Dennis
    Hej,

    Jag har länge funderat på att utbilda mig till gymnasierlärare, och det verkar som om jag kanske tar steget och hoppar på ämneslärarprogrammet nu till VT2015.

    Det jag undrar över dock är hur stor roll olika ämneskombinationer spelar i arbetsutsikten när jag är klar.

    Jag har ett brinnade intresse för engelska, och anser mig dessutom vara riktigt bra på det. Har gått hela grundskolan i en Internationell/engelsk skola, bott i USA, samt jobbat på amerikanskt företag i flera år. Därför hoppas jag att detta ger mig en "edge" på markaden för detta ämne.
    Har även ett stort intresse för historia och samhällskunskap, vilket är vad jag funderar på att göra till mitt andraämne.

    När jag läser online om arbetsutsikten så verkar det inte så lätt att få jobb med denna kombination. Enligt AMVs barometer ligger det mest brist på naturämnena - något som jag varken är direkt bra på eller har så stort intresse för.

    Kommer det bli svårt att hitta ett jobb med min kombination när jag blir klar? Bör jag tänka igenom, och kanske revidera, min ämneskombination?

    2 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV
    Hej Dennis,
    de ämnena som är obligatoriska i grundskolan & på samtliga gymnasieprogram är Svenska, Engelska & Matematik. Utan godkända betyg i de tre ämnena kan man inte komma in på något nationellt gymnasieprogram och därför behövs det många lärare, som är behöriga i de ämnena.
    Så mitt förslag är att du funderar över möjlighet för dig att lägga till matematik eller svenska till det ämnet, som du redan har bestämt dig för - Engelska.
    Om du väljer att bli lärare i två ämnen har du kortare utbildningstid än om du vill bli behörig i tre ämnen men om du blir behörig i tre ämnen får du bredare jobbmöjligheter i framtiden.

    Det du måste ta ställning till är: om du vill bli behörig att undervisa i flera ämnen & läsa på högskolan under längre tid; om du kan tänka dig undervisa (förutom engelska) även i svenska och/eller matematik.

    Bästa hälsningar & lycka till!
    Milla SYV
    Studie- och yrkesvägledare
    • : Tack för svar! Är det realistiskt att tro att man skulle kunna plugga ett tredje ämne (t.ex. Svenska) samtidigt som de vanliga studierna?
    • Liselotte : Jag kommer att svara på din fråga (ett nytt svar) som kommer inom kort. Mvh Liselotte SYV
    Liselotte SYV på GymnasieGuiden
    Hej Dennis!
    Lärarutbildning är flexibel och man kan bli behörig lärare i massa olika ämnen men det tar bara längre tid att bli det.
    Allmänt gäller - det tar kortare tid att bli behörig Grundskolelärare än Gymnasielärare.
    Just lärare i språk på gymnasiet - tar längst tid per ämne, eftersom man måste läsa varje språk i 2 år på högskolan (för behörighet att undervisa på gymnasiet) och sedan PPU (praktisk pedagogisk utbildning) i 1,5 år.
    Grundskolelärare måste läsa - i genomsnitt en termin kortare per ämne (grovt räknat), vilket innebär att utbildningstid för lärare på grundskolan är ett år kortare /om man vill bli behörig i två ämnen/ och 1,5 år kortare /om man vill bli behörig i tre ämnen/ än för gymnasielärare (med motsvarande ämnen).

    Det är inte förbjudet att läsa mer än heltid på högskolenivå. Studiemedel får man, dock, bara - som högst - för heltid (inte mer). Det finns exempel när folk läste "två heltider" samtidigt och blev färdiga med godkända resultat. T.ex. kan man läsa ett ämne "på vanligt sätt" och ett annat ämne på distans och klarar man tentorna, så får man alla poängen - och då har man haft dubbelt så kort tid på högskolan (vilket ger ekonomiska fördelar).
    PPU = Praktisk pedagogisk Utbildning som är på tre terminer - bör man läsa sist av allt, när man redan har "tagit" alla sina högskolepoäng i ämnena, som "grädde på moset" läser man PPU.

    Din fråga: om det är realistiskt att tro att du kan läsa på mer än heltid, är det omöjligt för mig att svara. Det beror på väldigt mycket: om du gör mycket annat viktigt vid sidan av studier (t.ex. jobbar), om du har små barn, om du kommer att pendla långt och lägga tid och energi på det... din motivation, hälsa och ambitionsnivå (om du nöjer dig med "lagom bra" eller vill göra bäst på alla prov och uppgifter) spelar också stor roll.
    Jag skulle råda dig börja läsa på HELTID, inte mer och under första terminen kan du söka fler studier till nästa termin - men sedan kommer du att upptäcka om du kommer att orka och om du vill läsa snabbare än på heltid.
    Det finns fördelar i att "skynda långsamt" också: du kan deltidsjobba, kan ha meningsfullt fritid, "hinna leva" helt enkelt, och inte bara läsa. Viktigt är det att inte överanstränga sig ("Den friske har tusen önskningar, den sjuke har bara en"... *L* :-).
    Mvh
    Liselotte Syv
    Liselotte
    • : Tack så mycket för svar! Uppskattar verkligen att du tog dig tid och svarade. Som jag känner just nu kommer jag nog köra på min orginalplan med Engelska + Historia på gymnasienivå. Börjar med enbart köra 100% första terminen. Sedan tänker jag att jag får känna efter hur studietrycket är. Om det går så kanske jag väljer att ta en del av Historian tidigare, alternativt att läsa in kurserna för att även bli behörig i Svenska på gymnasiernivå. Tack igen för svar!
    • Mikael : Det var på nyheterna idag att brist på lärare är störts inom Matte och Moderna språk och det planeras åtgärder för att locka studerande till att bli mattelärare och lärare i Moderna språk.

    Frågor och svar taggade med 'arkitektutbildning' (4 st.)

    • Gaélle

      Höja meritvärdet?

      Hej! Jag pluggade teknikprogrammet, tog studenten nu i våras och sökte Arkitektutbildning på KTH men blev reserv och kom inte in för jag har 19,00 i mervärdet, inklusive max meritpoäng. Tyvärr fick jag inte göra arkitekt- och högskoleprovet för de var inställda pga COVID19. Arkitektur är min...

      Anna: : Hej!Vi hoppas att det blir möjligt att göra högskoleprovet och arkitektprovet under det kommande läsåret! Vi håller tummarna för det! :)För övrigtdu måste höja betygen i de kurser... Läs hela svaret
    • Fabian

      Biologi som iv på TE?

      Hej, vad för behörigheter får jag om jag väljer att ta Biologi som iv. Behöver jag välja biologi för att söka arkitekthögskola.

      Anna: : Hej Fabian!Arkitektutbildningar brukar kräva bl.a godkänt betyg i Naturkunskap 2 (eller som "ersättning" - godkända betyg i fysik1a och kemi1; normallt sett krävs det också biologi 1 för... Läs hela svaret
    • Linn

      Hur gör jag om jag vill byta linje?

      Jag har gått ut 1:an i bild och formgivning på Sturegymnasiet och funderar på att byta till naturlinjen på Kattegatt. Detta eftersom att jag inte får den utbildning jag behöver för att kunna fortsätta dit jag vill efter gymnasiet, jag funderar på arkitektutbildning. Min fråga är då hur jag går...

      Lena: : Hejsan, för att gå en arkitektutbildning behöver du läsa upp till Matte 3, Samhälle 1b och Naturkunskap 2. Om du via ditt Individuella val kan lägga till Matte 2 och 3b plus Naturkunskap 2 så är du faktiskt behörig att... Läs hela svaret
    • Freddy

      Arkitektutbildning och oljeingenjörsutbildning?

      hej syv, 1. Vad behöver man tänka på innan man väljer arkitektutbildning,d.v.s vad läser man på utbildning finns det flera inriktningar i utbildningen, är det mycket matte etc. 2. finns det ingen oljeingenjörsutbildning i Sverige och hur söker man till denna utbildning ,vad finns det för...

      Lena: : Hejsan, för att få korrekt information om arktekt så tycker jag du kontaktar det universitet/högskola du tänker söka till - antingen kollar deras hemsidor som brukar ha bra information om vilka kurser man läser... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga