Hej Nora, det är ingen vanlig och ofta förekommande situation som du beskriver. Det finns nog inte några jätteklara regler om hur man bör göra i en sådan situation och vad man har rätt till.
Jag skall försöka förklara vad som gäller enligt dagens regler och komma med några förslag.

Möjlighet nummer ett: läsa på distans mot den här skolan - http://www.gymnasieguiden.se/gymnasium/korr-onlinegymnasium se vilka program och inriktningar de har och i fall detta är intressant, ta kontakt med skolan och fråga om det går att få dispens från obligatoriska träffar (det är distans men med "några få obligatoriska träffar" och det blir ju svårt att delta i dem om man finns utomlands). Skolan har riksrekrytering vilket betyder att elever från hela landet är förstahandssökande.

Möjlighet nummer två: be eran "hemkommun" köpa en distansplats på t.ex. Hermods som säljer just distansundervisning till kommuner och övriga "organisationer" (jag tror inte man får köpa plats som privatperson även om man vill och har råd).

Möjlighet nummer tre: söka till gymnasiet från utomlands - till det året då eleven kan faktist börja läsa i Sverige (då söker man med sina "gamla" betyg från åk9). Att komma in och BOKA en plats för nästkommande år - tror inte jag är möjligt. Detta pga ingen skola vill ha en tom plats (som är upptagen men ej utnyttjas... - skola får inte stadsbidrag för en elev som inte går på skolan och de förlorar pengar på det) och till nästa år - så måste de "hålla plats" för en elev som KANSKE inte ens skulle komma in just till detta året - om antagningspoängen går upp, t.ex. - då blir någon som har högre Meritvärde utan plats pga en plats är bokat, vilket är orättvist och kan leda till klagomål och andra problem. En kommunal skola i er egen "hemkommun" där eleven är folkbokförd kan KANSKE fixa fram ngt. sådant men jag tror inte att någon friskola kan eller vill göra så - eller ens får göra så.
Angående tillgodoräkna sig första året på gymnasiet, så är det inte lätt.. för att då måste rektor på programmet som tar emot att på något sätt försäkra sig om att eleven har alla de kunskaper som krävs. Eleven har kanske ANDRA KUNSKAPER och jättemycket av dem men så kanske det fattar någon i någon eller några kurser för att kunna gå vidare i just dem, t.ex. Samhällskunskap är ju inte samma i olika länder.
Matte och engelska är nog mer eller mindre samma i alla länder men alla andra kurser/ämnen är inte samma.
Svenska t.ex. - hur skall eleven läsa Svenska 1 utomlands? Och Svenska 1 är ju en obligatorisk kurs. Där ingår en hel del grammatik: kunna förklara skillnad på "adverb" och "adjektiv" med exempel - t.ex. "Detta är ett snabbt tåg" och "Tåget körde snabbt". - i vilket av dem två är det adverb och i vilket är det adjektiv? - och så tusen liknande små "moment" som krävs att kunna för att gå vidare till Svenska 2 och 3 - man bygger, alltså, på de kunskaper i varje kurs som eleverna förväntas ha om de fick E betyg eller högre.

Möjlighet nr. 4: IB.
IB är just framtaget för att man skall kunna resa och bo i olika länder - det internationella programmet, med samma kurser och krav i alla länder.

Ett råd till er är att ni tar kontakt med Utbildningsförvaltningen i den kommunen där eleven kommer att bli folkbokförd vid ankomsten till Sverige efter utlandsvistelsen. Det underlättar, gissar jag på, om det är samma kommun som eleven är folkbokförd i nu. Förhoppningsvis har de på utbildningsförvaltningen erfarenhet av liknande situationer och kanske har någon färdig lösning.

Vad jag personligen tycker är bäst är antingen satsa på IB
eller få betyg i åk9 i Sverige och sedan innan det läsåret som eleven kommer tillbaka till Sverige söka med hjälp av antagnignskansliet - till åk1 (med förlust av ett eller kanske t o m 2 år) - då söker man på sina gamla betyg från åk9. Att eleven då är äldre än klasskamrater och med mer livserfarenhet är bara bra. Det finns för övrigt minst ett par elever i varje klass som är - av olika anledningar - äldre än de övriga i klassen. Som mer mogen, tar man studierna på mer allvar och lär sig mer, bättre och får högre betyg. Så det finns några fördelar i att vara äldre än de övriga i klassen.
Senare om man fortfarande läser på gymnasiet efter 1 juli det kalenderår som man fyller 20 år - har man rätt till Studiemedel (precis på samma sätt som om man läste t.ex. på komvux) och det ger betydligt mycket mer pengar. Bara bidragsdelen är nästan 3 ggr högre än Studiehjälp som gymnasieelever får.
Så man förlorar inte ekonomiskt på att man läser på gymnasiet - i stället för på komvux.

Du får gärna höra av dig igen i fall du tror vi kan hjälpa dig mer.
Mvh Milla SYV