Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31896 frågor besvarade.
Advice columnist?
3 Svar
Hej Sara,
jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."
***
Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.
Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
"Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.
I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.
Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.
Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".
Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:
I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.
Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.
Några ex:
* Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken
* Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna
https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/
* Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona
* Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen
https://www.svd.se/om/vetenskapskollen
Hoppas detta var till någon hjälp!
Hälsningar
Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:
... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.
OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:
Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit.
Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:
1. Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?
2. Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.
3. Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.
Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
och
yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.
Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!
Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!
Vänligen
ANNA
Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning.
Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:
Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!
Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta.
Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv.
Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss.
Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):
https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/
Vänligen
Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:
Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning.
De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.
Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.
Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.
Med vänliga hälsningar
Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:
Hej!
Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik.
Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.
Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).
Sörmlands museum
- Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.
- Registrering av museiföremål i databasen Sofie.
- Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.
- Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.
Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp
Blue Royal Film Society
- Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.
Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Sagolekhuset Junibacken
- En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.
- Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.
- Följa arbetet i Junibackens ensemble.
Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp
Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen
- Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.
- Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.
- Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.
Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp
Centrum för fotografi
- Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.
- Värd i galleriet.
Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp
Modernista
- Lektörsläsning.
- Scanning av böcker inför återutgivningar.
- Arbete med metadata olika i register och system.
- Administrativt arbete.
- Korrekturuppdrag.
Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp
Orakel PR
- Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.
- Delta vid olika möten.
- Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp
Arbetscenter Stockholm
- Administration.
- Hjälpa arbetssökande hitta jobb.
- Kontakt med Arbetsförmedlingen
Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp
Sveriges television
- Hämta/lämna analog film.
- Lära sig filmdigitalisering.
- Lära sig grunderna i det digitala arkivet.
Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp
Studiefrämjandet Stockholms län
- Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.
- Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
RFSU Stockholm
- Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.
Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Scenkonstmuseet
- Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.
- Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.
- Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.
Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp
Tekniska museet
- Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.
Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.
Frågor och svar taggade med 'gymnasiepoäng' (43 st.)
-
vilka kurser saknar för 2250 poäng?
Om man går ut gymnasiet med studiebevis för att man inte kommit upp i 2250, så kan man ju läsa upp poängen på komvux. men måste det vara dem kurser man Isåfall fick F i, eller kan man välja någon annan kurs så man helt enkelt...
Hej,vissa kurser på gymnasienivå är obligatoriska även för examensbevis från Komvux. Allmänt, så är det inte nödvändigt att läsa samma kurser på komvux... Läs hela svaret -
Betygshöjning, steg o decimaler?
Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas...
Hej,gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är... Läs hela svaret -
Bytt program med F i två ämnen, spelar någon roll för Gymnasiepoäng?
Hej, jag har tidigare bytt från natur till samhälle och fick F i matte 1c &2c men fått godkänt i Ma 1b och kommer nog få godkänt i Ma2b. Man får endast ha 250 poäng med F i gymnasieexamen och de två kurserna som jag har F i blir 200...
Hej André!Du kommer inte ha F i matematik 1c in i ditt examensbevis. Du kommer få in det godkända betyget i matematik 1b (i stället). Bra om du får... Läs hela svaret -
Högskolepoäng på komvux?
Hej! Har läst basår på GU. Klarade inte matematik kursen på 15 hp som jag nu skulle behöva läsa in. Denna kursen ska ge behörighet i matematik 4. Om jag nu skulle läsa detta på komvux har jag förstått det som att det är 100...
Hej Tova,15 hp (högskolepoäng) motsvarar heltidsstudier i en halv termin, alltså i 10 veckor (en termin på högskolenivå, högskola eller universitet, varar i 20 veckor). En gymnasial kurs... Läs hela svaret -
gymnasiepoäng hur många timmar totalt?
en hundrapoängskurs på gymnasiet innebär ju ca 100 undervisningstimmar. är tanken att man utöver dessa lägga ca 100 timmar på eget arbete?
Hej Lovisa,ja, det du skriver i din fråga stämmer (i alla fall på ett ungefär). På komvux kan man läsa en 100p.kurs på heltid på fem veckor. Heltid = 40 timmar per vecka. En... Läs hela svaret -
Jag har studiebevis och pluggat upp mina poäng,hur får jag min examen?
Hej! Jag har enbart ett studiebevis från en samhällsvetenskaplig kurs på gymnasiet där jag fick 2200 poäng. Efter gymnasiet så har jag nu studerat 5 andra gymnasiekurser för att kunna söka till högskolan. Jag har nu tillräckligt med poäng för att ha en examen, och jag trodde att det skedde...
Hej Tea!Du måste ansöka om att få ut examensbevis från komvux. Examensbevis brukar inte utfärdas automatiskt, i alla fall inte på komvux. Att ge svar om... Läs hela svaret -
Spelar det någon roll vilket gymnasie man går på med gymnasiepoäng?
Hej, har en fråga angående gymnasien och gymnasiepoäng. Spelar det egentligen någon roll om jag går på en skola med t.ex. 250 merit eller en med t.ex. 300 merit eller har jag samma förutsättningar på båda skolorna att få lika mycket gymnasiepoäng till högskolan o senare (förutsatt att jag går...
Hej!vilka kurser som ingår som obligatoriska och vilka som får läsas som valbara - fastställs centralt och är exakt samma på samma gymnasieprogram, oavsett... Läs hela svaret -
Vad räknas i betygssnittet efter komplettering?
Hej Jag har läst franska steg 1 och arabiska steg 1 som moderna språk på gymnasiet. Nu i efterhand har jag gjort prövning i arabiska steg 3 och 4 som moderna språk. Franska steg 1 och arabiska steg 1 räknades med i mitt betygssnitt vid senaste anmälan, då dem var en del av mina 2500 poäng på...
Hej!att betygen från dina kurser räknas på det mest fördelaktiga sättet, oavsett om de ligger i examen eller som komplettering, stämmer men Antagning.se följer... Läs hela svaret -
Vad krävs för gymnasiekompetens?
Hej! Min bror är född 1990 och fick inte godkänt i alla sina kurser i gymnasiet. Om jag räknat rätt så har min bror 900p av 2050p baserat på de kurser han läst och saknar därför 1150p. Jag gick ut gymnasiet 2018 och då behövde man minst 2250p och maxpoäng var 2500p. Nu ska min bror läsa upp...
Hej Moa!Yrkeshögskola kan ta in obehöriga. Alltså är slutbetyg eller examensbevis från gymnasiet inte ett absolut krav. Din bror kan söka och komma in på yrkeshögskola redan nu.... Läs hela svaret -
Individuella val och extra meritpoäng?
Hej! Jag ska till hösten börja i trean och har därför också gjort individuella val. Jag går på Ekonomiprogrammet och min plan är att studera vidare på Juristprogrammet. Jag har fått höra olika saker gällande extra...
Hejsan,om meritpoäng för dig som läser mot examensbevis - var god läs på gymnasieguiden.se/informeras/merit Vad gäller just din situationDu planerar söka till juristprogrammet,... Läs hela svaret -
Individuellt val över 200 poäng, kan jag välja bort kurser??
Hej, går just nu andra året på gymnasiet och läser teknikprogrammet. Har redan läst över 200 poäng individuellt val, och enligt skolan kan jag läsa många fler om jag vill. Det betyder alltså att skolan erbjuder över dessa 2500 poäng som man behöver för att ta studenten. Jag vill läsa till några...
Hejsan,"U" är en markering som i Examensbeviset står bredvid de kurser som (enligt rektorsbeslut, på "undantag") lästes Utöver det vanliga. Det är inte elevens... Läs hela svaret -
Kan man välja vilka ämne man ska ha i sin examen?
Hej!
Kan man välja vilka ämne man vill ta med i sin examen? T.ex: Om man läste 2700 gymnasiepoäng (Vi förutsätter att 27 ämne, 100 p för varje ämne) kan man välja då vilka 24 ämne man vill ut av 27...
hej Wassem, jag vill börja med att påminna om att maximalt antal meritpoäng för moderna språk är 1,5 och uppnås via godkända betyg i mod.språk 3och4, du... Läs hela svaret -
Väljs de bästa 2250p i snittet?
Om kurserna med lägst betyg i inte krävs för behörighet, kan man "välja bort" dem/välja dom bort automatiskt så att man har de gynnsammaste 2250p + meriter när man söker till en antagning?
Det är Antagning.se som bestämmer vilka betyg som räknas in i de sökandes Meritvärde. I de fall man kan tänka olika (i ”gränsfall”), räknar Antagning.se till de sökandes Fördel. -
Gymnasiebetyg + Komvuxbetyg = Behörig?
Hej! Jag har från gymnasiet bara 2200 godkända poäng, men har sedan dess läst 800 poäng på komvux via NTI. Betyder det att jag nu är uppe i 2500 godkända poäng och har grundläggande behörighet? Hur gör jag så att jag till exempel blir behörig när jag söker utbildning via antagning.se? Läggs...
Hej Gabriella, du måste få ut ett Slutbetyg eller Examensbevis - på komvux (i den kommunen där du är folkbokförd). Det är inte endast "antal poäng" utan också Vilka kurser... Läs hela svaret -
Hur fungerar det med gymnasiepoängen när man har praktik?
Hej! Jag går på hotell och turismprogrammet och ska snart ut på serveringspraktik under 5 veckor, eftersom vi läser servering 1 på detta programmet, vilket motsvarar 100 poäng. Jag undrar hur många timmar i veckan jag ska behöva göra min servering? För 100 poäng motsvarar väl ungefär 100...
Hej Sigrid,100 gymnasiala poäng motsvarar 100 UNDERVISNINGSTIMMAR + 100 timmar självstudier, grupparbete mm. En 100p. gymnasial kurs läser man på komvux på heltid på... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga