Jag undrar vart man hittar statistik på vad för meritpoäng som är vanligast i Sverige eller Stockholm. Vill veta hur min merit förhåller sig till resten av min årgång, tex om jag är topp 50% eller topp 10%?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31944 frågor besvarade.
Betygssnitt i Sverige?
Jag undrar vart man hittar statistik på vad för meritpoäng som är vanligast i Sverige eller Stockholm. Vill veta hur min merit förhåller sig till resten av min årgång, tex om jag är topp 50% eller topp 10%?
1 Svar
Hej Anna,
Statistiska Central Byrån sammanställer den sorters statistik - bl a på uppdrag av Skolverket. tyvärr kommer de sammanställningar med stor fördröjning - upp till 2år. Det är alltså oftast möjligt att få fram siffrorna i bästa fall för 1 år bakåt i tiden.
Ang. "vanligaste i Stockholm" - ? problematiken blir att ex. räkna in eller inte elever som Delvis läste i Stockholm... familjerna flyttar ju ibland.
Sedan elever som läser på distans - via Korr - och de kanske bor i Stockholm eller är skrivna i Sthm men bor i själva verket någonannanstans... men skola /Korr/ finns i Torsås ( långt från Sthm)... ska de eleverna tas med eller inte?
Ang. Årgång - elever födda samma år kan både läsa i åk1, 2 och 3 eller redan vara färdiga med gymnasiet och t o m vara färdiga redan för ett år sedan...
Man kan börja på gymnasiet när man är 15 år, eller när man är 19 år.
De som kompletterar på komvux eller de som läser in sin gymnasial utbildning på en folkhögskola? Ska de räknas in?
Olika gymnasieprogram - högskoleförberedande och yrkesprogram? är alla av intresse för dig? eller endast samma program som du läser på?
Statiska uppgifter kan man många ggr "vända och vrida" och få fram ganska olika bilder...
Det vi tidigare fått fram att elever som slutar Grundskolan med alla A-betyg är lite fler än 2%. Och att elever som slutar gymnasiet med alla A-betyg är ca 0.195% dvs lite mindre än 0.2% - det var i alla fall siffrorna vi fick från SCB som gällde läsåret 2015-16, tror jag.
Det är en "teoretisk" fråga, som saknar praktisk betydelse, känns det som. Exempel: om du får alla A betyg på gymnasiet och ligger i topp-topp, betyder det ändå inte per automatik att du kan garanterat komma in på alla högskoleutbldnignar. För det första så ska man ha rätt Särskild behörighet; annars är man obehörig och deltar inte i konkurrensen... Och även om man är behörig, kan det bli så att antal sökande med max i meritvärde som är 22,5 är fler än antal utbildninsplatser. I så fall kommer urval göras på högskoleprovet. I sista hand kan det bli aktuellt med Utlottning av platserna.
Men vänd dig gärna till SCB och om du får fram siffrorna, som du efterfrågar, får du gärna höra av dig till oss. Vi är också nyfikna! Även om det saknar praktiskt betydelse, kan det ändå vara intressant! :)
Frågor och svar taggade med 'induviduelltval' (2 st.)
-
Måste man söka utökatinduviduellt val för att ha Psykologi 1 och 2?
Har valt fysik 2 och psykologi 1 och 2 men fick inte psykologi 1 och 2. Fast hade den på andra plats. Jag Fick Fysik 2 och mitt tredjeval, Men kan det vara för att jag inte ansökte om utökatval eller behöver man inte gör det?
Hej Christian,Psykologi (gymnasiala kurser) krävs inte för behörighet till svenska eftergymnasiala utbildningar. Även om du vill bli psykolog eller läsa psykologi... Läs hela svaret -
YH-Lönekonsult eller lägga 3 år på en Ekonomie Kandidat?
Hej! Jag undrar om det väger mycket tyngre på arbetsmarknaden att ha tagit en ekonomie kandidat än att läsa till lönekonsult eller redovisningsassistent på YH-nivå och om det är smartare att lägga 3 år på en kandidat än 1,5...
Hej Sofia,vill man bli forskare eller högskolelärare - då är högskoleutbildning "ett måste". Men vill man få jobb så fort som möjligt - rekommenderar... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga