Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32137 frågor besvarade.
Är dataingenjör samma som högskoleingenjör?
3Poäng
Mohammed
Fråga 1: Är dataingenjör samma sak som högskoleingenjör?
Fråga 2: Jag vill komma in i dataingenjör i Halmstad. Ett av behörighetskraven är att vara godkänd i Matematik 3c men jag har F i det. Men jag har godkänd i Matematik 4c, är jag då behörig? Jag tänker så eftersom matematik 4c är högre än matematik 3c. Och den som kan matematik 4c borde då automatiskt kunna matematik 3c.
Fråga 3: Jag gillar varken fysik eller matte. Finns det ett program som har något med datorer eller programmering o göra som innehåller ganska lite av dessa två ämnena eller kanske inte alls?
Fråga 4: Jag vill jobba med datorer/programmering men eftersom jag inte vet exakt vad jag vill specialisera mig i så vill jag söka till ett bred program eftersom man har då tid och tänka lite på vad man ska välja för specifikation samt så erbjuds olika alternativ på specialiteter. T.ex så finns det ett program som heter systemutvecklare och det är ett väldigt specifikt program och om jag då utbildar mig till det men sen ångrar mig så måste jag börja om från början eftersom det var just ett specifikt program och inte ett brett program. Hade jag t.ex blivit systemutvecklare genom ett bred program och sen ångrat mig så hade jag kunnat ta några kurser för att specialisera mig i något istället för att gå om ett helt program.
Skrev ganska detaljerat så att ni inte missförstår mig :)
Hej Mohammed! Mitt svar på fråga 1 - ang. Dataingenjör och Högskoleingenjör Högskoleingenjör kallas i Sverige en person som tagit examen från ett 3-årigt högskoleprogram med teknisk inriktning (behöver inte vara inom data, utan kan t.ex vara inom mekanik, el, byggnationer av diverse slag mm.) exempel - högskoleingenjor-inom-produktutveckling-och-design Dataingenjör brukar man i Sverige kalla en person som har eftergymnasial utbildning eller arbetslivserfarenhet inom dataområde, men eftersom titeln är inte skyddad, kan i princip vem som helst kalla sig för "dataingenjör" - det är inte förbjudet. Däremot Civilingenjör inom dataområde är hen som tagit examen från ett 5-årigt högskoleprogram med IT/Datainriktning.
Mitt svar på fråga 2_ ang.behörighet - så har du rätt: om du har godkänt betyg i Matematik4, anses du ha behörighet i de lägre mattekurserna, som exempelvis Matte 3c.
Mitt svar på fråga 3 "Jag gillar varken fysik eller matte. Finns det ett program som har något med datorer eller programmering o göra som innehåller ganska lite av dessa två ämnena eller kanske inte alls?" - är din fråga. Och då vill jag tipsa dig om Yrkeshögskoleutbildningar: de är kortare och mer praktiska och brukar ej kräva att man har läst fysik på gymnasienivå och inom matte räcker det ofta att man har godkänt betyg i matte 2.
Mitt svar på fråga 4 Utvecklingen inom IT/Databranschen går väldigt fort. Och utbildningarna hänger inte alltid med. Man hinner inte utbilda sig - så måste man kunna ngt annat i stället... därför är det extremt svårt att svara på din fråga. Mitt tips skulle i detta fallet bli att du är beredd att "hänga med" i svängarna (självstudier eller att du ständigt bevakar vilka kurser som finns att söka inom de områdena som du är intresserad av just då...). Annars är Civilingenjörsprogrammen rätt så breda; de är femåriga. På 5 år hinner man lära sig rätt mycket men så hinner också arbetslivet förändras väldigt mycket på den tiden, så är då frågan om hur pass anställningsbar man blir om 5 år... Jag tror att de som bedriver självstudier och/eller ständigt går olika kurser har bättre chans; sedan måste man vara beredd att även i framtiden lära sig nytt hela tiden, om man satsar på IT/Data-branschen. Utbud av utbildningar förändras. Vilka högskoleprogram som kommer erbjudas från hösten 2020 får vi veta till mitten på mars 2020.
Fundera på att kanske gå flera yrkeshögskoleutbildningar; de är kortare - ofta på max 2 år. Det är inte omöjligt att t.ex läsa 3 olika yh, en efter varandra - inom olika data-områden. ang. utbud inom yrkeshögskola - Yrkeshögskoleutbildningar (framtida starter) beviljas av Myndigheten för yrkeshögskola i januari varje år och info om dem dyker upp på www.yhguiden.se
Hej, Jag har hört av andra att man endast läser en kurs åt gången i universitet, per termin, och att det är en av de större sakerna som skiljer universitet från gymnasiet. Dock såg jag precis att på Socionomprogrammet i Stockholms universitet...
Julia: :
Hej Sara,det kan vara väldigt olika hur man läser på högskolenivå. Man kan läsa en stor kurs (á 30 högskolepoäng) på en termin eller läsa flera små kurser: en i taget... Läs hela svaret
Hej! Jag vill läsa till personalvetare på fristående kurser, jag kommer att arbeta samtidigt. Kan man göra det? Vilka kurser ska jag läsa då? Sedan - kan man få ett intyg på att man läst till personalvetare om man läser kurserna...
Anna: :
Hej Emmy,yrket Personalvetare är ett av de många yrken som i Sverige är "icke-reglerat", vilket betyder att ingen legitimation finns för det yrket, och inga specifika strikta krav som skulle... Läs hela svaret
Om man nu i år har tagit sin gymnasieexamen med inriktning natur, Målet är att komma in på läkarutbildningen men betygen räcker inte till nu. Det räcker heller inte att läsa in t.ex matematik 5 och engelska 7 för att få 2,5 p, Går de...
Anna: :
Hej Annette,meritpoängen för områdeskurserna kunde de "gamla kurserna ge" som upphörde helt sista juni 2016. Alltså de som fick gymnasiala betyg från 1 juli 2017 och senare har ingen som helst... Läs hela svaret