Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32109 frågor besvarade.
Betygshöjning, steg o decimaler?
1 Svar
Hej,
gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga.
Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar.
Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt.
Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng
Frågor och svar taggade med 'Hallå Norden!' (7 st.)
-
Läkare i Norge?
Hej! Jag undrar om det är lättare att komma in i läkarprogrammet i Norge. Är det verkligen det? Och vilka betyg behöver man ha för att komma in? Tack :)
Hej!Vi på FRåGA SYV har tyvärr inga experter på studier utanför Sverige; därför kan jag endast ge dig ett tips (en hänvisning):titta gärna på norden.org/sv/info-norden?Norge --... Läs hela svaret -
Vill plugga vidare i Norge, vad är stegen som kan behövas?
Hej! Jag är intresserad att plugga i Norge efter gymnasiet, för att jag vet att jag inte kan växa i detta samhälle där alla jobb är redan tagna. Så jag vill plugga i Norge och sedan arbeta där, vad är stegen för att kunna plugga utomlands...
Hej,kika gärna på norden.org/sv/info-norden?Norge -- på den sidan hittar du mycket information om Norge (vad man behöver tänka på om man vill flytta till Norge;... Läs hela svaret -
Finns golfgymnasium i Norge?
Hej Jag vill gå gymnasium i Norge och undrar om det finns golfgymnasium? Alltså ett likande NIU eller LIU system för golf som finns här i Sverige. Jag har försökt att googla, men hittar inget. Vet någon av er? Hur kan jag i så fall ta reda på...
Hej,ställ din fråga till "Hallå Norden!" - den riktiga/aktuella namnet för den organisationen är numera Info Norden, en webbplats som Nordiska ministerrådet ansvarar... Läs hela svaret -
Går det att söka läkarprogrammet i danmark med betyg ifrån komvux?
Hej gick ut NA i gymnasiet med ofullständiga betyg och undrar om det går att söka in på läkarprogrammet i Danmark (Köpenhamn) med min upplästa betyg ifrån Hermods (Komvux) har läst Bio1,2 Fy1,2 Kemi1,2 samt tom Ma5 och Engelska 7.
Hej!Mitt bästa tips är att du frågar Öresund direkt som är experter på att ge information om studier i... Läs hela svaret -
Vilka möjligheter finns för en Danska som flyttar till Sverige?
Hej! Jag och min särbo har planerat att flytta ihop inom en snar framtid och tittar då på möjligheter som finns i våra respektive länder. Frågan i sig är väl egentligen vad det finns för möjligheter och tankar för en danska som...
Hej David,Min första tanke är att jag vill råda dig/er att söka information på Sajten Öresund direkt och vid behov även kontakta de som jobbar där.... Läs hela svaret -
Vart ska jag vända mig för att hitta praktikplats utomlands?
Hej, jag går andra året på gymnasiet med inriktning lantbruk och ska ha 4 veckors praktik i augusti. Jag har frågat alla jag känner och hört runt men har inte lyckats få några kontakter att höra med utomlands. Jag har även letat på...
Hej Sara,att du fyller 18 år efter praktikperioden betyder att du inte är myndig under praktikperioden och det är därför dina vårdnadshavarnas ansvar ang. var du... Läs hela svaret -
Studera på gymnasium i Norge?
Hej! Jag ska börja gymnasiet till hösten och kommer läsa sam beteende. Dock skulle jag vilja läsa mitt andra gymnasieår i Oslo ,och undrar därför om det skulle vara möjligt?
Hej ! Vi har kontaktat några sakkunniga och fick nu ett svar. Var god läs det svaret nedan: Som statsborger i et nordisk land har man rett til å ta hele eller deler av sin gymnasutdanning i et annet nordisk... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga