Jag undrar vart man hittar statistik på vad för meritpoäng som är vanligast i Sverige eller Stockholm. Vill veta hur min merit förhåller sig till resten av min årgång, tex om jag är topp 50% eller topp 10%?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32076 frågor besvarade.
Betygssnitt i Sverige?
Jag undrar vart man hittar statistik på vad för meritpoäng som är vanligast i Sverige eller Stockholm. Vill veta hur min merit förhåller sig till resten av min årgång, tex om jag är topp 50% eller topp 10%?
1 Svar
Hej Anna,
Statistiska Central Byrån sammanställer den sorters statistik - bl a på uppdrag av Skolverket. tyvärr kommer de sammanställningar med stor fördröjning - upp till 2år. Det är alltså oftast möjligt att få fram siffrorna i bästa fall för 1 år bakåt i tiden.
Ang. "vanligaste i Stockholm" - ? problematiken blir att ex. räkna in eller inte elever som Delvis läste i Stockholm... familjerna flyttar ju ibland.
Sedan elever som läser på distans - via Korr - och de kanske bor i Stockholm eller är skrivna i Sthm men bor i själva verket någonannanstans... men skola /Korr/ finns i Torsås ( långt från Sthm)... ska de eleverna tas med eller inte?
Ang. Årgång - elever födda samma år kan både läsa i åk1, 2 och 3 eller redan vara färdiga med gymnasiet och t o m vara färdiga redan för ett år sedan...
Man kan börja på gymnasiet när man är 15 år, eller när man är 19 år.
De som kompletterar på komvux eller de som läser in sin gymnasial utbildning på en folkhögskola? Ska de räknas in?
Olika gymnasieprogram - högskoleförberedande och yrkesprogram? är alla av intresse för dig? eller endast samma program som du läser på?
Statiska uppgifter kan man många ggr "vända och vrida" och få fram ganska olika bilder...
Det vi tidigare fått fram att elever som slutar Grundskolan med alla A-betyg är lite fler än 2%. Och att elever som slutar gymnasiet med alla A-betyg är ca 0.195% dvs lite mindre än 0.2% - det var i alla fall siffrorna vi fick från SCB som gällde läsåret 2015-16, tror jag.
Det är en "teoretisk" fråga, som saknar praktisk betydelse, känns det som. Exempel: om du får alla A betyg på gymnasiet och ligger i topp-topp, betyder det ändå inte per automatik att du kan garanterat komma in på alla högskoleutbldnignar. För det första så ska man ha rätt Särskild behörighet; annars är man obehörig och deltar inte i konkurrensen... Och även om man är behörig, kan det bli så att antal sökande med max i meritvärde som är 22,5 är fler än antal utbildninsplatser. I så fall kommer urval göras på högskoleprovet. I sista hand kan det bli aktuellt med Utlottning av platserna.
Men vänd dig gärna till SCB och om du får fram siffrorna, som du efterfrågar, får du gärna höra av dig till oss. Vi är också nyfikna! Även om det saknar praktiskt betydelse, kan det ändå vara intressant! :)
Frågor och svar taggade med 'ett extra år' (2 st.)
-
Kan man lägga till kurser på NIU?
Hej! Jag funderar på att gå Teknikprogrammet NIU. Jag kommer då välja att läsa gymnasiet på fyra år istället för tre. Jag undrar om jag då kommer kunna välja till några kurser tredje eller fjärde året om jag känner att det blir för lite lektioner? Jag funderar på tex. Matte 4 eller moderna...
Hej Lina! vilken gymnasieskola är det som erbjuder läsa gymnasiet på fyra år i stället för tre? Det är ett undantag, inte alls vanligt. Eftersom det är ett undantag, så... Läs hela svaret -
Kan man få ett fjärde år på gymnasiet? Även om man är godkänd i allt?
Jag går på Stockholms hotell- & restaurangskola och läser ett program kallat restaurang och kök internationellt, det betyder att jag läser matlagningen i en engelska klass. Jag har kallkök/konditori som individuellt val och har även lagt till svenska som en utökad kurs för att få...
Hej, Carro! Jag tycker det är mycket bra att du är målinriktad och det inte alls är dumt att försöka lära sig så mycket som möjligt inom... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga