Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32176 frågor besvarade.
Betygshöjning, steg o decimaler?
1 Svar
Hej,
gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga.
Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar.
Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt.
Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng
Frågor och svar taggade med 'Naturkunskap 1a1' (8 st.)
-
Ersätter biologi 1, fysik 1 samt kemi 1 naturkunskap 1a1?
Hej, Jag ska gå ett naturvetenskapsbasår eller försöka tenta av några kurser och undrar om det är så att mitt betyg i naturkunskap 1a1 kommer spela någon roll om jag läser kemi 1, biologi 1 och fysik 1? Kommer det att ersätta...
Hej,jag är inte helt säker på att jag förstår exakt vad du frågar om... men jag ska försöka ge svar. Om jag ger (nu) svar på fel fråga,... Läs hela svaret -
Behövs natur 1b för att läsa till natur 2?
Hej, jag funderar på att plugga upp naturkunskap 2. Vill även tillägga att jag ej har betyg i natur. Min fråga är om man behöver läsa upp naturkunskap 1b eller om jag kan läsa naturkunskap 2 direkt?
Hej,kursen Naturkunskap 2 baserar sig på Nk1b eller nk1a2. Formellt sett (säger skolverket) så kan man börja läsa högre kurs utan godkänt betyg i en lägre kurs men om man... Läs hela svaret -
Gymnasiet examen utan naturkunskap 1a1 ?
Jag vänder mig till er med en fråga angående min behörighet för högskolestudier. Jag genomgår för närvarande Industritekniska programmet och har slutfört kurserna nedan: Datorstyrd produktion 1, Datorstyrd produktion 2 Engelska 5, Engelska...
Hejsan,du måste ta ut Examensbevis från komvux. Inom komvux läser man inte några "program" (det gör man på gymnasiet, ungdoms-gymnasiet, alltså). På komvux finns... Läs hela svaret -
måste man ha godkänt i naturkunskap för att få slut betyg?
Hej har läst till undersköterska och nu skulle jag vilja läsa vidare till sjuksköterska. har läst engelska 5 och svenska 2. håller på med matte 1a nu. Men undrar om jag måste ha godkänt i naturkunskap 1b. för att få ett examens betyg
Hej Sandra,Yrket Sjuksköterska - i Sverige, kräver legitimation från Socialstyrelsen och i grunden ligger Examen från sjuksköterskeprogrammet som är en 3-årig... Läs hela svaret -
Måste jag läsa naturkunskap 2?
Hej! jag har läst naturkunskap 1a1 på vård o omsorg programmet och vill söka nu till röntgensjuksköterskeprogrammet men fick reda på att man måste ha naturkunskap 2, undrar om jag måste läsa naturkunskap 2 dller ingår det i en av...
Hej Hiba; info om vilka kurser som ersätter Naturkunskap 2 finns bl.a på... Läs hela svaret -
Är Naturkunskap samma sak som biologi/fysik/kemi?
Hej! Jag läste Naturkunskap 1a1 på gymnasiet, är det samma som "Biologi A/1 och Kemi A/1"? Har för mig att vi gjorde uppgifter inom alla områden (biologi/kemi/fysik) på de lektionerna.
Naturkunskap 1a1 är en liten kurs på 50 poäng och inom den ingår delar av biologi, kemi och fysik-kurserna. Man läser minst ca sex ggr mer biologi i kursen biologi 1, jämfört med nk1a1 och detsamma gäller även för kemi 1. -
Måste jag vara godkänd i det för att få examensbevis?
Hej, jag avslutar andra året på gymnasiet nu och jag får för modligen tyvärr!!!! betyget F i en kurs Naturkunskap 1a2 som är på 50 poäng. Naturkunskapen är ett program gemensamt ämne, måste jag vara godkänd i det? Jag har godkänt betyg i Naturkunskap 1a1.
Hej Julia Jag gissar på att du går på Barn- och fritidsprogrammet. Om du får F i Naturkunskap 1a2 men godkända betyg i alla andra kurser inklusive gymnasiearbete, uppfyller... Läs hela svaret -
Med vilken kurs utbyteskompletterar (ersätter) jag naturkunskap a?
Jag vill läsa upp mitt betyg i naturkunskap a som på min tid var en 50-poängs kurs. Detta för att hamna i både bII och bI när jag söker till logoped till hösten. Nu finns det två olika kurser som motsvarar naturkunskap a. Behöver jag läsa båda?
Hej Elin, en direkt motsvarighet till Naturkunskap A är Naturkunskap 1a1 - båda är 50 poängskurser. Det räcker, alltså, om du läser upp Nk 1a1 till ett... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga