Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32141 frågor besvarade.
En vanlig dag som studie- och yrkesvägledare?
4Poäng
Anton
Hejsan!
Jag har lite frågor gällande ert yrke:
• Jag undrar hur en vanlig arbetsdag som studie- och yrkesvägledare kan se ut?
• Vilka möjligheter finns det för eventuella "sidoprojekt"? (Har läst att folk kan jobba på arbetsförmedlingen som vägledare, att man kan pyssla med en del sidoprojekt i skolan som skolfotografering och andra aktiviteter, sen har jag hört att det ska gå att bli rektor om man läser till någon kurs)
• Blir ni någonsin uttråkade eller känns det som att det finns utrymme för utveckling och variation?
• Är det vanligt att jobba på olika arbetsplatser för att få ihop timmarna som syv?
• Kommer ni på några andra yrken som innehåller samtals/vägledar-delen?
Jag lutar nog mest åt att jobba på en gymnasieskola som studie- och yrkesvägledare, men tycker det är intressant att bolla tankar och höra erfarenheter från er :)
Gymnasiesök på gång. Kö utanför. Betygsmedelbetygen felregistrerade. Ringa antagningen. Skicka nya kataloger via exp. Hjälpa eleverna söka. Tre nya elever vars betyg inte kommit från mottagande skola. Ringa.
Centrala elevhälsan. Nya gemensamma blanketter ska tas fram.
Svara på mail. Ringa föräldrar. Boka möte. Ledsen elev tas omhand.
Kolla betygsstatistik och se om det finns upprättat åtgärdsprogram. APT möte.
Jag tog examen 2014 och har sen dess varit på tre arbetsplatser. Bara vikariat då det inte har funnits fasta tjänster där jag bott. På två av dessa arbetsplatser var jag på flera skolor på en heltidstjänst. T ex var jag på två grundskolor, vård- och omsorgsprogrammet samt språkintroduktion. På den tredje arbetsplatsen var jag bara på en skola. Jag ska snart börja på min fasta tjänst på 80% på en grundskola.
En vanlig dag inom grundskolan finns inte riktigt. Det finns saker som jag gör dagligen (som att kolla mejlen) men det kan alltid dyka upp saker under dagen - vilket jag gillar.
Nu är det full rulle med gymnasievalet för mina nior. Så om jag skulle skriva hur en dag i veckan såg ut då.
börjar min dag med att läsa mejlen. Svarar på de mejlen jag hinner. Under den här dagen var det två mejl från föräldrar som har elever som ska välja till gymnasiet. Båda var oroliga och ville ha guidning i hur man ska göra på hemsidan. Jag fick även mejl från två elever som ville ha hjälp med att göra sitt val tillsammans med mig.
Jag började med att kalla den ena eleven. Hen ska välja till en skola långt hemifrån och visste inte hur hen skulle lägga in detta. Vi har pratat mycket sen innan om vad som händer om man söker gymnasie utanför sin hemregion och hur det kan vara att flytta hemifrån till ett studentboende.
Sedan kom den andra eleven. Hen ville bara ha hjälp att göra valet då hen var osäker på hur det gick till.
Sedan gick jag ut i klasserna för att kolla vilka som vill gå på prova på dag nästa vecka. Skrev upp dessa. Informerade tydligt om vilka tider som gäller och att man måste anmäla ledighet till sin mentor. Listan med namn mejlade jag iväg till den skolan som ska ha prova på dag (på gymnasiet för elever som vill testa ett program). För säkerhets skull skrev jag ner tider, namn, program osv på en lista som jag skrev ut och satte upp på elevernas infotavla.
Fikapaus. Under fikat träffar man ofta övrig personal och det dyker alltid upp någonting. I detta fallet var det en elev som specialpedagogen hade träffat som var rädd för att betygen inte räcker till och vad som händer då.
Jag gick sedan och hämtade den eleven och vi pratade om betygen och andra alternativ som finns om behörigheten inte blir av.
Sedan tog jag en promenad i niornas korridor och det dök upp massa frågor. Jag svarade på dessa och passade även på att fråga om någon ville göra sitt gymnasieval.
Går och tittar min mejl innan jag slutar för dagen. Jag jobbar bara halvtid så jag slutar vid lunch.
Hej Anton! Jag har en 100% tjänst på en gymnasieskola, två yrkesprogram och ett högskoleförberedande. Väldigt roligt jobb med mycket frihet!
För mig var socionom ett yrke som jag valde mellan eftersom det också kan handla om att lotsa människor framåt. Jag hade då tidigare jobbat nära socionomer inom socialtjänsten men kände när jag hittade SYV utbildningen att det låg närmare mig: att jobba med det friska! På vår skola har vi också en arbetsterapeut som jobbar med att hjälpa eleverna hitta motivation och struktur, kan vara värt att kika närmare på det yrket kanske?
En dag på gymnasiet ser lite olika ut beroende på var under året vi befinner oss. Just nu jobbar jag mycket med information om individuella valet och eventuella inriktningar. Ofta får jag en eller en och en halv timmes pass som jag planerar själv. Jag brukar varva infon med tex värderingsövningar för att få eleverna att fundera på vem de är och vad de värderar högt i tex studier och kommande arbetsliv. Jag sitter också med i elevhälsoteamet och delar ärenden med specped., sjuksköterska, kurator och arbetsterapeut. Så utvecklande! Lärarna är ju också mina arbetskamrater och med dem samarbetar jag tex inom projekt osv. De är ju också mentorer för "mina" elever och behöver ibland informeras eller hjälpa mig att få hela bilden av en elev.
jag har jobbat som SYV på oIika stäIIen, bIand annat som praktiksamordnare (det är också en yrkesroII som en SYV kan ha)... då var det många teIefonsamtaI tiII arbetspIatserna, och prata med föräIdrar tiII eIeverna som skuIIe praktisera;
sedan var det mycket konfIikthantering och även några försäkringsärenden (vem ska betaIa sjäIvrisk på försäkringen när eIeven förstörde utrustning på arbetspIatsen? - det fick jag forska i också!... ). KonfIikthantering var det meIIan eIever och handIäggare på arbetspIatser; och även meIIan eIever och deras föräIdrar och eIeverna emeIIan som inte kunde komma överens när de hade praktik på samma arbetspIats.
För övrigt, så viII jag säga så här: SYV är inte ett yrke utan många oIika - det är stor skiIInad i arbetsuppgifterna om man t.ex är ArbetsvägIedare<<< eIIer StudievägIedare på högskoIa/universitet. kika också på internationeII syv <<< och praktiksamordnare<<<.
Som SYV kan man också studera vidare och sikta på att bIi en forskare, t.ex en skoIforskare<<<.
Mvh
Peter SYV
Frågor och svar taggade med 'masterprogrammet' (8 st.)
Jag går andra året på estetprogrammet och läser matte 2b. Jag undrar vad som krävs för att bli sexolog, måste jag gå naturprogrammet eller räcker det med godkänt i matte 2?
Milla : :
Hej,det vi vet om yrket Sexolog berättar vi om i presentationen på framtid.se/yrke/sexolog Vad gäller utbildning till detta yrke så finns det flera olika utbildningsvägar att... Läs hela svaret
Milla : :
Hej Filip!Civilekonomprogrammet är ett 4-årigt program. Läser man kandidat i ekonomi (3 år) + masterprogrammet (2 år) blir utbildningens längd fem... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om man pluggar till apotekare (5 år och en halv år praktik) kan man sedan läsa till master? Finns det ens master för apotekare? Hur många år tar det då och vad kan man sedan jobba med om man har en master inom apotekare? Vad blir...
Peter: :
Hej S,utbildning till apotekare, i Sverige, är forskningsförberedande; man läser i fem år på heltid och inom utbildningen brukar även genomgå sammanlagt 6-månaders VFU,... Läs hela svaret
Hej! Jag har en utländsk masterexam i banking and finance och har bott i Sverige i 4 år. Tills nu har jag inte fått någon chans att jobba med det examen jag har, därför tänker jag att läsa något som kan leda mig snabbare till ett jobb inom...
Mikael: :
Hej!Du ställer en viktig fråga men som också är mycket svårt att svara på. Eftersom det inte finns jobbgarantier i Sverige, så är det upp till... Läs hela svaret
Hej! Har bara en kort fråga angående hur det fungerar om man vill läsa upp sig från en civilekonomexamen till en master. Civilekonomexamen är 240 poäng, om man sedan vill läsa upp sig till en master, måste man läsa 120 poäng eller räcker det med att man läser 60 poäng?
Julia: :
Hej Bobby!masterprogrammen är på 120 högskolepoäng men om man redan har godkända betyg i en del kurser som ingår i masterprogrammet, ansöker du om Tillgodoräknande av tidigare utbildning... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om man vill studera master här i Sverige behöver man först validera diplom (dvs skicka det till UHR) eller det räcker att min diplom är översätts på engelska? Gäller det samma om elev är från EU och utanför EU? Tack...
Mikael: :
Du får bäst svar på den frågan från studievägledare på den institution där du vill läsa masterprogrammet.
Precis som jag skrev i rubriken, vad är en kandidatexamen? Behöver jag den för att gå en masterkurs? Jag har ingen aning om hur detta systemet fungerar och jag är väldigt förvirrad.
Förklara gärna som om jag är 5 år gammal, för jag förstår verkligen inget som står online.
Milla : :
Kandidatexamen kan man ta ut efter tre års studier på högskolenivå och den kan ha massor med olika inriktningar, ex. Kandidat i ekonomi eller i psykologi, i Samhällsvetendkap eller i... Läs hela svaret
Hej! Om man tar en socionomexamen och sedan läser vidare till master i social arbete, vilka fler jobbmöjligheter ges det då?
SYV-besökare: :
Hej, Linn,
generellt sett, har man möjlighet att ta fler och mer avancerade arbetsuppgifter om man har mer utbildning. Som socionom kan man arbeta inom en mängd olika yrken/positioner, och ju mer utbildning en socionom... Läs hela svaret