Emilia
    Varför har man betyg på universitetet? Jag har tänkt att läsa ett tekniskt basår efter studenten men undrar hur viktigt det är att få höga betyg i ämnena. Varför har man betyg överhuvudtaget i universitetet när man inte ska söka vidare med meriter?

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Emilia,
    på högskolor/universitet i Sverige måste man ha betyg för att veta om den studerande "klarade kursen" eller inte. Ofta är det två betyg som finns: "U" och "G" (Underkänt eller Godkänt). Jämför med Gymnasiearbete på gymnasiet; i GA måste man få E betyg (högre kan man inte få) men utan E betyg i GA uppfyller man inte kraven för examensbevis.
    ******
    Vidare gäller
    Betygsskalorna på högskolor/universitet i Sverige varierar, då lärosätena i Sverige bestämmer själva vilket betygssystem som ska användas. Vanligast är den tregradiga skalan: väl godkänt, godkänt och underkänt. Men det är ofta endast i vissa kurser som man kan få VG (väl godkänt), och i de resterande kurser kan man endast få G eller U.
    Men andra skalor förekommer också. 
    Flera lärosäten har gått över, eller har planer på att gå över till den 7-gradiga ECTS-betygsskalan (European Credit Transfer System).

    ******
    Oftast kan man, som sagt, inte få högre än "G" på de kurser som man läser på högskola eller universitet. men G måste man få för att kunna läsa vidare - till nästa/högre kurs i samma ämne.
    Om det går att få VG i en kurs, så brukar det inte spela roll om man fick G eller VG (man är ändå "godkänd", så läser man bara vidare).
    Dock kan lärosätet prioritera - när det t.ex gäller Platsgaranti efter basåret - de studerande som fick VG i de kurser där det var möjligt att få VG i.

    *****
    Betygen på högskolenivå är även viktiga om man tar Studiemedel (hos CSN). Om den studerande ej har uppnått tillräckligt antal godkända högskolepoäng (ej fick lägst betyget G i tillräckligt många kurser), gör CSN avslag när den personen söker fortsatt studiemedel.

    Om det ej fanns betyg, hur kunde då man själv, personal på lärosätet eller CSN om studierna man bedriver är framgångsrika eller om man inte "hänger med" och kanske behöver hoppa av och göra ngt. annat i stället - söka andra studier, som passar bättre eller söka jobb.

    Hoppas min förklaring gav dig svar på din fråga.
    Vänligen
    Julia syv

    Frågor och svar taggade med 'historia lärare' (3 st.)

    • Kevin

      Ämneslärare inriktad mot engelska och HKK?

      Hej!

       

      Jag har ett par funderingar kring ämneslärare, jag är intresserad av att läsa till engelska som mitt första ämne men inriktad till gymnasieskolor/komvux men har funderar vilket andra ämne jag vill läsa...

      Milla : : Hej, frågor om lärarutbildningar besvaras bäst av studievägledare på lärarhögskolorna. Det jag som är allmän SYV vet om yrket HKK-lärare går att... Läs hela svaret
    • Lovisa

      Vilka ämnen är mest eftertraktade?

      Hej! jag tänker läsa till gymnasielärare nu till hösten och går just nu & funderar på vilka ämnen jag ska välja. Jag funderar på svenska & engelska då jag gillar språk, men hade även varit kul med historia eller något annat SO-ämne. Hur ser det ut med efterfrågan på olika ämnen & olika...

      Peter: : Hej Lovisa!viktiga frågor men svårt att svara på. :) När en lärare slutar, vill rektor ersätta honom/henne med en annan lärare som är behörig i samma ämneskombinationen,... Läs hela svaret
    • Duck

      Vilken urvalsgrupp hamnar jag i?

      Hej! Jag gick ut naturvetenskapsprogrammet (inriktning natur) med F i Fysik 2. För att bli behörig pluggade jag hos komvux och fick ett godkänt betyg i Fysik 2. Kommer jag hamna i urvalsgruppen BI eller BII när jag söker till ett högskola?

      Anna: : Hej, du kommer prövas i BII, kompletteringsgruppen; detta pga du utan komplettering med godkänt betyg i fysik2 inte var behörig.

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga