped., sjuksköterska, kurator och arbetsterapeut. Så utvecklande! Lärarna är ju också mina arbetskamrater och med dem samarbetar jag tex inom projekt osv. De är ju också mentorer för "mina" elever och behöver ibland informeras eller hjälpa mig att få hela bilden av en elev.
jag har jobbat som SYV på oIika stäIIen, bIand annat som praktiksamordnare (det är också en yrkesroII som en SYV kan ha)... då var det många teIefonsamtaI tiII arbetspIatserna, och prata med föräIdrar tiII eIeverna som skuIIe praktisera;
sedan var det mycket konfIikthantering och även några försäkringsärenden (vem ska betaIa sjäIvrisk på försäkringen när eIeven förstörde utrustning på arbetspIatsen? - det fick jag forska i också!... ). KonfIikthantering var det meIIan eIever och handIäggare på arbetspIatser; och även meIIan eIever och deras föräIdrar och eIeverna emeIIan som inte kunde komma överens när de hade praktik på samma arbetspIats.
För övrigt, så viII jag säga så här: SYV är inte ett yrke utan många oIika - det är stor skiIInad i arbetsuppgifterna om man t.ex är ArbetsvägIedare<<< eIIer StudievägIedare på högskoIa/universitet. kika också på internationeII syv <<< och praktiksamordnare<<<.
Som SYV kan man också studera vidare och sikta på att bIi en forskare, t.ex en skoIforskare<<<.
Mvh
Peter SYV
Frågor och svar taggade med 'specialist-läkare' (5 st.)
Hej! Jag undrade om det går att bli en narkosläkare utan att senare behöva arbeta i en operationssal. Om det inte går finns det liknade yrken där man utövar typ samma del av behandling som en narkosläkare annars brukar genomföra? Tacksam för...
Anna: :
Hej,vi på FRåGA SYV är inte experter på just Läkaryrken och specialiteten inom medicin, men jag tänker så här: under den långa utbildningen till läkare och... Läs hela svaret
Hej! Under gymnasiet studerade jag på det Estetiska programmet med inriktning musik men jag har nu blivit intresserad av studera till läkare specialiserad inom neurokirurgi. Vid tiden som jag skriver detta är jag 21 år och undrar om det finns någon möjlighet...
Julia: :
Hej Martin, Neurokikurger är en sort Specialistläkare som i grunden är - Läkare. Du måste därför skaffa dig läkarexamen, till att börja med och för det... Läs hela svaret
Jag vet att man måste plugga läkareprogrammet och sen specialisera sig i psykiatrin för att bli psykiater men kan man plugga psykologiprogrammet och bli psykiater?
Julia: :
Hej,
Psykiater eller som hen också kallas för - Psykiatriker är en specialistläkare. Man kan inte bli psykiater med någon annan grundutbildning än Läkare.Om du... Läs hela svaret
Hej, jag undrar om man behöver göra ett prov efter läkarutbildningen för att kunna utbilda sig inom en specialitet?
Jag vet att det finns i alla fall i Spanien (MIR-provet). Finns det även i Sverige?
Anna: :
Hej Julia!
I Sverige speciaIiserar man sig som Iäkare när man har fått IäkarIegitimation. Man Iäser tiII specialistläkare>> efter det att man är färdigutbiIdad... Läs hela svaret
HEJ
Mina frågor är: Hur blir man barnkirurg? Utbildar man sig i 2 år eller blir man det efter man har gått på läkarprogrammet? Eller beror det på vilket jobb du får och vilka erfarenheter.
Mikael: :
Hej Faisa,
kikurg är specialistläkare. Man måste bli läkare först och sedan kan man vidareutbilda sig till kikurg.
Läkarprogrammet på högskola/universitet är 5.5 år.
Hälsningar
Mikael SYV